Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hoffmann, Ernst Theodor Amadeus (Wilhelm) - Hoffmann, August Heinrich (von Fallersleben) - Hoffmann, Hermann - Hoffmann, Ludwig - Hoffmann, Johannes - Hoffmann, Max - Hoffmann, Kai
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HOFFMANN
R. von Schaukal, ”E. T. A. H.” (1923); E. Kroll,
E. T. A. H.” (s.å.); V. Ljungdorff, ”E. T. A.
H. och ursprunget till hans konstnärskap”
(1924), jämte ett alltmer växande antal
special-avh. Lff.
Hoffmann, August Heinrich, efter sin
födelseort kallad H. von Fallersleben,
tysk förf. (1798—
1874). Som 20-årig
lärde H. känna
bröderna Grimm, vilka
väckte hans intresse
för germansk filologi.
Han blev 1835 prof,
i Breslau men
avsattes på gr. av de
liberala åsikter, han
uttryckt i sina
”Unpoli-tische Lieder” (1840
—41; sv. övers, av
C. V. A. Strandberg,
”Opolitiska sånger”, 1844). Från 1820-talet
utövade han en flitig filologisk
förf.-verk-samhet. Mest känd blev han dock ss. skald i
idyllisk och fosterländsk ton. Av hans
omfattande versproduktion lever dock eg. föga
mer än den till nationalsång vordna ”Das Lied
der Deutschen” (”Deutschland, Deutschland
über alles”) från 1841. Hans ”Gesammalte
Wer-ke” utkommo i 8 bd 1890—93. — Litt.: H.
Gerstenberg, ”H. und sein deutsches Vaterland”
(1890); W. Stammler, ”Neues von und über H.
v. F.” (i ”Zeitschrift für Bücherfreunde”, 1916).
A.Bd.
Hoffmann, Heinrich Karl H e r m a n n, tysk
botanist (1819—91), studerade först
medicin och verkade som praktiserande läkare
och docent i Giessen, men övergick snart
till botaniken och blev 1848 e.o., 1853 ord. prof,
vid univ. i Giessen samt direktor för botaniska
trädgården där. H. utförde klassiska arbeten
inom mykologi och bakteriologi, där särsk.
jästsvamparnas och bakteriernas
utvecklingshistoria voro föremål för hans forskning,
vidare inom växtgeografi, klimatologi och särsk.
fenologi, där hans undersökningar verkat
banbrytande. H. har även anställt omfattande
iakttagelser över växternas variation och
offentliggjort arbeten över växternas sömn. O.Gz.
Hoffmann, L u d w i g, tysk arkitekt (f.
1852), 1896—1924 byggnadsråd i Berlin, där
han utvecklat en rik verksamhet och även
medelbart varit av stor betydelse för Berlins
nuv. arkitektoniska skepnad. H. är en av de
”historiska” stilarnas sista banerförare men
har vid tillämpandet av desamma alltid tagit
stor hänsyn till en för byggnadens moderna
ändamål lämpad planlösning och
karakterise
ras f.ö. av måttlighet i dekorationer och
kärleksfull gedigenhet i detaljerna. Bland hans
arbeten märkas: Virchowsjukhuset (1899—
1906), Märkisches Museum (1901—07) och
stadshuset (1902—-11), alla i Berlin, samt
talrika skolor, badhus, bostadshus m.m. H. har
även haft högsta ledningen av
byggnadsverksamheten på Museumsinsel sedan 1909. En del
av sina arbeten har han själv publicerat under
titeln ”Neubauten der Stadt Berlin” (11 bd,
1902—12). — Litt.: F. Stahl, ”L. H.” (1914). G.S
Hoffmann, Johannes, tysk politiker
(1867—1930), 1887—1908 folkskollärare i
Bayern, avsatt på gr. av våldsam socialistisk
agitation, medl. av bajerska lantdagen 1908—
20, medl. av tyska riksdagen 1912—19 och
sedan 1920. Vid revolutionen 1918 blev H. #/n
bajersk kultusminister under K. Eisner, i mars
1919 själv ministerpresident, utrikesminister
och kultusminister. Efter utropandet av
rådsdiktaturen 7/< 1919 flydde H. till Bamberg,
återvände i aug. s.å. och störtades mars 1920. Arrh.
Hoffmann, Max, tysk militär (1869—
1927), officer vid inf. 1888, generalmajor 1916;
avsked 1919. H., som
från 1901 tillhörde
generalstaben, var
1904—05 japanska
armén följaktig
under rysk-japanska
kriget och var vid
världskrigets utbrott
1914 överstelöjtnant.
Han placerades ss.
1 :e
generalstabsofficer vid 8:e
armékvarteret och
efterträdde i aug. 1916 Lu-
dendorff ss. generalstabschef på ostfronten. Ss.
tysk delegerad deltog han i
fredsunderhandlingarna i Brest-Litovsk, där han energiskt
kämpade för de militära synpunkternas
genomdrivande. Då han senare förklarade sig ej
ämna underkasta sig Versaillesfredens
bestämmelser beträffande gränsen mot Polen,
försattes han i disponibilitet 1919. Han har utg. ”Der
Krieg der versäumten Gelegenheiten” (1923) och
”Tannenberg, wie es wirklich war” (1926),
varjämte hans ”Aufzeichnungen” utkommo i 2 bd
1929. E.Bz.
Hoffmann, K a i Anton Carl Nyholm, dansk
skald (f. 1874), Cand. jur. 1897. H. debuterade
1899 med diktsaml. ”Liljer i Mörket”, senare
följd av ett dussin småhäften med fin och ut
sökt poesi. H. hör nära samman med
1890-talets lyriska genombrott i dansk litteratur
och var från början starkt påverkad av
Baude-laire, av vars dikter han gjort lyckade övers
— 167 —
— 168 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
