Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Huang-ho, Hoang-ho, Hwang-ho, Gula floden - Huaraz - Huart (Imbault-Huart), Clément - Huaröd (Huvaröd) - Huascan, Nevado de, el. Huascarán - Huascar - Huascarán - Huaxteker - Huayna Capac - Huayna Potosí, Huaina Potosí, Cacaaca - Hubay, Jenö (Eugen Huber, violinist) - Hubbo - Hubendick, Edvard - Huber, Ludwig Ferdinand - Huber, Victor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HUARAZ
Sedan 602 f.Kr. har H., ”Kinas sorg", ändrat
sitt lopp över slätten, som till huvudsaklig del
är flodens eget verk, minst 7 gånger och går
än n., än s. om Shantunghalvön (sedan 1853
till Chilibukten). — Medelvattenmängden
uppgår vid mynningen till 3,250 kbm. i sek. (lägsta,
jan.—febr., 300; högsta, juli—aug., 7,500). —
H., vars mynning stänges av sandbankar, är
farbar för djonker endast på vissa sträckor
och är av mindre betydelse för samfärdseln.
— Litt.: G. Köhler, ”Der Hwang-ho” (i
”Peter-manns Mitteilungen”, Erg.-h. 203, 1929); F. G.
Clapp, ”The Hwang Ho, Yellow river” (i
”Geo-graphical rewiew”, 1922). S.
Huaraz [para’s], huvudstad i dep. Anchas,
Peru, 3,027 m.ö.h., vid Rio de Santa; 18,000
inv. (1927). Kol-, silver- och tenngruvor.
Järnväg till Chimbote vid kusten. O.P.
Huart [ya’r] (eg. Imbault-H.),
Clé-m e n t, fransk orientalist (1854—1926), efter
23 års konsulattjänst i Damaskus och
Konstan-tinopel prof, i persiska vid École des langues
orientales vivantes i Paris 1898 och i islam
och Arabiens religioner vid École des hautes
études 1908. Bland H:s många arbeten märkas:
”Littérature arabe” (1902), ”Histoire des
ara-bes” (2 bd, 1912—13) och ”Bibliographie
otto-mane” (1—6, 1887—91). G.O-r.
Huaröd (H u v a r ö d), s:n i Gärds hd,
Kristianstads län, på Linderödsåsen och intill
gränsen mot Malmöhus län; 38,90 kvkm., allt land;
940 inv. (1932; 24 inv. pr kvkm.); 12,23 kvkm.
åker (1927; 31,4 °/o av arealen), 13,63 kvkm.
skogsmark. — Pastorat: H. och Svensköp,
Gärds kontrakt, Lunds stift. J.C.
Huascan [pa’skan], N e v a d o d e, el.
Huas-c a r å n, två bergtoppar i peruanska Anderna,
dep. Ancachs; 6,763, resp. 6,650 m.ö.h. O.P.
Huascar [pa’skar], inkakonung, se
Ata-h u a 1 p a.
Huascaran [paskara’n], se Huascan.
Huaxte’ker, indianfolk i det forna Mexiko
på ostkusten mellan Tampico och Tuxpan. De
utgjorde en tydligen tidigt avskild undergrupp
av maya-folket (se d.o.) och talade en
ålderdomlig maya-dialekt, hade ej nått en så hög
kulturell utveckling som de eg. maya och
kände ej bildskrift el. kalender, men voro
synnerligen konstfärdiga, särsk. beträffande
vävnads-konst och keramik. Huvuddeformering,
tatue-ring, filning av tänderna och inläggning i dem
av stenskivor el.dyl. brukades. Fiender
skalpe-rades, och skalperna upphängdes i templen.
Som vapen användes slungor och kastspjut. Av
h., som tappert kämpade mot Cortez och hans
män men slutl. besegrades och till stor del
dödades el. bortfördes som slavar, leva ännu
rester kvar, dock starkt dekulturerade. — Bild
se pl. vid art. Indianer. G.B-r.
Huayna Capac [paFna], inkakonung, se
Atahualpa.
Huayna Potosi [påi’na påtåsi’], Huaina
P o t o s I, även C a c a a c a, bergstopp i
Anderna, ö. om Titicacasjön, n.v. Bolivia, 6,270 m.ö.h.
O.P
Hubay [ho’bal], Jenö (Eugen Huber),
ungersk violinist och tonsättare (f. 1858), son
och lärjunge till violinisten och tonsättaren
Karl H. (1828—85), senare elev av Joachim
och Vieuxtemps. På rekommendation av den
senare blev H. 1882 prof, vid konservatoriet i
Bryssel, 1886 vid landsakad. i Budapest och
1919 direktör för denna. Han tillhör den
generation av stora komponerande violinister,
hos vilka virtuositeten i första rummet ställes
i musikens tjänst, och har gjort sig känd
genom talrika violinverk, 3 symfonier, visor och
6 operor. Särsk. berömmelse vann H. som
violinpedagog. Talrika violinister av den yngre
generationen, ss. Vecsey, Telmånyi och Szigeti,
ha utgått ur hans skola. H.M.
Hubbo, s:n i Siende hd, Västmanlands län,
n.ö. om Västerås; 24,98 kvkm., därav 24,90 land:
1,583 inv. (1932), därav 800 inom Tillberga
stationssamhälle; 12,77 kvkm. åker (1927; 51,2°/o
av landarealen); 9,45 kvkm. skogsmark. —
Pastorat: Tillberga och H., Domprosteriet,
Västerås stift. S.
Hu’bendick, Carl Edvard Ludvig, ingenjör
(f. 26/2 1 8 75), utexaminerad 1900 från Tekniska
högsk., anställd s.å. vid J. V. Svenssons
motorfabrik i Augustendal, var 1902—10 hos
ingenjörsfirman Fritz Egnell i Stockholm, under
vilken tid han konstruerade den kända
Penta-motorn; överingenjör vid Mogårdshammars
mekaniska verkstad 1910—12 och vid
motorfabriken i Augustendal 1912—16; är sedan
sistn. år prof, i läran om förbränningsmotorer
vid Tekniska högsk. och anses som en av
Sveriges förnämsta experter på detta område.
H. har utg. ett flertal skrifter på motor- och
motorbränsle-området. v.S
Huber [hö’-], L u d wig Ferdinand,
tysk förf. (1764—1804). H. var en habil
journalist, översättare och dramatiker. Hans
recensioner, samlade i ”Vermischte Schriften” (2
bd, 1793), voro liksom hans inlägg i
dags-politiken, ”Friedenspräliminarien” (10 bd, 1794
—96) och ”Klio” (3 bd, 1795—96), ej utan
inflytande. H:s änka utgav hans ”Sämtliche
Werke seit 1802” (4 bd, 1807—19) med en
levnadsteckning. A.Bd.
Huber [hö’-], Victor Aimé, tysk lärd,
politiker och litteratör (1800—69). I sitt
omfattande skriftställarskap behandlade H., som
— 387 —
— 388 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
