Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hjärtsjukdomar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HJÄRTSJUKDOMAR
el. otäthet (insufficiens). Den
reumatiska endokarditen är kombinerad med
blod-kärlsförändringar i hjärnans basala ganglier
(se Hjärna), vilket förorsakar ofrivilliga
rörelser, ryckningar, som kallas chore’a el.
dans-sjuka (se d.o.). Vid blodförgiftning slå sig ofta
bakterier ner på klaffarna och fräta bort dessa.
Denna senare form kallas endocardi’tis
ulce-ro’sa och brukar alltid leda till döden.
Lindriga fall i samband med reumatisk feber läka
ut, när sjukdomen går tillbaka. Endokarditer
äro den vanligaste orsaken till hjärtfel el.
k 1 a f f-f e 1. Hjärtfelet gestaltar sig olika,
alltefter den klaff som är angripen, och om stenos
el. insufficiens föreligger. Hjärtat försöker i
det längsta att kompensera hindret genom
uppbjudandet av en ökad muskelstyrka el.
att genom en kompensatorisk dilatation öka
den vid varje hjärtsammandragning i
blodomloppet utkastade blodmassan. Detta betyder
alltid i längden en ommodellering av hjärtat
genom hypertrofi, vilken gestaltar sig olika,
allteftersom klaff-felet sitter i mitralisklaffarna
el. i aortaklaffarna (se Hjärta).
Aortaklaff-felen kompenseras länge och fullst., så att
patienten icke märker mycket av sitt hjärtfel
på gr. av den stora muskelreservkraften, som
vänstra kammaren besitter. Mitralisfelen
förhålla sig olika, allteftersom de innebära en
stenos el. en insufficiens. Den senare kan
hjärtat likaledes länge kompensera genom ökat
arbete av vänstra kammaren, men otätheten i
mitralisklaffen leder till att en del av
kammarblodet under sy’stole pressas i fel riktning,
d.v.s. tillbaka till det vänstra förmaket. Detta
åstadkommer mycket snart en stockning i
lungorna med åtföljande andnöd och
katarra-la besvär. Från lungorna sprider sig
stock-ningsvågen till den högra kammaren och
förmaket, förorsakande dilatation av högra
hjärt-halvan. På detta sätt ge mitralisfelen mycket
snart allmän dilatation av hjärtat och
stockning i hela blodådersystemet i kroppen.
Mitra-lisstenosen är det svåraste klaff-felet för hjärtat
att övervinna. Det vänstra förmaket kan näml,
med sina tunna väggar icke övervinna
blod-stockningen framför de förträngda, ofta
skrumpnade mitralisklaffarna, varför
lungkrets-ioppet mycket tidigt överfylles med blod.
Patienter med mitralisstenos gå faktiskt ständigt
med en stor del av sin blodmassa anhopad i
lungorna, vilket är en viktig orsak till den svåra
andnöd, som följer med denna form av
hjärtfel. Klaff-fel ge karakteristiska s.k. biåsljud,
framkallade av virvelbildningar i
blodströmmen. Biåsljuden framträda, om man lägger
örat till hjärttrakten. Hjärtfel kunna även vara
medfödda.
Behandlingen av h. fordrar djupgående
medicinsk erfarenhet. Av största vikt är att
alltid i samband med andra sjukdomar sköta
hjärtat för att hindra uppkomsten av skador i
hjärtmuskel el. -klaffar. Efter alla svårare
infektionssjukdomar bör patienten erhålla
tillräckligt lång rekonvalescenstid, med hänsyn
till hjärtmuskeln. Alla organiska h. fordra
största hänsyn till hjärtats prestationsförmåga,
så att det icke överanstränges. Allmän
skonsam regim i levnadsföringen är första regeln
för alla hjärtpatienter, detta för att förebygga
imkompensation. En sådan kan visserligen
effektivt behandlas med medikament, men varje
inkompensation innebär alltid svåra risker i
första hand för hjärtmuskeln själv. Ett hjärta,
som en gång varit inkompenserat, blir aldrig
lika starkt som tidigare. Därför måste alla
tecken på en börjande inkompensation noga
observeras, och rationell behandling
ofördröj-ligen insättas. Inkompensation behandlas med
sängläge, sparsam, saltfattig kost, övervägande
mjölk, mjölmat, grönsaker. Stora
vätskemäng-der måste undvikas. Vidare givas medikament,
som reglera hjärtats kontraktioner och dess
kon-traktionskraft (digitalis och strofantin).
Urindrivande medel givas mot svullnad och
vattensot. Viktigt är att sörja för patienternas sömn,
ty denna är i hög grad välgörande för hjärtats
verksamhet. Sömnmedel böra därför icke
undanhållas inkompenserade patienter. Dessa
böra i övrigt tillåtas att ligga till sängs
tillräckligt länge, för att hjärtat skall återvinna
reservkraft. Viktigt‘är, att patienten, när han
lämnat sängen, får fortsätta att taga små
doser av digitalis el. andra hjärtstyrkande medel
(s.k. cardi’aca) för att underhålla hjärtkraften.
Många patienter med även svåra hjärtfel kunna
genom ett förståndigt levnadssätt, särsk. genom
väl reglerad arbetsdag med regelbundna
vilotimmar, under många år genomföra ett
betydande arbetsprogram. Det är betydelsefullt,
att varje hjärtpatient lär sig noga att rätta sig
efter sin försvagade hjärtkraft (tidigt
sänggående, väl använda, långa ferier etc.). —
Nervösa hjärtbesvär kunna uppträda som ett
delfenomen vid neurasteniska tillstånd. De bestå av
hjärtklappning, tryck över bröstet, smärtor och
stick i hjärttrakten, beklämning, ångest. Dessa
besvär äro i och för sig ofarliga. Man måste
dock i det enskilda fallet vara försiktig med
diagnosen nervöst hjärtlidande, ty många
gånger dölja sig organiska hjärlförändringar
bakom besvären. — Hj ärtsäcken är ej
sällan säte för inflammatoriska förändringar
(p e r i k a r d i t). Äro de förenade med
ut-gjutning, betyder detta en ballongformig
upp-drivning av hjärtsäcken, varigenom i
den
— 139 —
— 140 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
