Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Horen, Die - Horerna - Horg - Horgabrud - Horisont - Horisontal - Horisontalintensitet - Horisontalpendel - Horisontalplan - Horisontalprojektion - Horisontalvariometer - Horisontell - Horiter - Horla - Hormogomier - Hormoner - Horn (på huvudet)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HORERNA
bristande publikintresse upphörde den redan
1797. A.Bd.
Horerna (grek. Ho’rai), grek, myt., döttrar
till Zeus och Themis. H., som voro 3 (hos
He-siodos m.fl. diktare: Eunomia, Dike och Eire-
Horerna med växtlighetsemblem. Attisk
vasmålning.
ne), framställas ss. ledsagarinnor i sht till
He-lios och symbolisera ofta (så t.ex. i Aten) de
3 årstiderna vår, sommar och höst, senare även
(sedan 3-talet uppgivits) dagens timmar. — Den
antika konsten sysslade gärna med
avbildningar av h., ofta framställda dansande. W.N.
Horg, hd i Sör-Tröndelag fylke, Norge, kring
nedre loppet av Gaula; 291,33 kvkm.; 2,443
inv. (1930). S.
Horgabrud, se To r g e r d Holgabrud.
Horisont [-å’nt] (grek, hori’zon, eg.: som
begränsar). Ett i en punkt fritt hängande lod
angiver tyngdkraftens riktning i punkten;
förlängningen av denna riktning kallas
lodlinje el. v e r t i k a 11 i n j e. Det plan, som
tänkes lagt genom observatörens öga,
vinkelrätt mot vertikallinjen, kallas den a p p
a-renta h.; ett med denna parallellt plan
genom jordens medelpunkt benämnes den
sanna el. g e o c e n t r i s k a h. På gr. av
jordradiens försvinnande litenhet, jämförd med
himmelssfärens radie, komma båda dessa plan
att skära himmelssfären längs en och samma
storcirkel, som kallas den astronomiska
h. Gränslinjen mellan hav och himmel, den
naturliga h. el. s j ö-h., är ej identisk
med den astronomiska (se D a 1 n i n g). Ytan
av en i vila varande vätska sammanfaller med
den apparenta h. och bildar således en
artificiell h. (se d.o.); härav använder man sig
vid vissa höjdobservationer. M-t.
Horisonta’1, vågrät.
Horisonta’lintensite’t, se
Jordmagne-t i s m.
Horisonta’lpendel, se Pendel.
Horisontalplan, plan, vinkelrätt mot
lodlinjen; jfr Horisont.
Horisonta’lprojektion [-fo’n], se
Kartprojektion och Projektion.
Horisonta’lvariome’ter, se
Jordmagne-t i s m.
Horisonte’11, vågrät.
Hori’ter (hebr. höri), de för-edomitiska inv.
i Seir (se Edom). Namnet h. synes motsvara
det egyptiska Charu, som sammanställts med
namnet arier (se d.o.); det hebr. hör betyder
bl.a. liksom detta ”ädel”. G.Bsm.
Horla, s:n i Kullings hd, Älvsborgs län, n.ö.
om Alingsås; 21,oo kvkm., därav 20,47 land; 351
inv. (1932; 17 inv. pr kvkm.); 3,51 kvkm. åker
(1927; 17,i °/o av landarealen), 12,12 kvkm.
skogsmark. — Pastorat: Hol, Siene och H.,
Kullings kontrakt, Skara stift. J.C.
Hormogo’mier, se Blågröna alger.
Hormo’ner kallas sådana ämnen, vilka
avsöndras till blodet av de inresekretoriska
körtlarna (hypofysen, pinealorganet, sköldkörteln,
bisköldkörtlarna, tymus, bukspottkörteln,
binjurarna, könskörtlarna, moderkakan och
möjl. flera) och som utöva en specifik
reglerande inverkan på verksamheten av kroppens
olika organ och ämnesomsättningen i sin
helhet. H. äro åtm. hos ryggradsdjuren ej
art-specifika, varmed menas, att t.ex. ett
sköldkörtel-h. från nötkreatur är till sin kemiska
byggnad och därmed fysiologiska verkan
identiskt med det, som kan utvinnas ur
människans sköldkörtel. H. äro ytterst häftigt
verkande ämnen. För ett köttätande djur skulle
de endokrina körtlarna vara höggradigt
giftiga, om ej deras h. till större delen
förstördes under matsmältningen, vilket är en regel,
från vilken dock sköldkörtelns h., tyroxinet,
utgör ett av de få undantagen. Man har
anledning antaga, att h. oftast äro enkla
kemiska föreningar. Två av dem ha med säkerhet
till sin kemiska konstitution kunnat analyseras,
näml, adrenalinet (se d.o.) från binjurarna
och tyroxinet (se d.o.) från sköldkörteln.
Man kan numera också syntetiskt
framställa dessa h. Könskörtlarnas h. synas även
vara av relativt enkla ämnen, ehuru de exakta
formlerna ännu ej definitivt fastställts.
Däremot torde bukspottkörtelns,
kolhydratomsättningens reglerande h., insulinet, vara av så
komplicerad natur, att det torde kunna
ifrågasättas, om dess kemiska formel någonsin
kommer att tecknas. Detsamma torde gälla
bisköldkörtlarnas h. En utförligare redogörelse
för h:s verkan finnes i art. Inre
sekretion. W.k.
Horn (nära besläktat med lat. cornu), till
byggnad och utseende olikartade utskott på
— 307 -■
— 308 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
