HOBY J. Carlsson, foto. Hoburgen. Det fristående klippartiet ungefär mitt på bilden t.h. orn anslagstavlan år Hobergsgubben. (f. 1883), docent vid Berlins univ. 1913, arkivråd 1921, e.o. prof, i Berlin 1923. H. har gjorl sig känd som radikal publicist (sedan 1925 socialdemokrat). Bland hans vetenskapliga skrifter märkas ”Machiavellis Renaissance der Kriegskunst” (2 bd, 1913). B. Hoboken [hSu'båukan], industri- och hamnstad i New Jersey, U. S. A., på v. sidan av Hudson river, förbunden med Manhattan genom färjor och tunnlar; 59,261 inv. (1930; 68,166 1920). H. har sammanväxt med Jersey city i s. och Weehawken in. SeNewYork och kartor vid d.o. J.C. Hoborg, se Hoburgen. Hobro', stad i Randers amt, ö. Själland, 24 km. n.v. om staden Randers, längst inne i Mariager- el. H.-fjorden; 6,425 inv. (1930). H. ligger på en landtunga, som skjuter ut åt n. och avskiljer en mindre del av fjorden, den s.k. Vestref jorden. Hamnen, anlagd 1834, har nu ett djup av 5,7 m. Tillverkning av sprit, margarin, maskiner m.m.; slakteri. O.P. Hobson [hå'bsan], John Atkinson, engelsk nationalekonom (f. 1858), föreläsare vid Oxford-univ. 1887—97. H. har utg. ett mycket stort antal arbeten, bland vilka må nämnas ”The evolution of modern capitalism” (1894; 4 ed. 1928), ”Economics of distribution” (1900), ”A modern outlook” (1910), ”Wealth and life” (1929) och ”Poverty in plenty” (1931; sv. övers, ”överproduktion och underkonsumtion”, 1932). Han har framförallt sysslat med fördelningens problem och söker uppvisa, hur den ojämna inkomstfördelningen ger upphov till en kapitalbildning, som vida överträffar, vad näringslivet behöver, så länge massornas köpkraft icke medger en väsentligt höjd konsumtion. H:s teorier ha mötts med stark kritik, även om åtskilliga forskare numera äro inne på likartade tankegångar. T.E-r. Hoburgen, Hoborg, Hoburg, H o b e r-g e t, ”den höga borgen”, ett komplex av klintar el. ”burgar” på Gotlands sydligaste udde. Komplexet, som har en längd av c:a 750 m. och en bredd av i allm. c:a 150 m., består av 4 burgar, av vilka den sydligaste el. eg. H. kallas Storburg el. 1 :a burg, varefter följa i ordning 2:a, 3:e och 4:e burg. De 3 sistn. sammanhänga i ö. men äro skilda åt i v. Storburg når 35,2, 4:e burg 28 m.ö.h. H. är uppbyggd av sandsten (underst), oolit, revkalk och kri-noidkalk. Den sistn. har brutits som Hoburgs-marmor. Ancylus- och Litorinahavet ha på v.-sidan utbildat en berömd rauk, Hoburgs-gubben (se d.o.), samt åtskilliga grottor. Vid H. är belägen Hoborgs fyrplats med mistsignal-station, vidare en Sv. sällskapet för räddning av skeppsbrutna tillhörig livbåts- och raket-apparatstation. Utanför Hoborgs rev är förlagd en lys- och ljudboj. J.C.;E.Hg. Hoburgsgubben, se Hobergsgubben och Hoburgen. Hoby, socknar, se B r ä k n e-H o b y, Västra H o b y och östra Hoby. — 149 — — 150 —