HOK onåd, ”König Friedrich des Vierten glorwür-digstes Leben” (utg. 1829), en mera kortfattad men för sin tid utmärkt teckning, som ställer H. i främsta ledet bland dåtida historieskrivare. Från 1734 kallades H. till en mängd olikartade ämbeten, som han alla skötte med stort nit. Som jur. prof, blev han grundläggaren av en dansk-norsk rättsvetenskap. P.S. Hok (Hook), herrgård i Svenarums s:n, Jönköpings län, 27 km. s. om Jönköping; areal med underlydande 3,700 har, varav 125 åker; taxeringsvärde o. 900,000 kr. Till gården hörde tidigare ett numera nedlagt järnbruk. Huvudbyggnaden, uppförd 1778 med 2 flyglar, är numera pensionat. H. innehades från 1700-talets början till 1805 av ätten Stedt. Ägare sedan 1913 är Munksjö a.-b. Th.P. Hokkaido (före 1869 Y e z o), den nordligaste av de japanska öarna, bildar med närliggande små öar och Kurilerna förvaltningsområdet H.; 88,656 kvkm.; 2,812,342 inv. (1930, därav 16,720 aino 1920). Huvudort är Sapporo; 168,575 inv. S. Hokkofåglar, Hokkohöns, se Trädhöns. Hokusai, japansk målare (1760—1849), elev av bl.a. Shunshö och Katsukawa, förde efter sina lärare och de orter där han vistades, en mängd olika namn, bland vilka H. och S h u n- Hokusai: Berget Fuji bakom havsvågor. Träsnitt efter teckning. r o äro de vanligaste egennamnen, K a t s u-k a w a, Katsushika och M u g u r a de vanligaste tillnamnen. H. var under hela sitt liv oerhört produktiv men visade först sent en mera personlig prägel, varför omdömena om honom variera starkt. Han sysslade med alla de traditionella japanska teknikerna och motiven och behandlade dem elegant och kunnigt men enl. japanska omdömen ytligt och osjälvständigt. Det omedelbart upplevdas charm äga eg. endast hans burleska folklivs-skildringar. H. rönte livlig uppskattning av de holländare, som vistades i Japan och för de hans arbeten med sig hem. I Europa blev han ansedd som ett geni och påverkade starkt den västerländska konsten. — Litt.: E. de Goncourt, ”H.” (1896); Y. Noguchi, ”H.” (1928). G.S. Hokuspo'kus, eg. en av taskspelare använd trollformel; även: taskspelarkonst, knep, trick; i eng. hocus-pocus också ”taskspelare”; kanske snarast efter en under 1500-talet uppträdande trollformel hax pax max Deus a'dimax; dock enl. vanlig uppfattning förvrängt av de latinska orden i nattvardens instiftelseformel hoc est corpus (meum), ”detta är min lekamen”, liksom en fullständigare form hokuspokus filio'-kus av lat. filio'que el. (d.v.s. sonens) corpus. E.H. Hol, s:n i Kullings hd, Älvsborgs län, n.ö om Alingsås; 39,54 kvkm., därav 39,oo land; 702 inv. (1932; 18 inv. pr kvkm.); 10,75 kvkm. åker (1927; 27,« °/o av landarealen), 18,«o kvkm. skogsmark. — Pastorat: H., Siene och Horla, Kullings kontrakt, Skara stift. J.C. Hol. 1) Hd i Buskerud fylke, s. Norge, kring Hallingdalen och intill gränsen mot Hordaland samt Sogn og Fjordane fylken; 1,502,73 kvkm.; 2,500 inv. (1930). S. 2) Hd i Nordland fylke, Norge, omfattar s.ö. delen av Vestvågöy i Lofoten; 67,46 kvkm.; 2,572 inv. (1930). S. Holarktiska regio'nen, se Djurgeografi, sp. 505. Holaveden (eg.: den ihåliga skogen), trakt i s.v. hörnet av Östergötland, intill Smålandsgränsen, mellan Vättern och Sömmen. Holbach [ålba'k], Paul Henri T h i e r-ry, baron d’H. (eg. Paul Heinrich von H.), fransk filosof av tysk härkomst (1723— 89), f. i Pfalz. Rik och oberoende, bosatte sig H. vid unga år i Paris, slöt sig där till en-cyklopedisternas (se d.o.) krets och medarbetade i Encyklopedien. Till hans närmaste umgänge hörde bl.a. Diderot, matematikern Lag-range, Naigeon och Melchior Grimm, vilka samtliga torde ha lämnat text el. idéer till vissa partier av H:s huvudarbete, ”Système de la nature”, utg. i 2 bd 1770 under Mira-bauds namn. Verket, som fått öknamnet ”materialismens bibel”, väckte det största uppseende. I systematisk form utvecklar det ohöljt materialistiska och ateistiska läror. Allt är kroppsligt. Allt sker med nödvändighet. Starkt betonas därjämte, att rörelsen är en grundläggande och oskiljaktig egenskap hos materien. Medvetandet är knutet till hjärnan och uppstår ss. påföljd av en förbindelse mellan element, vilka var för sig sakna denna egenskap. Tänkandet består i vissa molekylär — 187 — 188 —