HOVSVAMP i Vasa 1775, en krigs-h. i Stockholm 1797, en h i Kristianstad 1820 (1917 flyttad till Malmö). I Greifswald fanns längre tider en h. för de tyska provinserna. Svea h. i Stockholm bibehöll dock en särsk. rangställning, även sedan drotsen 1660 utgått ss. ständig ordf, där, klassindelningen i slutet av 1600-talet i alla h. upphävts och riksrådsled. 1720 avförts. — Nu har Sverige 3 h., Svea h. i Stockholm med Svealand, Norrland och Gotland som domskrets, Göta h. i Jönköping, omfattande Götaland utom Skåne, Blekinge och Gotland, samt H. över Skåne och Blekinge i Malmö. H. arbetar å avd., divisioner, om 5 el. 6 led., vilka äro beslutföra med 4 led., om 3 äro om domslutet ense. Ord. led. äro president samt hovrättsråd, 40 i Svea, 20 i Göta och 9 i Skånska h. Därjämte äro anställda sekreterare, advokatfiska 1, arki v a r i e r, aktuarier, notarier, f i s k a 1 e r samt ett större antal a s s e s s o-r e.r (för att vikariera för lediga hovrättsråd) utom annan e.o. personal. F.n. förstärkas arbetskrafterna genom extra divisioner el. led. i två h. Till h. komma målen från underrätterna ant. efter vad el. genom besvär (se d.o.). Proceduren är, ss. redan nämnts, skriftlig, och aktbildningssystem råder; jfr Processväsen och Rättegångsreform. Till 1864, delvis till 1916, voro h. förutom ss. nu överdomstolar, forum privilegiatum (se F o-r u m) för frälsemän och äga ännu i första instans upptaga åtal mot vissa ämbetsmän för tjänstefel. Genom en reform 1915 blev h. ord. slutdomstol för en del mindre mål, bl.a. under 1,500 kr. värde (se Summa revisibilis). — Finland har 3 h., Åbo, Vasa, Viborg, anordnade ss. i Sverige. — I Tyskland hade furstarna redan under högmedeltiden allmänt h. med uppgift att vara dels personliga domstolar för privilegierade stånd, dels appelldomstolar från landets andra domstolar. — I D a n-mark var h. 1682—1771 domstol för alla ämbetsmän och rangpersoner utom militären, dessutom appellinstans från borgrätten. 1771 erhöll den namnet Hof- og Stadsretten, sam-manslogs 1805 med Landsoverretten och ersattes 1916 av östre Landsret. E.K. Hovrätten över Skåne och Blekinge, se H o v-r ä 11. Hovrättsassessor, se Assessor. Hovrättsexa'men, se E x amen till rät t e-gångsverken. Hovrättsfiska'1, se Fiskal. Hovrättskommissa'rie, person, som av hovrätt, nu blott av Göta hovrätt, antagits för att tillhandagå parter vid handlingars in- och ut lämning vid hovrätten; förr även titel, som till delades förtjänta länsmän. E.K Hovrättspredikan, till vilken hovrättens president och samtliga led. böra infinna sig, skall hållas vid vårsessionens början (lag 18/ä 1910). Hovrättsråd, ord. led. av hovrätt, urspr. endast de till rangklassen förnämsta, senare de äldsta led. i varje hovrätt. H. utnämnes av K.m:t efter förslag av hovrätten. E.K. Hovs hallar, kustområde på den nordligaste och för Kattegatts vågor mest utsatta delen av Hallandsås, Hovs s:n. H.h. torde vara det bäst Hovs hallar. utbildade postglaciala abrasionsområdet på Skandinaviens urbergskust. Jfr Hallands-å s. J.C. Hovskägg kallas den särsk. hos kallblodiga hästar ymniga hårbeklädnaden i karleden, vilken i hög grad skyddar huden mot yttre inflytelser. V.M-r. Hovslagareskola, se Hovbeslag. Hovspalt, se Hovlidanden. Hovspricka, se Hovlidanden. Hovsta, s:n i Örebro hd och län, strax n. om Örebro; 29,19 kvkm., därav 27,93 land; 1.033 inv. (1932; 37 inv. pr kvkm.); 14,15 kvkm. åker (1927; 50,7% av landarealen), 11,86 kvkm. skogsmark. Egendom: Kåvö. — Pastorat: Axberg och H, Glanshammars kontrakt, Strängnäs stift. J.C Hovstallmästare, chef för en furstes hov-stallstat överhovstallmästaren är enl. gammal hävd en av de förnämsta hovmännen vid sv. konungens hov. Förste h o v-stallmästaren är chef för konungens hovstall. Titeln kan även av konungen förlänas Jfr Hov. G.W.F. Hovstat. En furstes uppvaktning och betjäning samt hushåll och dettas förvaltning utgöra tillsammans hans h. (jfr Hov). G.W.F. Hovsvamp, bot., se Musseroner. — 381 — — 382 —