HOOKER H. likgiltig mot kristendomen och byggde sin livsåskådning på antikens ideal. H:s första dikter, ”Minneliederen”, ”Sonetten”, riktade till damer i Amsterdam, visade stark italiensk påverkan, så också pastoralen ”Granida” (1605), vars behagfulla och klingande vers saknar motstycke i samtida holländsk litteratur. H. var även nyskapande inom prosastilen, vilket särsk. framträdde i hans livliga historiska skildringar, ss. ”Nederlandsche historien” (1628 —47). I ”Warenar” (1615), ett lustspel, skildrar H. verkningsfullt folklivet i Amsterdam. Bland dramerna framstå tragedierna "Gee-raerdt van Velzen” (1613) och ”Baeto” (1626). Rth. Hooghly [hö'gli], H u g 1 i. 1) Ganges’ v. myn-ningsarm, Brittiska Indien. 2) Stad i presidentskapet Bengalen, vid floden H., n. om Calcutta; 29,940 inv. (1921). O.P. Hoogstraaten [hä'zsträtan], Samuel van, holländsk målare (1627—78), elev av Rem- S. van Hoogstraaten: En ung dam i en vestibnl. Haag. brandt. H:s produktion var mycket omfattande: genrestycken, historiska, mytologiska och religiösa bilder. Hans ”Inleyding tot de hooge schoole der schilderkonst” (1641) innehåller intressanta uttalanden om samtida konstnärer, måleriets teori och praktik m.m. M.Bjn. Hook, gods i Småland, se H o k. Hooke [hok], Robert, engelsk naturforskare (1635—1703), en av de första, som inom vetenskapen använde sammansatt mikroskop. I ”Micrographia” (1665) beskrev han sina iakttagelser och bl.a. även växtvävnadernas (korkens) cellulära byggnad (jfr Cell, Histologi och Mikroskop). H. ägnade sig även åt matematik och fysik. Han ansåg sig ha upptäckt tyngdkraften före Newton och uppfunnit fjädern ss. drivkraft i urverk före Huygens. H.W. Hooker [ho'ka], Richard, engelsk teolog (1554—1600), blev lärare vid juristskolan The Temple i London 1585 och kom där i litterär fejd med en puritansk präst, vilket föranledde H. att utarbeta sitt livs stora verk ”The laws of ecclesiastical polity” (bd 1—5, 1594—97, bd 6—8 utgåvos postumt 1604—18, modern uppl. 1888 och 1907). I en språkligt mästerlig form lämnar H. här ett försvar för den anglikanska kyrkan mot puritaner och katoliker; hans arbete har också intill våra dagar använts vid teologisk undervisning i engelska univ. Från 1591 var H. kyrkoherde i Kent. E.K. Hooker [ho'ka]. 1) Sir William Jackson H., engelsk botanist (1785—1865), företog 1809 en botanisk forskningsfärd till Island, 1814 resor till Frankrike, Schweiz och n. Italien, blev 1820 prof, i Glasgow och 1841 direktor för botaniska trädgården i Kew, som under hans ledning utvecklade sig till världens förnämsta inst. av detta slag. Han ivrade för inrättandet av kolonialträdgårdar och museer för växtprodukter och verkade genom sin omfattande och mångsidiga vetenskapliga forskning mäktigt befordrande på den floristiska och systematiska botaniken samt på botanikens tillämpning i det praktiska livet. Bland hans arbeten må nämnas ”British Jungermanniæ” (1816), ”Muscologia britannica” (1818; jämte T. Taylor), "Musci exotici” (2 bd, 1818—20), ”Exotic flora” (3 bd, 1823—27), ”The British flora” (2 bd, 1830—36), ”Icones filicum” (2 bd, 1831; jämte R. K. Greville), 'Flora boreali-americana” (2 bd, 1840), "Icones plantarum” (10 bd, 1837—54), "Genera filicum” (1842), 'Species filicum” (5 bd, 1846—64), "The British ferns” (1861—62), "A century of orchidaceous plants” (8 bd, 1846) m.fl. H. fortsatte 1827— 64 det 1787 av W. Curtis grundade stora bild- — 293 — — 294 —