Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hooft, Pieter Cornelisz. - Hooghly, Hugli - Hoogstraaten, Samuel van - Hook - Hooke, Robert - Hooker, Richard - Hooker, 1. Sir William Jackson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HOOKER
H. likgiltig mot kristendomen och byggde sin
livsåskådning på antikens ideal. H:s första
dikter, ”Minneliederen”, ”Sonetten”, riktade
till damer i Amsterdam, visade stark italiensk
påverkan, så också pastoralen ”Granida”
(1605), vars behagfulla och klingande vers
saknar motstycke i samtida holländsk litteratur.
H. var även nyskapande inom prosastilen,
vilket särsk. framträdde i hans livliga historiska
skildringar, ss. ”Nederlandsche historien” (1628
—47). I ”Warenar” (1615), ett lustspel,
skildrar H. verkningsfullt folklivet i Amsterdam.
Bland dramerna framstå tragedierna
"Gee-raerdt van Velzen” (1613) och ”Baeto” (1626).
Rth.
Hooghly [hö’gli], H u g 1 i. 1) Ganges’ v.
myn-ningsarm, Brittiska Indien.
2) Stad i presidentskapet Bengalen, vid
floden H., n. om Calcutta; 29,940 inv. (1921). O.P.
Hoogstraaten [hä’zsträtan], Samuel van,
holländsk målare (1627—78), elev av Rem-
S. van Hoogstraaten: En ung dam i en vestibnl.
Haag.
brandt. H:s produktion var mycket
omfattande: genrestycken, historiska, mytologiska och
religiösa bilder. Hans ”Inleyding tot de hooge
schoole der schilderkonst” (1641) innehåller
intressanta uttalanden om samtida
konstnärer, måleriets teori och praktik m.m. M.Bjn.
Hook, gods i Småland, se H o k.
Hooke [hok], Robert, engelsk
naturforskare (1635—1703), en av de första, som inom
vetenskapen använde sammansatt mikroskop.
I ”Micrographia” (1665) beskrev han sina
iakttagelser och bl.a. även växtvävnadernas
(korkens) cellulära byggnad (jfr Cell,
Histologi och Mikroskop). H. ägnade sig även
åt matematik och fysik. Han ansåg sig ha
upptäckt tyngdkraften före Newton och uppfunnit
fjädern ss. drivkraft i urverk före Huygens.
H.W.
Hooker [ho’ka], Richard, engelsk teolog
(1554—1600), blev lärare vid juristskolan The
Temple i London 1585 och kom där i litterär
fejd med en puritansk präst, vilket föranledde
H. att utarbeta sitt livs stora verk ”The laws
of ecclesiastical polity” (bd 1—5, 1594—97, bd
6—8 utgåvos postumt 1604—18, modern uppl.
1888 och 1907). I en språkligt mästerlig form
lämnar H. här ett försvar för den anglikanska
kyrkan mot puritaner och katoliker; hans
arbete har också intill våra dagar använts vid
teologisk undervisning i engelska univ. Från
1591 var H. kyrkoherde i Kent. E.K.
Hooker [ho’ka]. 1) Sir William
Jackson H., engelsk botanist (1785—1865), företog
1809 en botanisk
forskningsfärd till
Island, 1814 resor till
Frankrike, Schweiz
och n. Italien, blev
1820 prof, i Glasgow
och 1841 direktor för
botaniska trädgården
i Kew, som under
hans ledning
utvecklade sig till världens
förnämsta inst. av
detta slag. Han
ivrade för inrättandet av
kolonialträdgårdar och museer för
växtprodukter och verkade genom sin omfattande
och mångsidiga vetenskapliga forskning
mäktigt befordrande på den floristiska och
systematiska botaniken samt på botanikens
tillämpning i det praktiska livet. Bland hans
arbeten må nämnas ”British Jungermanniæ”
(1816), ”Muscologia britannica” (1818; jämte T.
Taylor), "Musci exotici” (2 bd, 1818—20),
”Exotic flora” (3 bd, 1823—27), ”The British
flora” (2 bd, 1830—36), ”Icones filicum” (2 bd,
1831; jämte R. K. Greville), ’Flora
boreali-americana” (2 bd, 1840), "Icones plantarum”
(10 bd, 1837—54), "Genera filicum” (1842),
’Species filicum” (5 bd, 1846—64), "The British
ferns” (1861—62), "A century of orchidaceous
plants” (8 bd, 1846) m.fl. H. fortsatte 1827—
64 det 1787 av W. Curtis grundade stora bild-
— 293 —
— 294 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
