Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hospital - Hospitalordnar - Hospitalsbrand, hospitalssjukdom - Hospitalshemman - Hospites - Hospitium - Hospits - Hospodar - Hossmo - Hosta (utandningsstöt) - Hosta (liljeväxter) - Hostia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HOSPITALORDNAR
Hossmo kyrka.
beteckningen h. icke längre ingår. Jfr S i n n e
s-sjukvård. E.Spr.
Hospitalordnar med både manliga och
kvinnliga medl. grundades på 800-talet i
samband med de av kyrkan underhållna
hospitalen, där nödlidande och sjuka omhändertogos.
Medl. av h. tillhörde mestadels augustinregeln
(se d.o.). Av ännu bestående h. märkas
Barmhärtiga bröder och systrar (se d.o.). S.N.
Hospitalsbrand, hospitalssjukdom,
kallades under förantiseptiska tiden de på
kirurgiska sjukhus ofta i epidemier uppträdande
sårfebrarna med tillstötande brand (se d.o.),
förorsakade av olika bakterier. Efter
antisep-tikens och särskilt aseptikens införande ha
dessa epidemier försvunnit. T.H-n.
Hospitalshemman, äldre kam., hemman, som
ägdes av el. vars avkastning var anslagen till
offentligt sjukhus el. fattigvårdsinrättning. E.K.
Ho’spites (lat., plur. av hospes, gäst), gäster;
inbjudna (utomstående) deltagare i vissa
officiella högtidligheter o.d., t.ex. vid univ. el.
prästmöten.
Hospi’tium (lat.), sv. plur. h o s p i t i e r, eg.:
gästvänskap, härbärge, logi; sedermera särsk.
om vid farliga alpvägar belägna och av
munkar skötta härbärgen. Jfr H o s p i t s.
Hospits (av lat. hospi’tium, se d.o.), enklare
och jämförelsevis billigt hotell, ofta med mera
hemlik och religiöst färgad prägel.
Hospoda’r (lillry., eg.: herre, motsvarande
sydslav. gospodar), förr titel för de turkiska
lydfurstarna i Moldau och Valakiet.
Hossmo, s:n i S. Möre hd, Kalmar län, s.v.
om Kalmar; 15,64 kvkm., allt land; 620 inv.
(1932; 40 inv. pr kvkm.); 10,io kvkm. åker
(1927; 39,7 °/o av arealen), 2,28 kvkm. skogsmark.
Egendomar: Binga, H. herrgård och H. säteri.
— Pastorat: Ljungby, H. och S:t Sigfrid, S.
Möre kontrakt, Växjö stift. J.C.
Hosta består i en framförallt genom kraftig
sammandragning av bukmuskulaturen
åstadkommen, häftig utandningsstöt vid slutna
stämband; själva h.-ljudet uppkommer just vid
dessas isärsprängning. Av den kraftiga
luftströmmen slungas härvid i de övre luftvägarna
inkomna grövre partiklar el. slemsamlingar upp
i svalg och munhåla. H. utgör därför ett
medel för luftvägarnas rensning och ett skydd mot
inandning av luftvägsinnehåll ned i lungorna.
Den kombinerade muskelverksamhet, varpå h.
beror, regleras närmast från ett nära
andnings-centrum i förlängda märgen beläget ställe, vars
retning kan åstadkommas av en viljeimpuls men
oftast utlöses reflektoriskt från slemhinnan i
luftvägarna el. lungans lungsäcksbeklädnad.
Akuta inflammationer av dessa hinnor förhöja
i allm. retbarheten, och sjukdomar i luftvägar,
lungor och lungsäck åtföljas därför i allm av
mer el. mindre häftiga hostretningar. af K.
Hosta (el. Fu’nkia), släkte av fam. liljeväxter,
omfattar 5—6 arter från Japan och Kina, skugg-
Hosta japonica.
fördragande örter med breda, ej sällan brokiga
blad och blå el. vita blommor i klase. H.
ja-po’nica (Funkia lancifo’lia) användes ofta som
kantväxt. H. cceru’lea och i sht H. Sieboldia’na
utmärkas av stora, prydliga blad och odlas ofta
vid vatten. C.G D.
Ho’stia (lat., offerdjur, offer), inom
romerskkatolska kyrkan det av prästen konsekrerade
(se K o n s e k r a t i o n) och därigenom till
Kristi lekamen förvandlade (jfr T r a n s u
b-s t a n t i a t i on) nattvardsbrödet, numera i
myntformiga bitar med en intryckt bild av
Jesus (se O b 1 a I). Efter konsekrationen upplyftes
— 347 —
— 348 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
