Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hostia - Hostinský, Otakar - Hostrup, Christian - Hot - Hotagen (sjö) - Hotagen (socken) - Hotagens lappmark - Hotchkiss, Benjamin Berkeley
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HOTCHKISS
h. för att tillbedjas av församlingen (se
Elevation). Den konsekrerade h. förvaras i
tabernaklet (altarskåp) el. i sakramentshus (se
d.o.) och utställes ibland i en monstrans (se
d.o.) för att tillbedjas. Framför altare, där h.
förvaras, brinner en s.k. evighetslampa (se d.o.).
Jfr E u 1 o g i a. S.N.
Hostinsky [hå’stinski], O t a k a r, tjeckisk
filosof (1847—1910), prof, i Prag 1883, sysslade
särsk. med musikestetik och framträdde som
anhängare av den wagnerska musiken: ”Das
Musikalisch-Schöne und das
Gesammtkunst-werk vom Standpunkt der Aesthetik” (1877)
m.fl. Hans föreläsningar i allmän estetik
ut-gåvos (på tjeckiska) 1919. E.v.A.
Hostrup, Jens Christian, dansk förf.
(1818—92), teol. kand. 1843. H. deltog ivrigt
i studentlivet och
skrev urspr. för en
publik av studenter
sina tre mest
bekanta komedier:
”Gen-boerne” (1844), ”En
Spurv i Tranedans”
(1846) och ”Eventyr
paa Fodrejsen”
(1848), vilka hastigt
blevo populära och
trots J. L. Heibergs
motstånd även
anto-gos av Det kongel.
Teater, där de senare hört till de oftast
spelade pjäserna. Sin skådespelsdiktning
fortsatte H. med arbeten, som mera togo sikte på
en borgerlig publik: ”Tordenvejr” (1851),
”Mester pg Lærling” (1852), ”Dröm og Daad” (1854)
m.fl. Sistn. år uppgav han teatern och blev
präst. H. är en av Danmarks yppersta
andliga vältalare; hans predikningar äro fria från
all salvelsefullhet, och en enkel, folklig
talar-konst kännetecknar hans ”Folkelige Föredrag”
(1882). 1880 återvände han för en kort tid
till teatern, nu med moderna problemdramer:
”Eva” (1880), ”Karens Garde” (1886), ”Under
Snefog” (1888). I 1870- och 1880-talens
politiska strider tog H. till stor förbittring för
sina tidigare, nationalliberala vänner parti för
Venstre och uppträdde mycket bestämt mot
provisoriet. Under hela sitt liv strödde H.
omkr. sig sånger och tillfällighetsdikter, ofta
av en egenartad fyndighet; de äro utg. i tre
saml., 1872, 1884 och 1893. Hans ”Erindringer”
utkommo i 2 bd 1891—93, ”Breve fra og til
C.H.” 1897. P.R-w.
Hot, jur., en handling, varigenom man
upp-såtligen uttrycker en vilja att tillfoga en annan
något ont. H. kan ske å egna el. annans
vägnar; genom tal, skrift el. gester; det kan gå
ut ant. på att man skall företaga en positiv
åtgärd el. på att man skall förhålla sig passiv,
då man borde handla. H. medför ej alltid
någon rättslig påföljd. H. i och för sig, utan
avseende på beskaffenheten av den hotandes
syfte därmed, kan vara straffbart dels ss.
fri-hetsbrott, dels ss. ärekränkning. — I förra
hänseendet kräves för straff, enl. Strafflagen 15
kap. 23 §, att hotet 1) sker muntligen el.
skriftligen, 2) går ut på misshandel el. annan
straffbar gärning, 3) sker på sådant sätt el. under
sådana omständigheter, att anledning är att
befara, att h. skall verkställas, samt 4) ej är eljest
belagt med straff, t.ex. ss. tvång (jfr nedan).
— Ss. ärekränkning straffas enl. Straffl. 16
kap. 9 och 11 § hotelse, oavsett på vad sätt
den sker el. på vad den går ut, under
förutsättning att den framstår ss. uttryck av förakt
och sålunda innefattar en förolämpning. Särsk.
regler äro givna ang. hotelser mot ämbets- el.
tjänstemän i el. för deras befattning (Straffl.
10 kap. 2 och 5 §). — H. får en särsk.
allvarlig karaktär, om det användes för att förmå
den hotade att mot sin vilja göra, tåla el.
underlåta någonting, d.v.s. ss. medel för tvång
(se d.o., Utpressning och
Äkarpsla-gen). I sådant fall kan inträda strängare
straff (enl. Straffl. 15 kap. 21 el. 22 §),
varjämte tvånget kan föranleda ogiltighet av
avtal el. annan rättshandling,
skadeståndsskyl-dighet m.fl. civilrättsliga verkningar.
Ytterligare förhöjt straff blir tillämpligt, om h.
användes ss. medel för våldtäkt, rån och vissa
andra svåra brott; då inträder strängt straff,
även om den hotade icke når sitt syfte och
brottet sålunda stannar vid försök. — H. med
våld el. vissa andra brottsliga gärningar får
av den hotade avvärjas med ett motangrepp,
som blir straffritt under förutsättning att det
hålles inom gränserna för lovligt nödvärn (se
d.o.). R.B-l
Hotagen, långsträckt sjö i n.v. Jämtlands
fjälltrakter; 42 kvkm.; 314 m.ö.h. Avrinner åt
s. genom Hårkan till Indalsälven. J.C.
Hotagen, fjäll-s :n i Lits och Rödöns tingslag,
Jämtlands län, intill norska gränsen, kring
övre Hotagen, Valsjön m.fl. sjöar; 1,922,50
kvkm., därav 1,793,4» land; 1,079 inv. (1932;
0,6 inv. pr kvkm.); 2,52 kvkm. åker (1927),
699,27 kvkm. skogsmark (39,o av landarealen).
— Pastorat: Föllinge, Laxsjö och H., Ströms
kontrakt, Härnösands stift. J.C.
Hotagens lappmark i Jämtland räknade 1932
157 personer, varav 60 mantalskrivna i
Hotagen och 97 i Offerdal. J.C
Hotchkiss [hå’ckis], Benjamin B e r k
e-1 e y, nordamerikansk vapenkonstruktör (1828
—85), anlade i Wien 1867 en metallpatron-
— 349 —
— 350 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
