HOME RULE gilius än av H:s’ okonstlade och naiva människoskildring. Den begynnande romantiken återupptäckte honom (Wood, Herder), och han återintog på nytt sin rangplats icke blott i forskningen utan också i diktens värld. — Litteraturen om H. är ytterst vidlyftig och svåröverskådlig; här anföras endast några få översiktliga arbeten: P. Cauer, ”Grundfragen der Homerkritik” (3 Aufl. 1923); G. Finsler, ”Ho-mer” (2 bd, 2—3 Aufl. 1918—24; bästa handbok med analys av dikterna); M. P. Nilsson, ”Homer and Mycenæ” (utkommer 1933). Bästa sv. övers, är av E. Lagerlöf, ”Ilia-den” (1912), ”Odysséen” (1908); något förkortad övers, av ”Iliaden” av B. Risberg (i ”Världslitteraturen”, 3, 1928). M.P.N. Home rule [håum röl] (eng.), ”hemmastyrelse”, ett stridsämne inom irländsk politik alltsedan unionens införande 1800. De irländska parlamentsled. krävde redan från början repeal, återinförande av eget parlament för Irland. Genom Isaac Butt organiserades striden 1870, och då upptogs h.r. som slagord för kravet på icke blott eget parlament utan även egen ministär. Efter energisk kamp av Parnell togs h.r. upp på de engelska liberalernas program av Gladstone 1886, vilket dock vållade partiets sprängning. Först 1914 genomdrevs en h.r. bill av Asquith men den trädde ej i kraft på gr. av motstånd från Ulster under Carsons ledning. Efter världskrigets slut och sedan fred slutits med det upproriska Sydirland, genomfördes 1921 för Sydirland vad man kallat dominion h.r., i det att Sydirland blev en fristat med samma ställning inom brittiska imperiet som de s.k. dominions. Nordirland hade redan förut fått eget h.r. ung. efter den urspr. planen. Jfr I r-1 a n d, historia. v.S-w. Homespun [håu'mspBn] (eng., eg. hemspun-net), eg. grova, tjocka och handvävda ylletyger av handspunnet garn från England och Skottland; numera även tyger, som, med halvt el. helt fabriksmässig tillverkning, imitera dylika. H. användes till sportkostymer, ulstrar, reskappor o.s.v. I. Homestead [hån'mstäd] (eng.), ung. ”hemgård”, mellanting mellan eget hem och släktgård. Begreppet h. är emellertid ganska svävande och saknar fast, allmänt antagen innebörd. Beteckningen h. uppkom i U.S.A. och omfattar där 2 skilda saker. Den ena arten h. skapades enl. en lag 1862, vilken medgav rätt för varje medborgare i U.S.A. el. den, som ansökt om medborgarrätt, att mot betalande av obetydliga lagfarts- och registrerings-kostnader med äganderätt få sig tilldelat 160 acres (64,7 har) el. mindre av den förut ouppodlade, staten tillhöriga jorden, om han i 5 år själv el. hans änka el. barn bebott och odlat jorden. Den tilldelade jordlotten kallades h. och svarade ej för ägarens tidigare skulder. Lagen tillkom för att främja uppodlingen av mellersta och v. U.S.A. (jfr Förenta staterna, sp. 836) och är en påbyggnad av äldre lag från 1830, enl. vilken varje nybyggare hade förköpsrätt till av honom uppodlad jord, intill 160 acres. För dem, som tjänat i den amerikanska hären el. flottan under ett krig, gällde särskilda bestämmelser. Efter hand tog den jord, som kunde uppodlas medelst vanliga jordbruksmetoder, slut, och endast sådan mark, som var lämplig för dryfarming el. ex-tensiv boskapsskötsel, återstod. Därför ökades genom lagar av 1909 och 1916 maximi-arealen för h. från 160 till 640 acres (259,o har), över 250 mill. acres (101,2 mill. har) ha tagits som h. i U.S.A. Numera torde icke längre någon jord stå till förfogande för dylik h. — Den andra arten h. regleras i U.S.A. genom delstaternas lagstiftning tidigast 1839 och innebär utmätningsfrihet för — utom lösöre av visst slag — av ägaren bebodd mindre fastighet (hemmet i stad och egna torvan å landet), kallad h., intill ett i de olika staterna varierande högsta värde. Liknande bestämmelser gäRa i Canada. Som ett led i 1880-talets stora jordbruksrörelse uppkom i Europa en häftig agitation för omplantering å europeisk mark av h.-idén. Kravet på utmätningsfrihet måste dock snart släppas; i stället vann tanken om egnahem (se d.o.) insteg. För att hindra bondgårdarnas överdrivna styckande införde en österrikisk lag 1888 särsk. arvsregler för dylika. Lagen har dock endast antagits av Tyrolen (1900), Kärnten (1903) och Böhmen (1908). En fransk lag 1909 medgav upprättande av biens de famille om högst 8,000 frcs värde. Dessa få icke utmätas och hållas efter ägarens död gärna oskiftade. Den schweiziska civillagen 1907 medger upprättande av h.-liknande stamgårdar — bondgårdar el. enfamiljshus i stad —, där ägaren och hans familj tillförsäkras underhåll och bostad och för vilka särsk. arvgång gäller. Efter åtskilliga projekt i Tyskland om s.k. Heimstätten skapades genom lag 1920 å statlig och kommunal jord Kriegerheimstätten, nu uppgående till o. 20,000. Dessa motsvara närmast Skandinaviens egnahem. E.K.;J.C. Home, sweet home [håum, SQit håum], ”Hem, ljuva hem”, populär engelsk sång; ord av amerikanaren J. H. Payne och musik av H. R. Bishop. G.M. Homeyer [hä'malar], Carl Gustav, tysk rättslärd (1795—1874), från 1824 prof, i Berlin, 1854 medl. av statsrådet, av herrehuset samt — 267 — — 268 —