Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Holmquist, Victor - Holmquist, Fredrik - Holmquist, Hjalmar - Holmquist, Per Johan - Holmquistit - Holmsjön - Holmström, 1. Leonard
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HOLMSTRÖM
spelade 1873—74 på Mindre teatern, var 1875—
78 anställd vid Nya (Svenska) teatern och 1878
—79 vid Mindre teatern, ledde 1879—87 jämte L.
Josephson och 1890—91 ensam Nya (Svenska)
teatern, som de 1880—90 ägde, gästspelade
1887—90 där, var 1891—92 anställd vid
Operans dramatiska avd. och gästspelade från
1892 i landsorten och Finland. H. var en
sällsynt fantasifull skådespelare, vars
framställningar inom den borgerliga repertoaren och
operetten buro den stora och förlösande
humorns märke och ej sällan tangerade det
geniala. Bland hans mästerskapelser voro
Onkel Bräsig i ”Livet på landet”, Corniski i
”Niniche” och Lundström i ”Andersson,
Pettersson och Lundström”. G.K-g.
Holmquist, Carl Fredrik, ämbetsman,
politiker (1857—1922), assessor i Svea hovrätt
1890, exp.-chef i Ecklesiastikdep. 1893—99,
underståthållare i Stockholm 1899—1900,
landshövding i Kopparbergs län 1901—22, liberal
led. av F.k. 1912—20, civilminister i Edéns
ministär 1919—20, mångårig kyrkomötesled.
Th.
Holmquist, Hjalmar Fredrik, teolog (f.
28/4 1 8 7 3), docent i kyrkohistoria i Uppsala
1903, teol. lic. 1904,
prästvigd s.å., prof, i
kyrkohistoria och
symbolik vid Lunds
univ. 1909, teol. d:r
1910;
kyrkomötesom-bud sedan 1920. H:s
synnerligen rika
produktion omfattar [-specialundersökningar-]
{+specialundersök-
ningar+} i sv.
kyrkohistoria, läroböcker
för olika skolstadier
och handböcker för
univ.-undervisningen samt översiktliga
skildringar av personligheter och tidsskeden (särsk
reformationen). Hans viktigaste arbeten äro:
”D. Johannes Matthiæ Gothus” (1903),
”Gamla kyrkans historia” (1907), ”De sv.
domkapitlens förvandling till lärarekapitel 1571—
1687” (1908), ”Medeltidens kyrkohistoria”
(1910), ”Luther, Loyola, Calvin” (1912; 3 uppl.
1926), ”Den senare medeltidens kyrkohistoria”
(1914; 3 uppl. 1922), ”Den lutherska
reformationens historia” (1915; 2 uppl. 1919), ”Martin
Luther” (1916; 8 uppl. 1924), ”Ur
kristendomens historia mellan världskrigen 1814—1914”
(1918), ”Påvedömets historia 1800—1920”
(1920), ”Kyrkohistoria” (3 bd, 1922—27; 2 uppl.
1928—31, på danska 1925—27), ”Den sv.
reformationens begynnelse 1523—31” (1923; tysk
övers. 1925), ”Den ryska kyrkan under bolsje-
vikväldet” (1926), ”Tvång, tolerans, samverkan”
(1929). A.M-n.
Holmquist, Per Johan, geolog och
mineralog (f. 23/i 1866), fil. d:r och docent i
mineralogi i Uppsala 1897,
tjänstgjorde 1901—12
som lektor i
mineralogi och geologi vid
Tekniska högsk. och
var där 1912—31
prof, i samma
ämnen. H. har särsk.
arbetat på
urbergs-geologiens och
fjällgeologiens område;
han har där såväl
detaljundersökt en
profil över
fjällked
jan vid Torneträsk som gjort
betydelsefulla teoretiska inlägg i fjällfrågan och
framställde redan 1901 möjligheten av ett samband
mellan överskjutningar och
deformationsgra-var. I mineralogien har han bl.a. gjort viktiga
undersökningar över mineralens hårdhet.
K.A.G.
Holmquistft, ett efter P. J. Holmquist
uppkallat mineral, en litiumhaltig glaukofan (se
d.o.), som anträffats i Utö järngruvor i
Stockholms skärgård. Genom fynd av h.-förande
järnmalm, som tydligen härrör från Utö
gruvor, i slagglager av medeltida ålder i Visby
har man konstaterat, att smältning av järn
med åtm. delvis malm från Utö som råmaterial
ägt rum före 1300-talet. K.A.G.
Holmsjön. 1) Sjö i västligaste Medelpad,
Haverö s:n, 45,2 kvkm., 243 m.ö.h.; genomflytes
av Ljungan. — 2) Sjö i n.v. Medelpad, Holms
s:n, skjuter med en vik in i Jämtland; 36,4
kvkm., 201 m.ö.h. Avrinner genom Gimån (se
karta vid d.o.) till Ljungan. J.C.
Holmström. 1) Leonard Pontus H.,
skolman, geolog (1840—1919), fil. d:r i Lund 1865
(”Märken efter
istiden i Skåne”), docent
i geognosi 1867 och
s.å. adjunkt vid
Lunds katedralskola,
blev 1868
föreståndare för den
nyupprät-tade folkhögsk. på
Hvilan; avsked 1908.
Inom det för honom
nya arbetsfält, som
folkhögsk. var, fann
sig H. snart till rätta.
Han uppskattade
högt den danska folkhögsk. men förstod,
att om den skulle kunna omplanteras på
— 237 —
— 238 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
