Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hofmannsthal, Hugo von - Hofmannswaldau, Christian Hofmann von - Hofman-Peerlkamp, Peter - Hofmeister, Wilhelm - Hofmeyr, Jan Hendrik - Hofors - Hofors bruk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HOFORS BRUK
av Max Remhardt. H. var även en fin essayist
med en kringsynt litterär blick och kräsen stil:
”Prosaische Schriften” (4 bd, 1902), ”Buch der
Freunde” (dagboksanteckningar, 1922),
”Unter-haltungen über literarische Gegenstände”
(1929). Hans ”Gesammelte Werke” utkommo
i 6 bd 1924. — Litt.: E. Sulger-Gebing, ”H. v.
H.” (1905); W. Berendsohn, ”Der
Impressionismus H:s als Zeiterscheinung” (1920); M.
Kom-merell, ”H. v. H.” (1930). A.Bd.
Hofmannswa’ldau [häf—au], Christian
Hofmannvon, tysk skald (1617—79). Efter
juridiska studier
bosatte sig H. som
ämbetsman i sin
födelsestad Breslau. Som
skald omplanterade
han den italienska
barockens
bombastiska stilideal i tysk
jordmån och var en
av de främsta
krafterna i den s.k. 2:a
schlesiska
diktarskolan. Han översatte
och omskrev
oförtru
tet tidens modepoeter, Marini och Guarini,
men det tyska språkets dåv. otymplighet
framträder i hans poesi på ett stundom groteskt
sätt. H:s ”Auserlesene Gedichte” utkommo i
7 bd (1665—1727). — Litt.: R. Ibel, ”H. v. H.”
(1928). A.Bd.
Hofman-Peerlkamp [hä’f-pè’rl-], Peter,
nederländsk filolog (1786—1865), prof, i Leiden
1822—48, utgav efter egna, visserligen
skarpsinniga men i hög grad djärva metoder bl.a.
Horatius’ ”Oden” (1834), av vilka han
förklarade % understuckna. W.N.
Hofmeister [hä’fmalstar], Wilhelm
Friedrich Benedict, tysk botanist (1824—77), ägnade
sig först i enlighet
med traditionerna
inom familjen åt
köpmansyrket och blev
musikhandlare,
bedrev vid sidan av
denna sin verksamhet
botaniska studier och
kallades 1863 som
prof, i botanik till
univ. i Heidelberg,
1872 till Tübingen
som H. v. Mohls
efterträdare. H. var
den mest glänsande representanten för den
utvecklingshistoriska riktningen inom
botaniken och har genom sin forskning verkat som
ingen annan banbrytande inom denna
disci
plin. Han beskrev fröanlagets byggnad hos
fanerogamerna, embryosäcken och uppkomsten
av embryot ur den befruktade äggcellen, vars
förändringar han följde steg för steg,
undersökte utvecklingen hos mossor och
kärlkryptogamer och upptäckte hos dessa växter
generationsväxlingen. En motsvarighet till denna
företeelse fann han i utvecklingen hos
barrträd och angiospermer och såg i dessas
ståndare och fruktblad metamorfoserade
sporofyl-ler. Genom dessa H:s undersökningar hade
i utvecklingshistoriskt hänseende en brygga
lagts mellan tidigare ss. helt skilda betraktade
växtgrupper och dem emellan en genetisk
samhörighet påvisats. Andra H:s undersökningar
röra växternas rörelser, saftstigningen,
vävnadsspänningen, lagarna för tillväxtmekaniken
hos stam och blad m.m. — Litt.: K. v. Göbel,
”W. H.” (1924). O.Gz.
Hofmeyr [hå’fmäir], Jan Hendrik,
sydafrikansk politiker (1845—1909), boer från
Kapstaden, tidn.-man, utgav bl.a. ”Zuid
Afri-kaansche tijdschrift”, invaldes 1879 i
Kap-koloniens parlament och blev ss. ledare för
Afrikander-Bond (se d.o.) en inflytelserik
parlamentariker och ministerstörtare. En tids
samarbete med C. Rhodes avbröts på gr. av
dennes befattning med Jamesonraiden 1895—96.
H. tillrådde president Krüger en moderat
politik mot engelsmännen; efter boerkrigets
utbrott blev hans ställning av olika skäl alltmera
vansklig, och han återvann ej sitt forna
inflytande. P.Dhl.
Hofors, s:n i Gästriklands v. tingslag,
Gävleborgs län, intill gränsen mot Dalarne; 116,25
Flygbild av Hofors bruk.
kvkm., därav 102,90 land; 5,499 inv. (1932),
därav c:a 3,000 vid Hofors bruk; 3,62 kvkm. åker
(1927; 3,5% av landarealen), 90,27 kvkm.
skogsmark. — Pastorat: Torsåker och H.,
Gästriklands v. kontrakt, Ärkestiftet. J.C.
Hofors bruk i Hofors s:n (se d.o.) är det
äld
— 173 —
— 174 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
