HJÖRRING samma uppstår ett ökat tryck, som inverkar menligt på hjärtverksamheten. Hjärtsäcksin-flammation förorsakar ibland svåra smärtor i hjärttrakten, vidare andnöd, hjärtklappning och tecken på akut svår hjärtkollaps. Den kan läka ut. Svåra fall, i sht om de äro förenade med varansamling, måste tömmas genom punktion el. operation. Hjärtsäcksinflamma-tion läker ofta ut på så sätt, att hjärtsäcken växer fast vid hjärtat och omvandlas till fasta bindvävssvålar. Dessa inverka ofördelaktigt på hjärtats kontraktioner och ge allmänna hjärtbesvär, som småningom kunna glida över i inkompensation. En svåligt omvandlad hjärt-säck kan avlägsnas operativt, vilket betyder ett frigivande av hjärtats kraft. S.I-r. Hjärtsken, se Hjärtsjukdomar. Hjärtsköld, se Hjärtvapen. Hjärtslag, se Hjärtsjukdomar. Hjärtspetsstöt, se Hjärta, sp. 133. Hjärtstilla, Leonu'rus cardi'aca, art av fam. läppblommiga växter, är en i Sverige vid gårdar, vägkanter o.d. täml. allmän, 0,5—1 m. hög, flerårig ört med grov, grenig stam, djupt hand-flikade blad och i ax samlade kransar av små, vitröda blommor. A.V-e. Hjärtstock. 1) Sjöv., se Roder. 2) Skogsbr., se K o 1 m i 1 a. Hjärtstöt, se Hjärta, sp. 133. Hjärtsäck, perica'rdium. Hjärtat ligger instjälpt i en allsidigt sluten säck, h., så att det kommer att omslutas av dubbla väggar med ett mellanliggande, springformat hålrum. Den inre väggen, h:s inre blad, är intimt förbunden med hjärtat och bildar dettas ytterhinna (se Hjärta); den yttre väggen, h:s yttre blad, bildas av ett fast bindvävsskikt. Omslagsstället mellan de båda bladen ligger ett stycke upp på de stora kärlen. Båda bladen äro endotel-klädda in mot hålrummet, som innehåller pe-rikardialvätska i ringa mängd. Härigenom underlättas bladens gnidning mot varandra vid hjärtats rörelser. T.H-n. Hjärtsäcksinflammation [-fo'n], se Hjärtsjukdomar. Hjärttoner, se Hjärta, sp. 133. Hjärtum, s:n i Inlands Torpe hd, Göteborgs och Bohus län, vid Göta älv s.v. om Trollhättan; 132,97 kvkm., därav 119,os land; 2,805 inv. (1932; 24 inv. pr kvkm.); 19,B9 kvkm. åker (1927; 16,5% av landarealen), 61,42 kvkm. skogsmark. I H. ligger Ströms säteri. — Pastorat: H. och Västerlanda, Älvsyssels s. kontrakt, Göteborgs stift. G.N. Hjärtvalvler, se Hjärta. Hjärtvapen. Om i en skölds mitt en mindre sköld (hjärtsköld) är placerad, benämnes sköldemärket i denna senare ofta h. och ut- Hjärtums kyrka. göres i Sverige vanl. av ättens stamvapen. Se H e r a 1 d i k. G.W.F. Hjärtöra, se Hjärta. Hjässa, huvudets översta parti. H:s stomme utgöres av hjärnskålens övre del. Denna be-klädes av den hårförsedda huvudsvålen (se d.o.) och utgöres av pannben och hjässben, baktill kompletterade av nackbenets och i si dopartierna av tinningbenens övre delar; dess svagaste punkt utgöres hos det späda barnet av fontanellerna (se d.o.), eljest av tinningpartierna. Hjärnskålens h.-parti omsluter de av hjärnhinnorna (se d.o.) beklädda storhjärns hemisfärerna. H. utgör huvudets för direkt våld mest exponerade parti. H.-skadornas talrikhet under världskriget berodde på krigets karaktär av skyttegravskrig med huvudets därav betingade utsatta läge. H:s bakre övre parti (”kronan”) utgör vid förlossningen (se d.o.) som regel fostrets föregående del (se Förlossning). A.-U. Hjässben, se Kranium. Hjässloben, se Hjärna. Hjässöga, zool., se Parietalöga. Hjörring, stad i H. amt, n. Jylland, 46 km. n. om Aalborg, 10 km. från kusten, i en skoglös trakt; 11,126 inv. (1930). Staden är vackert byggd; endast få äldre byggnader finnas kvar. H. är järnvägsknutpunkt; har textil- och maskinindustri, slakteri, margarin-, mjölkkonden-serings-, biskvi-, tobaks-, cementvarufabriker m.m. O.P. — 141 — — 142 —