Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hotchkiss, Benjamin Berkeley - Hotch-potch - Hôtel - Hôtel de Rambouillet - Hotellstadga - Hother - Hotin - Hoting - Hotingsån - Hotman, François - Hot springs - Hottentotter el. khoi-khoin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HOTCH-POTCH
fabrik men flyttade 1875 till Paris, där han
byggde en fabrik för tillverkning av
art.-pjä-ser, kulsprutor och gevär. H. konstruerade en
efter honom benämnd kulspruta, som antagits
i ett flertal länder. E.Bz.
Hotch-potch (eng., även hodge-podge, eg.:
sammelsurium, röra), soppa på lammbringa och
olika slags grönsaker. I den något avredda
soppan serveras sedan köttet, skuret i bitar,
jämte de finskurna grönsakerna. LN-y.
Hotel [åtä’1] (fra., av lat. hospita’lis,
gästvänlig), stort, förnämt (privat)hus; bostad för
resande, hotell. — H. de ville [-da vil], rådhus
el. stadshus. — H. garni’ (eg. möblerat hotell),
rum för resande. — H.-Dieu [-djö’], namn på
ett stort sjukhus i Paris, nära Notre-Dame och
härstammande från medeltiden; även namn
på sjukhus i andra franska städer. J.V.
Höte! de Rambouillet [åtä’1 da räbojä’],
fransk vitter salong 1618—60, se
Frankrike, litteratur, sp. 122.
Hotellstadga, kungl. stadgan 8/« 1917 ang.
hotell- och pensionatrörelse. För bedrivande
av sådan rörelse fordras tillstånd av
Länsstyrelsen utom i de fall, då rörelsen är av ringa
omfattning (högst 4 gästrum), då endast
anmälan till närmaste polismyndighet är av
nöden. H. innehåller utförliga föreskrifter,
avseende skydd mot eldfara, ss. ang. den
bygg-nadstekniska beskaffenheten av tak och
väggar i den för rörelsen använda byggnaden
samt om anordningar för densammas
utrymmande vid eldfara, alarmanordningar m.m.
Beskaffenheten av säkerhetsanordningarna
kontrolleras av polismyndigheten vid årliga
besiktningar. Dessutom meddelas i h.
föreskrifter om kontroll över resande, särsk. över
utlänning. Sålunda skall anmälan till
polismyndigheten göras om resandes ankomst samt,
om resanden är utlänning, jämväl om hans
avresa och orten, dit han ämnar resa. Utom
i vad angår kontroll å utlänningar gälla nu
anmärkta föreskrifter icke ovannämnda ringare
rörelse. Åsidosätter den, som driver hotell- el.
pensionatrörelse, sina skyldigheter, kan han
berövas rättigheten att vidare utöva
densamma. S.B.
Hother, hos Saxo Grammaticus Balders
bane-man, motsvarande isl. HgÖr; se H ö d e r.
Hotin [håti’n], ukrainska Chotin, stad i n.
Bessarabien, Rumänien, vid Dnjestr, n.ö. om
Cernauti; 31,800 inv. (1927; rumäner, ryssar,
judar). Betydande läderindustri. H. var tidigare
en viktig fästning. O.P.
Hoting, anknytningsstation på Inlandsbanan
för tvärbanan Forsmo—H., Tåsjö s:n,
nordvästligaste Ångermanland, vid n.v. stranden av
Ilotingsjön. J.C.
Hotingsån, biflod till kngermanälven, se
Fjällsjöälven.
Hotman [åtmä’], F r a n v o i s, fransk
rätts-lärd (1524—90), anslöt sig 1547 till Calvins
religiösa läroriktning, blev 1555 jur. prof, i
Strassbourg, 1563 i Valence, 1567 i Bourges,
flydde efter Colignys mord till Schweiz, blev
1578 prof, i Basel. H. åtnjuter anseende som
Frankrikes främste juridiske skriftställare
under 1500-talet. Förutom politiska och
religiösa stridsskrifter utgav han omfattande
kommentarer till ”Corpus juris civilis”, till Ciceros
och Cæsars arbeten m.m. Hans ”Consilia” äro
utg. 1578. E.K.
Hot springs [håt] (eng., ”varma källor”), stad
i Arkansas, U.S.A., s.v. om Little Rock vid
kanten av Ozarkplatån; 20,238 inv. (1930; 11,695
1920). H.s. är en av U.S.A:s mest besökta
kurorter. Källorna upptäcktes redan i början av
1800-talet; för att hindra privat exploatering
av dem gjordes området 1832 till nationalpark,
den första i U.S.A. J.C.
Hottentotter el. k h o i-k h o i n, sydafrikansk
folkstam, en gång utbredd över största delen
Hottentotter, man och kvinna.
av Kaplandet, sedan av kafferstammar och —
från 1600-talets början — av européerna trängd
mot n.v. över Oranjefloden, varvid där
boende bantustammar kommo i beroende av h.
Urspr. kunna de uppdelas i följ, grupper:
n a m a q u a i Great Nama-land, g o n a q u a
el. kolon i-h. från Kap österut samt k
o-r a n a kring Oranje-, Hart- och Vaalfloderna.
H. representera en blandras av ganska
egenartad karaktär. Tydligen föreligger ett starkt
inslag av buschmanselement, om också mycket
tyder på, att h. urspr. ha hamitiskt blod i
ådrorna. De äro mera högväxta än
busch-männen men ha många drag gemensamma med
dem, bl.a. ofta höggradig steatopygi (se d.o.)
hos kvinnorna, bland vilka också en — ej
sällan på konstlad väg ökad — labia
minora-hypertrofi är vanlig. Språket visar släktskap
— 351 —
— 352 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
