HOTCH-POTCH fabrik men flyttade 1875 till Paris, där han byggde en fabrik för tillverkning av art.-pjä-ser, kulsprutor och gevär. H. konstruerade en efter honom benämnd kulspruta, som antagits i ett flertal länder. E.Bz. Hotch-potch (eng., även hodge-podge, eg.: sammelsurium, röra), soppa på lammbringa och olika slags grönsaker. I den något avredda soppan serveras sedan köttet, skuret i bitar, jämte de finskurna grönsakerna. LN-y. Hotel [åtä'1] (fra., av lat. hospita'lis, gästvänlig), stort, förnämt (privat)hus; bostad för resande, hotell. — H. de ville [-da vil], rådhus el. stadshus. — H. garni' (eg. möblerat hotell), rum för resande. — H.-Dieu [-djö'], namn på ett stort sjukhus i Paris, nära Notre-Dame och härstammande från medeltiden; även namn på sjukhus i andra franska städer. J.V. Höte! de Rambouillet [åtä'1 da räbojä'], fransk vitter salong 1618—60, se Frankrike, litteratur, sp. 122. Hotellstadga, kungl. stadgan 8/« 1917 ang. hotell- och pensionatrörelse. För bedrivande av sådan rörelse fordras tillstånd av Länsstyrelsen utom i de fall, då rörelsen är av ringa omfattning (högst 4 gästrum), då endast anmälan till närmaste polismyndighet är av nöden. H. innehåller utförliga föreskrifter, avseende skydd mot eldfara, ss. ang. den bygg-nadstekniska beskaffenheten av tak och väggar i den för rörelsen använda byggnaden samt om anordningar för densammas utrymmande vid eldfara, alarmanordningar m.m. Beskaffenheten av säkerhetsanordningarna kontrolleras av polismyndigheten vid årliga besiktningar. Dessutom meddelas i h. föreskrifter om kontroll över resande, särsk. över utlänning. Sålunda skall anmälan till polismyndigheten göras om resandes ankomst samt, om resanden är utlänning, jämväl om hans avresa och orten, dit han ämnar resa. Utom i vad angår kontroll å utlänningar gälla nu anmärkta föreskrifter icke ovannämnda ringare rörelse. Åsidosätter den, som driver hotell- el. pensionatrörelse, sina skyldigheter, kan han berövas rättigheten att vidare utöva densamma. S.B. Hother, hos Saxo Grammaticus Balders bane-man, motsvarande isl. HgÖr; se H ö d e r. Hotin [håti'n], ukrainska Chotin, stad i n. Bessarabien, Rumänien, vid Dnjestr, n.ö. om Cernauti; 31,800 inv. (1927; rumäner, ryssar, judar). Betydande läderindustri. H. var tidigare en viktig fästning. O.P. Hoting, anknytningsstation på Inlandsbanan för tvärbanan Forsmo—H., Tåsjö s:n, nordvästligaste Ångermanland, vid n.v. stranden av Ilotingsjön. J.C. Hotingsån, biflod till kngermanälven, se Fjällsjöälven. Hotman [åtmä'], F r a n v o i s, fransk rätts-lärd (1524—90), anslöt sig 1547 till Calvins religiösa läroriktning, blev 1555 jur. prof, i Strassbourg, 1563 i Valence, 1567 i Bourges, flydde efter Colignys mord till Schweiz, blev 1578 prof, i Basel. H. åtnjuter anseende som Frankrikes främste juridiske skriftställare under 1500-talet. Förutom politiska och religiösa stridsskrifter utgav han omfattande kommentarer till ”Corpus juris civilis”, till Ciceros och Cæsars arbeten m.m. Hans ”Consilia” äro utg. 1578. E.K. Hot springs [håt] (eng., ”varma källor”), stad i Arkansas, U.S.A., s.v. om Little Rock vid kanten av Ozarkplatån; 20,238 inv. (1930; 11,695 1920). H.s. är en av U.S.A:s mest besökta kurorter. Källorna upptäcktes redan i början av 1800-talet; för att hindra privat exploatering av dem gjordes området 1832 till nationalpark, den första i U.S.A. J.C. Hottentotter el. k h o i-k h o i n, sydafrikansk folkstam, en gång utbredd över största delen Hottentotter, man och kvinna. av Kaplandet, sedan av kafferstammar och — från 1600-talets början — av européerna trängd mot n.v. över Oranjefloden, varvid där boende bantustammar kommo i beroende av h. Urspr. kunna de uppdelas i följ, grupper: n a m a q u a i Great Nama-land, g o n a q u a el. kolon i-h. från Kap österut samt k o-r a n a kring Oranje-, Hart- och Vaalfloderna. H. representera en blandras av ganska egenartad karaktär. Tydligen föreligger ett starkt inslag av buschmanselement, om också mycket tyder på, att h. urspr. ha hamitiskt blod i ådrorna. De äro mera högväxta än busch-männen men ha många drag gemensamma med dem, bl.a. ofta höggradig steatopygi (se d.o.) hos kvinnorna, bland vilka också en — ej sällan på konstlad väg ökad — labia minora-hypertrofi är vanlig. Språket visar släktskap — 351 — — 352 —