Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hojer, Andreas - Hok (Hook) - Hokkaido (Yezo) - Hokkofåglar, Hokkohöns - Hokusai - Hokuspokus - Hol (socken) - Hol (härader) - Holarktiska regionen - Holaveden - Holbach, Paul Henri Thierry (Paul Heinrich von)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HOK
onåd, ”König Friedrich des Vierten
glorwür-digstes Leben” (utg. 1829), en mera kortfattad
men för sin tid utmärkt teckning, som ställer
H. i främsta ledet bland dåtida historieskrivare.
Från 1734 kallades H. till en mängd olikartade
ämbeten, som han alla skötte med stort nit.
Som jur. prof, blev han grundläggaren av en
dansk-norsk rättsvetenskap. P.S.
Hok (Hook), herrgård i Svenarums s:n,
Jönköpings län, 27 km. s. om Jönköping; areal
med underlydande 3,700 har, varav 125 åker;
taxeringsvärde o. 900,000 kr. Till gården
hörde tidigare ett numera nedlagt järnbruk.
Huvudbyggnaden, uppförd 1778 med 2 flyglar,
är numera pensionat. H. innehades från
1700-talets början till 1805 av ätten Stedt. Ägare
sedan 1913 är Munksjö a.-b. Th.P.
Hokkaido (före 1869 Y e z o), den nordligaste
av de japanska öarna, bildar med
närliggande små öar och Kurilerna förvaltningsområdet
H.; 88,656 kvkm.; 2,812,342 inv. (1930, därav
16,720 aino 1920). Huvudort är Sapporo;
168,575 inv. S.
Hokkofåglar, Hokkohöns, se Trädhöns.
Hokusai, japansk målare (1760—1849), elev
av bl.a. Shunshö och Katsukawa, förde efter
sina lärare och de orter där han vistades, en
mängd olika namn, bland vilka H. och S h u n-
Hokusai: Berget Fuji bakom havsvågor.
Träsnitt efter teckning.
r o äro de vanligaste egennamnen, K a t s
u-k a w a, Katsushika och M u g u r a de
vanligaste tillnamnen. H. var under hela sitt liv
oerhört produktiv men visade först sent en
mera personlig prägel, varför omdömena om
honom variera starkt. Han sysslade med alla
de traditionella japanska teknikerna och
motiven och behandlade dem elegant och
kunnigt men enl. japanska omdömen ytligt och
osjälvständigt. Det omedelbart upplevdas
charm äga eg. endast hans burleska
folklivs-skildringar. H. rönte livlig uppskattning av
de holländare, som vistades i Japan och
för
de hans arbeten med sig hem. I Europa blev
han ansedd som ett geni och påverkade starkt
den västerländska konsten. — Litt.: E. de
Goncourt, ”H.” (1896); Y. Noguchi, ”H.” (1928).
G.S.
Hokuspo’kus, eg. en av taskspelare använd
trollformel; även: taskspelarkonst, knep, trick;
i eng. hocus-pocus också ”taskspelare”; kanske
snarast efter en under 1500-talet uppträdande
trollformel hax pax max Deus a’dimax; dock
enl. vanlig uppfattning förvrängt av de latinska
orden i nattvardens instiftelseformel hoc est
corpus (meum), ”detta är min lekamen”,
liksom en fullständigare form hokuspokus
filio’-kus av lat. filio’que el. (d.v.s. sonens)
corpus. E.H.
Hol, s:n i Kullings hd, Älvsborgs län, n.ö
om Alingsås; 39,54 kvkm., därav 39,oo land; 702
inv. (1932; 18 inv. pr kvkm.); 10,75 kvkm. åker
(1927; 27,« °/o av landarealen), 18,«o kvkm.
skogsmark. — Pastorat: H., Siene och Horla,
Kullings kontrakt, Skara stift. J.C.
Hol. 1) Hd i Buskerud fylke, s. Norge, kring
Hallingdalen och intill gränsen mot Hordaland
samt Sogn og Fjordane fylken; 1,502,73 kvkm.;
2,500 inv. (1930). S.
2) Hd i Nordland fylke, Norge, omfattar s.ö.
delen av Vestvågöy i Lofoten; 67,46 kvkm.;
2,572 inv. (1930). S.
Holarktiska regio’nen, se Djurgeografi,
sp. 505.
Holaveden (eg.: den ihåliga skogen), trakt
i s.v. hörnet av Östergötland, intill
Smålandsgränsen, mellan Vättern och Sömmen.
Holbach [ålba’k], Paul Henri T h i e
r-ry, baron d’H. (eg. Paul Heinrich von
H.), fransk filosof av tysk härkomst (1723—
89), f. i Pfalz. Rik och oberoende, bosatte sig
H. vid unga år i Paris, slöt sig där till
en-cyklopedisternas (se d.o.) krets och
medarbetade i Encyklopedien. Till hans närmaste
umgänge hörde bl.a. Diderot, matematikern
Lag-range, Naigeon och Melchior Grimm, vilka
samtliga torde ha lämnat text el. idéer till
vissa partier av H:s huvudarbete, ”Système
de la nature”, utg. i 2 bd 1770 under
Mira-bauds namn. Verket, som fått öknamnet
”materialismens bibel”, väckte det största
uppseende. I systematisk form utvecklar det
ohöljt materialistiska och ateistiska läror. Allt
är kroppsligt. Allt sker med nödvändighet.
Starkt betonas därjämte, att rörelsen är en
grundläggande och oskiljaktig egenskap hos
materien. Medvetandet är knutet till hjärnan
och uppstår ss. påföljd av en förbindelse
mellan element, vilka var för sig sakna denna
egenskap. Tänkandet består i vissa
molekylär
— 187 —
188 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
