HOWARD fande konungens personliga uppvaktning sammanfattades denna utan bestämd uppdelning i skilda charger under benämningen ”hovsindare och svenner”. Vid de unga hertigarnas h. tjänstgjorde en hovmästare och en ”tuktomäs-tare”. Under Erik XIV moderniserades h., som förestods av en överste hovmästare, och flera ännu bibehållna h.-titlar uppkommo; så kallades drottning Margaretas broder, friherre Sten Eriksson Leijonhufvud, än med titeln hovmästare och än rikskammerling el. kammarherre, och Joakim Fleming nämnes k a m-m a r j u nkar e. Karl IX satte en riksmarskalk i spetsen för sitt h., och som överste kammarherre nämnes samtidigt greve Abraham Brahe; flera hovmarskalkar tjänstgjorde även vid hans h. Under hans regering företages en första uppdelning mellan hov- och statstjänst, vilken uppdelning först i 1634 års R.F. fullgiltigt fixerades, i det att de tre höga ämbetena riksdrotsen, riksmarsken och rikskanslern blevo rent statliga och i deras ställe riksmarskalken, riksstallmästaren och riksjägmästaren blevo höga hovämbeten, av vilka de två sistn. nu motsvaras av ö v e r h o v-stall mästaren och överhovjägmäs-t a r e n, vilka titlar tillkommo i mitten av 1700-talet. Karl XI ändrade titeln riksmarskalk till överste marskalk, men Gustav III återupptog den gamla riksmarskalkstiteln. — Den nuv. hovhållningen bestrides av anslagen å rikssta-tens l:a huvudtitel, men konungen äger oinskränkt styranderätt över sitt h. och kan där till- och avsätta, vem han vill. Varje till myndig ålder kommen furstlig person har sin egen hovstat, som ofta förestås av en hovmarskalk. Riksmarskalken är chef för riksmarskalksäm-betet och samtliga hovstaterna. Förutom nämnda hovämbeten höra till konungens tjänstgörande h. överste kammarherren och överste kammarjunkarna, ceremonimästaren samt kabinettskammarherrar, kammarherrar och kammarjunkare. Drottningen uppvaktas även av damer, överhovmästarinnan och statsfruarna samt prinsessorna av hovfröknar. Konungens förste hovmarskalk är chef för hovmarskalksämbetet; bland övriga hovämbeten böra nämnas cheferna för hovförvaltningen, hovstallet och husgerådskammaren samt ståthållarna för de kungl. slotten. G.W.F. Hov. 1) S:n i Bjäre hd, Kristianstads län, omfattar nordvästligaste delen av Hallandsås; 25,72 kvkm., därav 25,70 land; 1,121 inv. (1932; 44 inv. pr kvkm.); 16,47 kvkm. åker (1927, 64,i°/o av landarealen), 2,83 kvkm. skogsmark. Pastorat: Båstad och H., Bjäre kontrakt, Lunds stift. J.C. 2) S:n i Gäsene hd, Älvsborgs län, s.s.ö. om Herrljunga; 35,47 kvkm., därav 33,25 land; 481 inv. (1932; 14 inv. pr kvkm.); 4,90 kvkm. åker (1927; 14,7% av landarealen), 20,72 kvkm. skogsmark. — Pastorat: Skölvene, N. Säm, H. och Källunga, Äs kontrakt, Skara stift. J.C. 3) S:n i Göstrings hd, Östergötlands län, ö. om Skänninge vid Tåkern; 30,05 kvkm., därav 24,07 land; 768 inv. (1932; 32 inv. pr kvkm.); 19,12 kvkm. åker (1927; 79,4% av landarealen), 0,29 kvkm. skogsmark. Egendomar: Hovgården och Annelund. — Pastorat: H. och Appu-na, Göstrings kontrakt, Linköpings stift. J.C. Hova el. eg. a n t i m e r i n a, det infödda härskarfolket på Madagaskar, äro av austro-nesiskt ursprung. Till Madagaskar ha allehanda invandringar ägt rum under de sista två årtusendena; medan till en början indo-araber grundade välden där, kommo h. sannolikt från Java. I början tributpliktiga till förutvarande välden, reste de sig på 1600 talet, besegrade de olika småstaterna och kämpade sig småningom fram till herrar över så gott som hela ön. Inom h. finnas tre klasser: adel (andriana), fria män (hova) och slavar (andevo). Endast andriana anses för fullblodsavkomlingar av erövrarfolket. Härskaren ansågs som en gudom. Jfr Madagaskar. G.B-r. Hova, s:n i Vadsbo hd, Skaraborgs län, s. om sjön Skagern; 217,43 kvkm., därav 169,05 land; 3,291 inv. (1932; 19 inv. pr kvkm.); 42,84 kvkm. åker (1927; 25,s% av landarealen), 85,47 kvkm. skogsmark. — Pastorat: H. och Älgarås, N. Vadsbo kontrakt, Skara stift. J.C. Howaldtswerke [hä'valts-], skeppsvarv vid Kiel (se d.o.). Howard [håu'ad], engelsk adelsätt, känd sedan senare delen av 1200-talet. En av ättens medl. blev 1483 hertig av Norfolk (se d.o.) och riksmarskalk (Earl marshal), en värdighet, som senare oavbrutet följt denna ättegren och nu innehaves av 16 :e hertigen av Norfolk (f. 1908), en av Englands största jordägare (o. 50,000 acres); huvudmannens närmaste arvtagare har, likaledes från 1483, burit titeln Earl of S u r r e y. Till yngre grenar av ätten ha varit knutna titlarna Earl of S u f f o 1 k, Earl of C a r 1 i s 1 e (se d.o.), Earl of A r u n d e 1 (se d.o.) m.fl. Kusin till nedannämnde H. 1) var Catherine H. (d. 1542), Henrik VIH:s 5:e gemål (se Katarina). C. 1) Charles H., vid faderns död 1573 Baron H. of Effingham, 1596 Earl of Nottingham (1536—1624). Ivrig protestant och nära släkting till drottning Elisabet, spelade H. under hennes regering en stor roll Mest berömmelse förvärvade han som överbe — 361 — — 362 —