Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hrozny, Friedrich - Hrusjevskyj, Michail - Hrynhenda - Hryntjenko, Boris - HS - Hsiang- - Hsien - Hsing - H-strålar - Hsüan-tsang - Hsüan-tung - Huai-ho, Wei-ho - Huai-jen-hien - Huaina Potosi - Huai-yang-shan - Huallaga - Huanaco, guanaco - Huancayo - Huang-chou, Hwang-chow - Huang-hai - Huang-ho, Hoang-ho, Hwang-ho, Gula floden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HUANG-HO
peiska karaktär uppvisades, har H. i själva
verket blivit den hettitiska språkforskningens
grundläggare. Bland hans övriga hettitiska
arbeten märkas ”Hethitische Keilschrifttexte aus
Boghazköi” (1919—21) och ”Code hittite”
(1922). 1924 företog H. en forskningsresa i
det inre Asien, varunder vid Kültepe nära
Kaisarije gjordes ett stort kilskriftsfynd, de
s.k. kappadokiska tavlorna (se d.o.). C.F.
Hrusjevskyj [hrofä’fsküj], Michail
Ser-geevitj, ukrainsk historiker, politiker och förf.
(f. 1866). H. har
utformat och befäst
den ukrainska
nationella frihetsrörelsen,
tidvis i dess
revolutionära gestaltning.
Han utger sedan
1898
”Ukraina-Ryss-lands historia”
(hittills 10 bd), där han
söker visa, att den
ukrainska kulturen
ägt självständighet
alltsedan 900-talet.
Efter att 1917 ha anslutit sig till de ukrainska
socialrevolutionärerna, kämpade han för
Ukrainas separatistiska strävanden gentemot
Stor-Ryssland. 1924 anslöt han sig till
bolsjevik-regimen i S.S.R.U. och är nu prof, i historia i
Kiev samt ledare för ukrainska
vetenskaps-akad:s historiska avd. H. har utg. bl.a.
”Ukrainska litteraturens historia” (5 bd, 1923—27)
jämte en mängd andra historiska arbeten om
Ukraina. M.H-v.
Hrynhenda, fornnorsk-isländsk versstrof av
åtta åttaledade rader med assonans.
Hryntjenko [hrüncä’nkå], Boris
Dmitrie-vitj, ukrainsk skriftställare och politiker (1863
—1910), utgav talrika, på sin tid mycket lästa
diktverk, berättelser, dramer och populära
broschyrer samt redigerade och
kompletterade ”Det ukrainska språkets ordbok” (2 uppl.
1924). M.H-v.
HS, beteckning för det romerska myntet
sestertius (se Sestertie). Beteckningen går
tillbaka till tiden före 18 f.Kr., när
sester-tien var värd 2% ass (se d.o.); detta
förkortades HS, varvid S är tecknet för semis, % ass. B.
Hsiang-, i kinesiska namn, se S i a n g-,
Hsien, se H i e n.
Hsing, i kinesiska namn, se S i n g-.
H-strålar, vätekärnor (protoner), som genom
stötar från a-partiklar erhållit stort
energitillskott och stor räckvidd. De upptäcktes av
Marsden 1914 i vätgas och av Rutherford 1919
i kvävgas. Ang. konsekvenserna av denna
senare, epokgörande upptäckt se A t o m. A B.L.
Hsüan-tsang, se H ii an-ts a n g.
Hsüan-tung, se H ü a n-t u n g.
Huai-ho, W e i-h o, flod i ö. mellersta Kina,
upprinner på Huai-yang-shan och mynnar i
Hungtsösjön; härifrån avbördas dess vatten
genom Kejsarkanalen—Yang-tsi-kiang och
Huang-hos 1851 övergivna flodfåra till Gula havet. 5.
Huai-jen-hien, av Kinainlandsmissionen 1919
upptagen missionsstation i n. Shan-si, Kina.
Huaina Potosi, se Huayna P o t o s i.
Huai-yang-shan, berg i mellersta Kina, s.ö.
forts, på Tsin-ling-shan, når 1,900 m.ö.h. S.
Huallaga [Qala’ga], c:a 1,200 km. lång
h.-biflod till Maranon, n. Peru, upprinner vid
Cerro de Pasco 5,000 m.ö.h., är i nedre loppet
segelbar till Yurimaguas (182 m.ö.h.). O.P.
Huana’co, guanaco, se Lamadjur.
Huancayo [oagka’jå], stad i dep. Junin, Peru,
3,320 m.ö.h., vid centraljärnvägen; 20,000 inv.
(1927). Silver- och koppargruvor. O.P.
Huang-chou, H w a n g-c h o w, stad i prov.
Hu-pei, Kina, vid Yang-tsi-kiang, ö. om
Han-kou. I H. finnes en av Sv. missionsförbundet
1919 upprättad missionsstation med bl.a. ett
lärarinneseminarium. J .C.;G.W.L
Huang-hai, kinesiskt namn på Gula havet.
Huang-ho, H o a n g-h o, H w a n g-h o, G
u-la floden (på gr. av sitt med gulaktig
lössjord starkt bemängda vatten), Kinas näst
största flod; 4,500 km. lång; 1,260,000 kvkm.
flodområde. H., som i sitt översta lopp av
ti-betanerna kallas för M a-c h u, ”de lyckliga
betenas flod”, upprinner i ö. Tibet, 4,450 m.
ö.h. Den genomflyter först med ö. riktning
sjöarna Djaring nor och Oring nor, vänder i
närheten av gränsen mot eg. Kina mot n. och
genombryter Kun-luns centrala och n. kedjor samt
fortsätter med ö. och n.ö. riktning genom prov.
Kansu in i s. Mongoliet. H. går här upp till
41° n.br., böjer av och går med ö. riktning n.
om Ordosplatån fram till 111° ö.lgd., där den
vänder mot s. Under den därpå följ. 600 km.
långa s. sträckan som gränsflod mellan Shensi
och Shansi skär sig H. djupt ned i den
löss-betäckta sandstensplatån och bildar två
vattenfall. Sedan H. från höger mottagit Wei-ho,
böjer den tvärt av mot ö. och träder vid
Kai-feng ut på slätten, som den genomflyter med
n.ö. riktning, och mynnar i Chilibukten.
Under sitt lopp över slätten avlastar H. (jordens
slamrikaste flod, 6 kg. pr kbm.) på gr. av den
ringa strömhastigheten sitt transporterade
material, varigenom flodbädden höjes
(lågvattennivån 4,5 m., högvattennivån 9 m. över
slätten). Stora skyddsvallar ha därför måst byggas
för att förhindra dess svåra översvämningar.
Uppslagsbok. XIII. __ 335 ___
13
— 386 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
