HOLMGREN en av grundläggarna av ”Nordisk med. tidskr.” (1929 ff.) och bland initiativtagarna till de med. fortsättningskurserna i Sverige, till Sv. sällskapet för med. forskning samt till ”Med. folkbibi.” (red. från dess början 1924). Förutom en omfångsrik, uppmärksammad vetenskaplig produktion inom öronläkekonstens alla grenar har H. i sin akad. och kliniska lärargärning samt i organisationen av den civila och militära sjukvården inom sitt fack nedlagt ett outtröttligt, förtjänstfullt arbete; han är den moderna oto-laryngologiens i Sverige skapare och organisatör. T.S-g. 12) Nils Frithiof H., son till H.l), zoolog (f. 28/» 1877), fil. d:r och docent vid Stockholms högsk. 1907, prosektor 1912 och prof, i zoologi 1921, har i sina tidigare skrifter behandlat insekters, särsk. termiters, biologi, systematik och anatomi, ss. i ”Studien über südamerikanische Termiten” (1906) och ”Termitenstudien” (1909—12), i senare arbeten hjärnans byggnad såväl hos maskar och leddjur som hos ryggradsdjur, ss. i ”Vergleichende Anatomie des Gehirns” (1916), ”Zur Anatomie des Gehirns von Myxine” (1919), ”Zur Anatomie und Histologie des Vorder- und Zwischen-hirns der Knochenfische” (1920), ”Points of view concerning forebrain morphology in lo-wer vertebrates” (1922), ”Contribution to the morphology of the brain of Ceratodus” (i ”Acta zoologica”, 6, 1925, jämte C. J. v. d. Horst), ”Points of view concerning forebrain morphology in higher vertebrates” (därst. s.å.), genom vilka arbeten H. dokumenterat sig som en av de främsta kännarna av särsk. de lägre ryggradsdjurens centrala nervsystem. Hans senare betydelsefulla arbeten ha inriktats på utredandet av broskskelettet hos lägre ryggradsdjur. H., som 1904—05 företog en forskningsresa till Bolivia och Peru, är utg. av ”Acta zoologica” (från 1920). — H. är sedan 1906 g.m. Karin Fjällbäck-H. (se denna). O.C-n. Holmgren, Herman Teodor, arkitekt (1842—1914), har utfört ritningar till bl.a. Uppsala univ.-byggnad (1878—87), landshövdingeresidenset i Jönköping, landsstatshusen i Falun och Luleå samt dövstumskolorna i Härnösand, Gävle och Växjö. 1897—1907 var H. intendent för Kronans hus i Stockholm. G.W.W. Holmgrens sefi'rgarnsmeto'd, se F ä r g-blindhet. Holmgång (efter isl. holmganga), i sht om forntida förhållanden i Norge el. på Island; efter vissa regler, urspr. på en holme el. dyl., utkämpad tvekamp; jfr Envig. E.H. Holmgård, det nordiska namnet på Nov-gorod och det nordiska rike, som bildades med denna stad ss. medelpunkt. Jfr Vikingatågen och Ryssland, historia. B. Ho'lmia, latiniserad form för Stockholm. — H o 1 m i e'n s i s, stockholmare, stockholmsk. HoTmia, Försäkringsbolaget, ömsesidigt, grundat 1923. Huvudkontor i Stockholm. Branscher: ansvars-, automobil-, garanti-, glas, inbrotts-, motorcykel-, olycksfalls-, resgods-, sjuk-, stöld-, trafik- och vatten-ledningsskadeförsäkring. Premieintäkt 1931 l,s mkr. (mill. kr.). Omslutning 31/i2 1931 1,7 mkr., varav garantikapital 0,4 mkr. Th.Dn Ho'lmium (av Ho'lmia, Stockholm), metall, tillhörande de sällsynta jordarterna (i den tredje vertikalgruppen i det periodiska systemet), upptäcktes 1878 av Soret och oberoende därav 1879 av Cleve. 1912 framställdes oxiden Ho2O3 ren av O. Holmberg. H. förekommer samman med erbium, yttrium o.a. sällsynta jordarter i mineralen gadolinit, euxenit, xeno-tim och samarskit. Dess kemiska tecken är Ho, atomtal 67 och atomvikt 163,5; H. skiljes från de andra jordarna genom omkristallise-ring av bromaterna. Oxiden är gulaktig och de flesta salterna orangegula; deras lösningar ge karakteristiska absorptionsspektra. K.A.G. Holm-Lundberg, T h o r a Elisabeth Kristina, hemkonsulent (f. 28/n 1881), skolkökslära-rinna, har grundat hushållsskolor och matlag-ningskurser, utg. flera mindre kokböcker och red. veckotidn., ss. ”Husmodern” 1917—23. H. är sedan 1921 g.m. red. I. Lundberg. l.N-y. Holmmajo'r, benämning under 1600-talet å varvschefen vid Stockholms örlogsstation. Holmquist, Johan Henrik, präst (1801— 79), magister i Lund 1823, kyrkoherde i Kville pastorat (Göteborgs stift) 1853, prost 1865, teol. d:r 1877, kyrkomötesombud 1868 och 1873. H., som var en av H. Schartaus främsta lärjungar, verkade med nit och principfasthet för sedlig uppryckning och religiös väckelse. Hans ”Predikningar” utgåvos 1891—95. — Litt.: Levnadsteckning av J. A. Älund i ”Julhälsningar till församlingarna i Göteborgs stift” (1923). A.M-n. Holmquist, Victor, skådespelare och teaterledare (1842—95), var 1859—70 anställd vid olika sällskap i landsorten och 1870—73 vid S. teatern och Djurgårdsteatern, som han sommaren 1873 jämte E. Wallmark ledde, gäst — 235 — — 236 —