HONUNGSBLOMMA fosforsyra och dextrin samt slutl. olika ägg-vitearter och aromatiska ämnen m.m. H., som i början är trögflytande och klar, stelnar efter hand, därigenom att sockret kristallerar (k a n-dering), men kan genom uppvärmning åter bringas i flytande form. Uppvärmningen bör dock ske försiktigt och icke överskrida 50° G., enär eljest vissa i h. befintliga viktiga enzymer förstöras. Spec. v. är hos den flytande h. ung. 1,4. Dess sammansättning och utseende är i hög grad beroende på varifrån den härrör. Den h., som t.ex. under försommaren beredes av fruktträdsblommornas nektar, frukt-träds-h., är i regel, liksom klöver-h., ljusgul och vanl. vattenklar; den som beredes senare på sommaren är vanl. mörkare, ljung-h. ofta rödbrun. I vissa fall beredes h. även av s.k. honungsdagg, som vanl. utgöres av utsöndringar av vissa insekter, ss. bladlöss m.fl.; sådan h. får ofta svartbrun färg. De s.k. fältbina (se Biskötsel) besöka blommorna och uppsuga nektar, som de hemföra i en utvidgning av matstrupen, den s.k. honungsblåsan. Denna rymmer i regel ej fullt 20 mgr., och för att åstadkomma 1 kg. nektar, som dock endast motsvarar en betydligt mindre mängd h., erfordras alltså att bina 50,000—60,000 gånger hemkomma med fyllda honungsblåsor. Den hemförda nektarn avlämnas i de s.k. honungs-cellerna i vaxkakornas övre del, där dess omarbetning till h. utföres av de s.k. h u s b i n a, vilka oupphörligen suga den in i och pressa den ut ur honungsblåsan. Härvid dels inverteras rörsockret i nektarn genom inverkan av vissa enzymer i binas saliv, dels bringas också större delen av vattnet i densamma att avdunsta. Genom ständiga vingrörelser sätta bina luften i rörelse och påskynda därigenom avdunstningen, som f.ö. även befordras av den jämförelsevis (intill 35°C.) höga temp. i kupan. Allteftersom honungscellerna slutl. fyllas med färdig h., täckas de med vaxlock. — Den mängd h., som kan erhållas av ett bisamhälle, är i främsta rummet beroende av samhällets storlek, väderleken samt traktens dragförhållanden, d.v.s. tillgången på lämpliga bifoderväxter (se d.o.). Under särsk. gynnsamma förhållanden lär utbytet av ett samhälle kunna uppgå till 100 kg. el. däröver, men i allm. torde man ej kunna uppskatta medelskörden pr samhälle till mer än o. 15 kg. årl. H. har jämförelsevis stort näringsvärde, framförallt på gr. av den stora mängden invertsocker. Den hade fordom synnerligen stor betydelse i hushållet och var därför även en viktig handelsvara. Även som läkemedel nyttjades den, framförallt mot hosta och vissa andra halsåkommor. Numera har den i stor utsträckning un- Honungsblomster, Her-minium monorchis. danträngts av andra ämnen men är dock ofta föremål för förfalskning. O.Abg. Honungsblomma, Hermi'nium mono'r-chis, den enda av detta i Europa och tempererade delarna av Asien förekommande orkidésläktes 4 arter, som mer el. mindre allmänt växer i Sverige på fuktiga betesmarker. H. är en 1—2 dm. hög, flerårig, starkt ho nungsdoftande ört med skenbart 1 enda klotrund knölrot och i tätblommigt ax samlade, små, gröngula blommor. A.V-e. Honungsdagg, se Bifoderväxter. Honungsfåglar, se Honungssugare. Honungsgrävling, r a t e 1, Melli'vora ratel, tillhör fam. mårddjur bland rovdjuren och liknar grävlingen men är grövre och klumpigare och når, svansen inberäknad, en längd av l,i m. Den långa, grova fällen är på ryggen och huvudets översida askgrå, på nosen, undersidan och benen svartbrun. H. är ett nattdjur, som förekommer i bergiga trakter i Afrika s. om Honungsgrävling, Mellivora ratel. Efter Cornish. Sahara och lever i av den själv grävda hålor. Födan utgöres av rötter, smärre däggdjur och fåglar samt framförallt av honung och bilarver. Anfallen, söker den gräva ned sig i jorden; i de starka tänderna och de kraftiga stinkkörtlarna äger den dock goda försvarsvapen. En närstående art finnes i Indien. H.B-n. Honungsgökar, Indicatori'næ, en underfam. av skäggfåglarna (se d.o.), omfattar finkstora former med kort, rak näbb, långa vingar, kort stjärt och hård, grå- el. grönaktig fjäderdräkt. H. leva av insekter, framförallt bin, och lägga sina ägg i andra fåglars bon. Av 20 kända — 287 — — 288 —