Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hobbes, Thomas - Hobbs, William Herbert - Hobby - Hoberget - Hobergsgubben - Hobhouse, John Cam - Hoboe - Hobohm, Martin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HOBBS
efter självbevarelse och självhävdelse. Lust och
olust uppstå, allteftersom denna drift främjas
el. hämmas. Där ingen drift el. strävan finnes,
finns heller ingen känsla. Man strävar ständigt
ut över det nuv. tillståndet; liv är rörelse. Det
högsta goda, lyckan, som antiken sökte efter
som något absolut och vilande, finnes icke i
denna världen. Lyckan består i ständigt nytt
tillfredsställande av självbevarelsedriften; den
kan icke uppnås en gång för alla. Då
människor sträva efter samma fördelar, kan livet
liknas vid en kapplöpning, som
självbevarelsedriften håller i gång till döden. Att anstränga sig i
denna kapplöpning är strävan el. åtrå; att
tänka på dem, som ligga efter, väcker stolthet;
att tänka på dem, som äro före, väcker
ödmjukhet; att bli hållen tillbaka, väcker hat; att vara
i gång, ger hopp; att vara trött, förtvivla^; att
sätta krokben för en annan, elakhet; att hålla
fast tillsamman, kärlek; att ständigt bli
upphunnen, känsla av underlägsenhet; att ständigt
hinna upp den man har framför sig, lycka; att
utgå ur löpningen, att dö. Genom sitt starka
betonande av självbevarelsedriften är H. typisk
engelsman och föregriper Darwins ”kampen för
tillvaron” (struggle for life). — Inom
rättsfilosofien skiljer H. skarpt mellan naturtillståndet
och rättstillståndet. Urspr. lever människan i
ett naturtillstånd, där självbevarelsedriften
härskar oinskränkt. Makt och rätt sammanfalla
här, såvitt varje människa har lika mycken rätt,
som hon har makt. Detta tillstånd blir en allas
kamp mot alla, bellum o’mnium contra omnes,
då alla eftersträva samma fördelar. Efter
hand inse människor likväl, att större fördelar
kunna uppnås genom sammanslutning och
gemenskap än genom inbördes strid. En större
el. mindre grupp avslutar stillatigande el.
uttryckligen ett kontrakt, vars väsentligaste bud
är att hålla fred inbördes. De enskilda
uppgiva sin naturfrihet till förmån för en
myndighet, som var och en enskild förpliktar sig att
obetingat lyda. Denna myndighet skall först
och främst hävda freden och straffa dem, som
bryta mot den. Härigenom har rättstillståndet
avlöst naturtillståndet. Utan makt låter sig
detta icke göra, då överenskommelser utan
svärd blott äro ord. Varje begränsning av
myndighetens maktställning är av ondo, då en
sådan innehåller källan till oenighet och strid.
En absolut suverän är att föredraga framför
en delning av makten mellan suveränen och ett
parlament. Suveränen skall bestämma över allt,
även över gudsdyrkan; olika religioner giva
anledning till strid. H. har härmed givit en
psykologiskt-naturalistisk grundläggning av
statsbildningen, i motsats till den medeltida
teologiska, enl. vilken suveränen var tillsatt av
Guds nåde. För 1700-talets upplysta envälde
spelade H:s betraktelser stor roll; han fick
emellertid även dåligt rykte som ”ateist” och
”materialist”. H:s’ ”Complete works” utgåvos
i 11 bd 1839—45 av W. Molesworth. — Litt.:
F. Tönnies, ”Th. H.” ( 3 Aufl. 1925); F. Brandt,
”Th. H:s mechanical conception of nature”
(1928); Z. Lubienski, ”Die Grundlagen des
ethisch-politischen Systems von H.” (1932).
F.Bdt.
Hobbs [håbz], William Herbert,
nordamerikansk geolog (f. 1864), 1899—1906 prof,
i mineralogi och petrografi i Madison, 1906
i Ann Arbor; 1886—1906 var H. även anställd
vid U. S. A:s geologiska undersökning. —
H. behandlar huvudsaki. den allmänna och
dynamiska geologien, ofta frågor, som stå i
samband med klimatologien och meteorologien,
vilket fört honom till undersökningar på
Grönland, senast 1926—28. Bland hans på stor
kombinationsförmåga och originell
problemställning rika arbeten märkas ”Earth features
and their meaning” (1912), ”Earth evolution”
(1921), ”Glacial anticyclones” (1926) och
”Ex-ploring about the North pole of the winds”
(1930). K.A.G
Hobby [hå’bi] (eng., eg. kortform till Robin,
Robert; käpphäst, även bildligt), ”käpphäst”,
älsklingssysselsättning, vurm.
Hoberget, se Hoburgen.
Hobergsgubben, Hoburgsgubben, enl.
sägnen en jätte i Hoburgen (se d.o.) på Gotland.
En fattig bonde bjöd H. till fadder men
ängslades för H:s matlust. En slug dräng avstyrde
besöket genom att berätta, att också Jungfru
Maria och Sankte Per och som musikant
”trumslagarn” (åskan) bjudits. Då vågade H.
ej komma men fyllde som faddergåva en säck
med silver: ”Ingalunda vill jag vara den
sämste”, sade H. — Sägnen, som träffas i hela
Norden, har spritts som folkbok. v.S-w.
Hobhouse [hå"bhåus], John C a m, engelsk
litteratör och politiker, se Lord Broughton.
Ho’boe, mus., se Oboe.
Hobohm [hä’bäm], Martin, tysk historiker
Weehawken, Hoboken.
— 147 —
— 148 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
