Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Homeros - Home rule - Homespun - Homestead - Home, sweet home - Homeyer, Carl Gustav
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HOME RULE
gilius än av H:s’ okonstlade och naiva
människoskildring. Den begynnande romantiken
återupptäckte honom (Wood, Herder), och han
återintog på nytt sin rangplats icke blott i
forskningen utan också i diktens värld. —
Litteraturen om H. är ytterst vidlyftig och
svåröverskådlig; här anföras endast några få
översiktliga arbeten: P. Cauer, ”Grundfragen der
Homerkritik” (3 Aufl. 1923); G. Finsler,
”Ho-mer” (2 bd, 2—3 Aufl. 1918—24; bästa
handbok med analys av dikterna); M. P. Nilsson,
”Homer and Mycenæ” (utkommer 1933).
Bästa sv. övers, är av E. Lagerlöf,
”Ilia-den” (1912), ”Odysséen” (1908); något
förkortad övers, av ”Iliaden” av B. Risberg (i
”Världslitteraturen”, 3, 1928). M.P.N.
Home rule [håum röl] (eng.),
”hemmastyrelse”, ett stridsämne inom irländsk politik
alltsedan unionens införande 1800. De
irländska parlamentsled. krävde redan från början
repeal, återinförande av eget parlament för
Irland. Genom Isaac Butt organiserades striden
1870, och då upptogs h.r. som slagord för
kravet på icke blott eget parlament utan även egen
ministär. Efter energisk kamp av Parnell togs
h.r. upp på de engelska liberalernas program
av Gladstone 1886, vilket dock vållade partiets
sprängning. Först 1914 genomdrevs en h.r. bill
av Asquith men den trädde ej i kraft på gr. av
motstånd från Ulster under Carsons ledning.
Efter världskrigets slut och sedan fred slutits
med det upproriska Sydirland, genomfördes
1921 för Sydirland vad man kallat dominion
h.r., i det att Sydirland blev en fristat med
samma ställning inom brittiska imperiet som de s.k.
dominions. Nordirland hade redan förut fått
eget h.r. ung. efter den urspr. planen. Jfr I
r-1 a n d, historia. v.S-w.
Homespun [håu’mspBn] (eng., eg.
hemspun-net), eg. grova, tjocka och handvävda ylletyger
av handspunnet garn från England och
Skottland; numera även tyger, som, med halvt el.
helt fabriksmässig tillverkning, imitera dylika.
H. användes till sportkostymer, ulstrar,
reskappor o.s.v. I.
Homestead [hån’mstäd] (eng.), ung.
”hemgård”, mellanting mellan eget hem och
släktgård. Begreppet h. är emellertid ganska
svävande och saknar fast, allmänt antagen
innebörd. Beteckningen h. uppkom i U.S.A. och
omfattar där 2 skilda saker. Den ena arten
h. skapades enl. en lag 1862, vilken medgav
rätt för varje medborgare i U.S.A. el. den,
som ansökt om medborgarrätt, att mot
betalande av obetydliga lagfarts- och
registrerings-kostnader med äganderätt få sig tilldelat 160
acres (64,7 har) el. mindre av den förut
ouppodlade, staten tillhöriga jorden, om han i 5 år
själv el. hans änka el. barn bebott och odlat
jorden. Den tilldelade jordlotten kallades h.
och svarade ej för ägarens tidigare skulder.
Lagen tillkom för att främja uppodlingen av
mellersta och v. U.S.A. (jfr Förenta
staterna, sp. 836) och är en påbyggnad av äldre
lag från 1830, enl. vilken varje nybyggare hade
förköpsrätt till av honom uppodlad jord, intill
160 acres. För dem, som tjänat i den
amerikanska hären el. flottan under ett krig, gällde
särskilda bestämmelser. Efter hand tog den
jord, som kunde uppodlas medelst vanliga
jordbruksmetoder, slut, och endast sådan
mark, som var lämplig för dryfarming el.
ex-tensiv boskapsskötsel, återstod. Därför
ökades genom lagar av 1909 och 1916
maximi-arealen för h. från 160 till 640 acres (259,o
har), över 250 mill. acres (101,2 mill. har) ha
tagits som h. i U.S.A. Numera torde icke
längre någon jord stå till förfogande för dylik
h. — Den andra arten h. regleras i U.S.A.
genom delstaternas lagstiftning tidigast 1839 och
innebär utmätningsfrihet för — utom lösöre av
visst slag — av ägaren bebodd mindre
fastighet (hemmet i stad och egna torvan å landet),
kallad h., intill ett i de olika staterna
varierande högsta värde. Liknande bestämmelser gäRa
i Canada. Som ett led i 1880-talets stora
jordbruksrörelse uppkom i Europa en häftig
agitation för omplantering å europeisk mark av
h.-idén. Kravet på utmätningsfrihet måste
dock snart släppas; i stället vann tanken om
egnahem (se d.o.) insteg. För att hindra
bondgårdarnas överdrivna styckande införde
en österrikisk lag 1888 särsk. arvsregler för
dylika. Lagen har dock endast antagits av
Tyrolen (1900), Kärnten (1903) och Böhmen
(1908). En fransk lag 1909 medgav
upprättande av biens de famille om högst 8,000 frcs
värde. Dessa få icke utmätas och hållas efter
ägarens död gärna oskiftade. Den
schweiziska civillagen 1907 medger upprättande av
h.-liknande stamgårdar — bondgårdar el.
enfamiljshus i stad —, där ägaren och hans
familj tillförsäkras underhåll och bostad och
för vilka särsk. arvgång gäller. Efter
åtskilliga projekt i Tyskland om s.k. Heimstätten
skapades genom lag 1920 å statlig och kommunal
jord Kriegerheimstätten, nu uppgående till o.
20,000. Dessa motsvara närmast Skandinaviens
egnahem. E.K.;J.C.
Home, sweet home [håum, SQit håum], ”Hem,
ljuva hem”, populär engelsk sång; ord av
amerikanaren J. H. Payne och musik av H. R.
Bishop. G.M.
Homeyer [hä’malar], Carl Gustav, tysk
rättslärd (1795—1874), från 1824 prof, i Berlin,
1854 medl. av statsrådet, av herrehuset samt
— 267 —
— 268 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
