Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hjärtsjukdomar - Hjärtsken - Hjärtsköld - Hjärtslag - Hjärtspetsstöt - Hjärtstilla - Hjärtstock - Hjärtstöt - Hjärtsäck - Hjärtsäcksinflammation - Hjärttoner - Hjärtum - Hjärtvalvler - Hjärtvapen - Hjärtöra - Hjässa - Hjässben - Hjässloben - Hjässöga - Hjörring
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HJÖRRING
samma uppstår ett ökat tryck, som inverkar
menligt på hjärtverksamheten.
Hjärtsäcksin-flammation förorsakar ibland svåra smärtor i
hjärttrakten, vidare andnöd, hjärtklappning
och tecken på akut svår hjärtkollaps. Den kan
läka ut. Svåra fall, i sht om de äro förenade
med varansamling, måste tömmas genom
punktion el. operation.
Hjärtsäcksinflamma-tion läker ofta ut på så sätt, att hjärtsäcken
växer fast vid hjärtat och omvandlas till fasta
bindvävssvålar. Dessa inverka ofördelaktigt på
hjärtats kontraktioner och ge allmänna
hjärtbesvär, som småningom kunna glida över i
inkompensation. En svåligt omvandlad
hjärt-säck kan avlägsnas operativt, vilket betyder
ett frigivande av hjärtats kraft. S.I-r.
Hjärtsken, se Hjärtsjukdomar.
Hjärtsköld, se Hjärtvapen.
Hjärtslag, se Hjärtsjukdomar.
Hjärtspetsstöt, se Hjärta, sp. 133.
Hjärtstilla, Leonu’rus cardi’aca, art av fam.
läppblommiga växter, är en i Sverige vid
gårdar, vägkanter o.d. täml. allmän, 0,5—1 m. hög,
flerårig ört med grov, grenig stam, djupt
hand-flikade blad och i ax samlade kransar av små,
vitröda blommor. A.V-e.
Hjärtstock. 1) Sjöv., se Roder.
2) Skogsbr., se K o 1 m i 1 a.
Hjärtstöt, se Hjärta, sp. 133.
Hjärtsäck, perica’rdium. Hjärtat ligger
instjälpt i en allsidigt sluten säck, h., så att det
kommer att omslutas av dubbla väggar med
ett mellanliggande, springformat hålrum. Den
inre väggen, h:s inre blad, är intimt
förbunden med hjärtat och bildar dettas ytterhinna
(se Hjärta); den yttre väggen, h:s yttre blad,
bildas av ett fast bindvävsskikt. Omslagsstället
mellan de båda bladen ligger ett stycke upp
på de stora kärlen. Båda bladen äro
endotel-klädda in mot hålrummet, som innehåller
pe-rikardialvätska i ringa mängd. Härigenom
underlättas bladens gnidning mot varandra vid
hjärtats rörelser. T.H-n.
Hjärtsäcksinflammation [-fo’n], se
Hjärtsjukdomar.
Hjärttoner, se Hjärta, sp. 133.
Hjärtum, s:n i Inlands Torpe hd, Göteborgs
och Bohus län, vid Göta älv s.v. om
Trollhättan; 132,97 kvkm., därav 119,os land; 2,805
inv. (1932; 24 inv. pr kvkm.); 19,B9 kvkm. åker
(1927; 16,5% av landarealen), 61,42 kvkm.
skogsmark. I H. ligger Ströms säteri. —
Pastorat: H. och Västerlanda, Älvsyssels s.
kontrakt, Göteborgs stift. G.N.
Hjärtvalvler, se Hjärta.
Hjärtvapen. Om i en skölds mitt en mindre
sköld (hjärtsköld) är placerad, benämnes
sköldemärket i denna senare ofta h. och ut-
Hjärtums kyrka.
göres i Sverige vanl. av ättens stamvapen. Se
H e r a 1 d i k. G.W.F.
Hjärtöra, se Hjärta.
Hjässa, huvudets översta parti. H:s stomme
utgöres av hjärnskålens övre del. Denna
be-klädes av den hårförsedda huvudsvålen (se
d.o.) och utgöres av pannben och hjässben,
baktill kompletterade av nackbenets och i si
dopartierna av tinningbenens övre delar; dess
svagaste punkt utgöres hos det späda barnet av
fontanellerna (se d.o.), eljest av
tinningpartierna. Hjärnskålens h.-parti omsluter de av
hjärnhinnorna (se d.o.) beklädda storhjärns
hemisfärerna. H. utgör huvudets för direkt
våld mest exponerade parti. H.-skadornas
talrikhet under världskriget berodde på krigets
karaktär av skyttegravskrig med huvudets
därav betingade utsatta läge. H:s bakre övre parti
(”kronan”) utgör vid förlossningen (se d.o.)
som regel fostrets föregående del (se
Förlossning). A.-U.
Hjässben, se Kranium.
Hjässloben, se Hjärna.
Hjässöga, zool., se Parietalöga.
Hjörring, stad i H. amt, n. Jylland, 46 km.
n. om Aalborg, 10 km. från kusten, i en
skoglös trakt; 11,126 inv. (1930). Staden är vackert
byggd; endast få äldre byggnader finnas kvar.
H. är järnvägsknutpunkt; har textil- och
maskinindustri, slakteri, margarin-,
mjölkkonden-serings-, biskvi-, tobaks-, cementvarufabriker
m.m. O.P.
— 141 —
— 142 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
