HUARAZ Sedan 602 f.Kr. har H., ”Kinas sorg", ändrat sitt lopp över slätten, som till huvudsaklig del är flodens eget verk, minst 7 gånger och går än n., än s. om Shantunghalvön (sedan 1853 till Chilibukten). — Medelvattenmängden uppgår vid mynningen till 3,250 kbm. i sek. (lägsta, jan.—febr., 300; högsta, juli—aug., 7,500). — H., vars mynning stänges av sandbankar, är farbar för djonker endast på vissa sträckor och är av mindre betydelse för samfärdseln. — Litt.: G. Köhler, ”Der Hwang-ho” (i ”Peter-manns Mitteilungen”, Erg.-h. 203, 1929); F. G. Clapp, ”The Hwang Ho, Yellow river” (i ”Geo-graphical rewiew”, 1922). S. Huaraz [para's], huvudstad i dep. Anchas, Peru, 3,027 m.ö.h., vid Rio de Santa; 18,000 inv. (1927). Kol-, silver- och tenngruvor. Järnväg till Chimbote vid kusten. O.P. Huart [ya'r] (eg. Imbault-H.), Clé-m e n t, fransk orientalist (1854—1926), efter 23 års konsulattjänst i Damaskus och Konstan-tinopel prof, i persiska vid École des langues orientales vivantes i Paris 1898 och i islam och Arabiens religioner vid École des hautes études 1908. Bland H:s många arbeten märkas: ”Littérature arabe” (1902), ”Histoire des ara-bes” (2 bd, 1912—13) och ”Bibliographie otto-mane” (1—6, 1887—91). G.O-r. Huaröd (H u v a r ö d), s:n i Gärds hd, Kristianstads län, på Linderödsåsen och intill gränsen mot Malmöhus län; 38,90 kvkm., allt land; 940 inv. (1932; 24 inv. pr kvkm.); 12,23 kvkm. åker (1927; 31,4 °/o av arealen), 13,63 kvkm. skogsmark. — Pastorat: H. och Svensköp, Gärds kontrakt, Lunds stift. J.C. Huascan [pa'skan], N e v a d o d e, el. Huas-c a r å n, två bergtoppar i peruanska Anderna, dep. Ancachs; 6,763, resp. 6,650 m.ö.h. O.P. Huascar [pa'skar], inkakonung, se Ata-h u a 1 p a. Huascaran [paskara'n], se Huascan. Huaxte'ker, indianfolk i det forna Mexiko på ostkusten mellan Tampico och Tuxpan. De utgjorde en tydligen tidigt avskild undergrupp av maya-folket (se d.o.) och talade en ålderdomlig maya-dialekt, hade ej nått en så hög kulturell utveckling som de eg. maya och kände ej bildskrift el. kalender, men voro synnerligen konstfärdiga, särsk. beträffande vävnads-konst och keramik. Huvuddeformering, tatue-ring, filning av tänderna och inläggning i dem av stenskivor el.dyl. brukades. Fiender skalpe-rades, och skalperna upphängdes i templen. Som vapen användes slungor och kastspjut. Av h., som tappert kämpade mot Cortez och hans män men slutl. besegrades och till stor del dödades el. bortfördes som slavar, leva ännu rester kvar, dock starkt dekulturerade. — Bild se pl. vid art. Indianer. G.B-r. Huayna Capac [paFna], inkakonung, se Atahualpa. Huayna Potosi [påi'na påtåsi'], Huaina P o t o s I, även C a c a a c a, bergstopp i Anderna, ö. om Titicacasjön, n.v. Bolivia, 6,270 m.ö.h. O.P Hubay [ho'bal], Jenö (Eugen Huber), ungersk violinist och tonsättare (f. 1858), son och lärjunge till violinisten och tonsättaren Karl H. (1828—85), senare elev av Joachim och Vieuxtemps. På rekommendation av den senare blev H. 1882 prof, vid konservatoriet i Bryssel, 1886 vid landsakad. i Budapest och 1919 direktör för denna. Han tillhör den generation av stora komponerande violinister, hos vilka virtuositeten i första rummet ställes i musikens tjänst, och har gjort sig känd genom talrika violinverk, 3 symfonier, visor och 6 operor. Särsk. berömmelse vann H. som violinpedagog. Talrika violinister av den yngre generationen, ss. Vecsey, Telmånyi och Szigeti, ha utgått ur hans skola. H.M. Hubbo, s:n i Siende hd, Västmanlands län, n.ö. om Västerås; 24,98 kvkm., därav 24,90 land: 1,583 inv. (1932), därav 800 inom Tillberga stationssamhälle; 12,77 kvkm. åker (1927; 51,2°/o av landarealen); 9,45 kvkm. skogsmark. — Pastorat: Tillberga och H., Domprosteriet, Västerås stift. S. Hu'bendick, Carl Edvard Ludvig, ingenjör (f. 26/2 1 8 75), utexaminerad 1900 från Tekniska högsk., anställd s.å. vid J. V. Svenssons motorfabrik i Augustendal, var 1902—10 hos ingenjörsfirman Fritz Egnell i Stockholm, under vilken tid han konstruerade den kända Penta-motorn; överingenjör vid Mogårdshammars mekaniska verkstad 1910—12 och vid motorfabriken i Augustendal 1912—16; är sedan sistn. år prof, i läran om förbränningsmotorer vid Tekniska högsk. och anses som en av Sveriges förnämsta experter på detta område. H. har utg. ett flertal skrifter på motor- och motorbränsle-området. v.S Huber [hö'-], L u d wig Ferdinand, tysk förf. (1764—1804). H. var en habil journalist, översättare och dramatiker. Hans recensioner, samlade i ”Vermischte Schriften” (2 bd, 1793), voro liksom hans inlägg i dags-politiken, ”Friedenspräliminarien” (10 bd, 1794 —96) och ”Klio” (3 bd, 1795—96), ej utan inflytande. H:s änka utgav hans ”Sämtliche Werke seit 1802” (4 bd, 1807—19) med en levnadsteckning. A.Bd. Huber [hö'-], Victor Aimé, tysk lärd, politiker och litteratör (1800—69). I sitt omfattande skriftställarskap behandlade H., som — 387 — — 388 —