HOTCHKISS h. för att tillbedjas av församlingen (se Elevation). Den konsekrerade h. förvaras i tabernaklet (altarskåp) el. i sakramentshus (se d.o.) och utställes ibland i en monstrans (se d.o.) för att tillbedjas. Framför altare, där h. förvaras, brinner en s.k. evighetslampa (se d.o.). Jfr E u 1 o g i a. S.N. Hostinsky [hå'stinski], O t a k a r, tjeckisk filosof (1847—1910), prof, i Prag 1883, sysslade särsk. med musikestetik och framträdde som anhängare av den wagnerska musiken: ”Das Musikalisch-Schöne und das Gesammtkunst-werk vom Standpunkt der Aesthetik” (1877) m.fl. Hans föreläsningar i allmän estetik ut-gåvos (på tjeckiska) 1919. E.v.A. Hostrup, Jens Christian, dansk förf. (1818—92), teol. kand. 1843. H. deltog ivrigt i studentlivet och skrev urspr. för en publik av studenter sina tre mest bekanta komedier: ”Gen-boerne” (1844), ”En Spurv i Tranedans” (1846) och ”Eventyr paa Fodrejsen” (1848), vilka hastigt blevo populära och trots J. L. Heibergs motstånd även anto-gos av Det kongel. Teater, där de senare hört till de oftast spelade pjäserna. Sin skådespelsdiktning fortsatte H. med arbeten, som mera togo sikte på en borgerlig publik: ”Tordenvejr” (1851), ”Mester pg Lærling” (1852), ”Dröm og Daad” (1854) m.fl. Sistn. år uppgav han teatern och blev präst. H. är en av Danmarks yppersta andliga vältalare; hans predikningar äro fria från all salvelsefullhet, och en enkel, folklig talar-konst kännetecknar hans ”Folkelige Föredrag” (1882). 1880 återvände han för en kort tid till teatern, nu med moderna problemdramer: ”Eva” (1880), ”Karens Garde” (1886), ”Under Snefog” (1888). I 1870- och 1880-talens politiska strider tog H. till stor förbittring för sina tidigare, nationalliberala vänner parti för Venstre och uppträdde mycket bestämt mot provisoriet. Under hela sitt liv strödde H. omkr. sig sånger och tillfällighetsdikter, ofta av en egenartad fyndighet; de äro utg. i tre saml., 1872, 1884 och 1893. Hans ”Erindringer” utkommo i 2 bd 1891—93, ”Breve fra og til C.H.” 1897. P.R-w. Hot, jur., en handling, varigenom man upp-såtligen uttrycker en vilja att tillfoga en annan något ont. H. kan ske å egna el. annans vägnar; genom tal, skrift el. gester; det kan gå ut ant. på att man skall företaga en positiv åtgärd el. på att man skall förhålla sig passiv, då man borde handla. H. medför ej alltid någon rättslig påföljd. H. i och för sig, utan avseende på beskaffenheten av den hotandes syfte därmed, kan vara straffbart dels ss. fri-hetsbrott, dels ss. ärekränkning. — I förra hänseendet kräves för straff, enl. Strafflagen 15 kap. 23 §, att hotet 1) sker muntligen el. skriftligen, 2) går ut på misshandel el. annan straffbar gärning, 3) sker på sådant sätt el. under sådana omständigheter, att anledning är att befara, att h. skall verkställas, samt 4) ej är eljest belagt med straff, t.ex. ss. tvång (jfr nedan). — Ss. ärekränkning straffas enl. Straffl. 16 kap. 9 och 11 § hotelse, oavsett på vad sätt den sker el. på vad den går ut, under förutsättning att den framstår ss. uttryck av förakt och sålunda innefattar en förolämpning. Särsk. regler äro givna ang. hotelser mot ämbets- el. tjänstemän i el. för deras befattning (Straffl. 10 kap. 2 och 5 §). — H. får en särsk. allvarlig karaktär, om det användes för att förmå den hotade att mot sin vilja göra, tåla el. underlåta någonting, d.v.s. ss. medel för tvång (se d.o., Utpressning och Äkarpsla-gen). I sådant fall kan inträda strängare straff (enl. Straffl. 15 kap. 21 el. 22 §), varjämte tvånget kan föranleda ogiltighet av avtal el. annan rättshandling, skadeståndsskyl-dighet m.fl. civilrättsliga verkningar. Ytterligare förhöjt straff blir tillämpligt, om h. användes ss. medel för våldtäkt, rån och vissa andra svåra brott; då inträder strängt straff, även om den hotade icke når sitt syfte och brottet sålunda stannar vid försök. — H. med våld el. vissa andra brottsliga gärningar får av den hotade avvärjas med ett motangrepp, som blir straffritt under förutsättning att det hålles inom gränserna för lovligt nödvärn (se d.o.). R.B-l Hotagen, långsträckt sjö i n.v. Jämtlands fjälltrakter; 42 kvkm.; 314 m.ö.h. Avrinner åt s. genom Hårkan till Indalsälven. J.C. Hotagen, fjäll-s :n i Lits och Rödöns tingslag, Jämtlands län, intill norska gränsen, kring övre Hotagen, Valsjön m.fl. sjöar; 1,922,50 kvkm., därav 1,793,4» land; 1,079 inv. (1932; 0,6 inv. pr kvkm.); 2,52 kvkm. åker (1927), 699,27 kvkm. skogsmark (39,o av landarealen). — Pastorat: Föllinge, Laxsjö och H., Ströms kontrakt, Härnösands stift. J.C. Hotagens lappmark i Jämtland räknade 1932 157 personer, varav 60 mantalskrivna i Hotagen och 97 i Offerdal. J.C Hotchkiss [hå'ckis], Benjamin B e r k e-1 e y, nordamerikansk vapenkonstruktör (1828 —85), anlade i Wien 1867 en metallpatron- — 349 — — 350 —