Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Huber, Victor - Huber, Eugen (rättslärd) - Huber, Hans - Huber, Eugen - Huber, Max - Hubermann, Bronisław - Hubert, Lucien - Hubertus - Hubertusjakt - Hubli - Hubmaier, Balthasar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HUBMAIER
slutl. blev prof, i romansk filologi i Berlin,
ined förkärlek Spaniens kultur och litteratur,
ss. i ”Skizzen aus Spanien” (4 bd, 1828—33),
”Geschichte des Cid” (1829), ”Chronica del
Cid” (1844) och ”Spanisches Lesebuch” (1832),
allt för sin tid särdeles värdefulla verk. J.V.
Huber [hö’-], Eugen, schweizisk rättslärd
(1849—1923), 1880 prof, i Basel, 1888 i Halle,
1892 i Bern. Efter en rik och omfattande
förf.-verksamhet, bl.a. ”System und Geschichte des
schweizerischen Privatrechts” (4 bd, 1886—93),
erhöll H. av Schweiz’ regering i uppdrag att
utarbeta en för hela landet gemensam lagbok
i civilrätt, där förut stor splittring rått.
Arbetet, ”Schweizerisches Zivilgesetzbuch”, utkom
1907, har rönt allmänt erkännande i in- och
utlandet, efterliknats å andra håll och alstrat
en rik litteratur. E.K.
Huber [hö’-], Hans, schweizisk tonsättare
(1852—1921), direktör för allmänna
musikskolan i Basel, vann i sitt hemland stort
anseende som tonsättare och lärare. H:s rika
alstring, påverkad av Schumann och Brahms,
omfattar bl.a. 5 operor, 2 oratorier, 8
symfonier, lustspelsuvertyr, 4 pianokonserter,
violinkonsert, kammarmusik, körverk och
solosånger. F.S-l.
Huber [hö’-], Eugen, se Jenö H u b a y.
Huber [hö’-], Max, schweizisk
folkrätts-lärd (f. 1874), från 1902 prof, i Zürich,
sakkunnig i frågor rörande Nat. förb., 1921
domare vid Mellanfolkliga domstolen i Haag,
dennas ordf. 1924. H. har utg. åtskilliga arbeten i
folkrätt och tillhörde internationella
juristkommissionen 1920 i Ålandsfrågan. Han blev
jur. hedersd:r i Uppsala 1932. E.K.
Hubermann [hö’-], Bronisla w, polsk
violinist (f. 1882), elev av Michalowicz och Lotto
i Warszawa, senare av Joachim. H., som hör
till de mest uppburna fiolspelarna av virtuos
riktning, skrev 1912 en bok om violinspel (”Aus
der Werkstatt des Virtuosen”). Sedan några
år har han i talrika tidskr. och med
offentliga föredrag uppträtt till förmån för det
politiska programmet Paneuropa (se d.o.). H.M.
Hubert [ybä’r], L u c i e n, fransk politiker
(f. 1868), journalist, deputerad 1897, senator
1912. Specialist på kolonialfrågor, har H.
använts i olika diplomatiska uppdrag samt flitigt
tagit del i riksdagens utskottsarbete. Han var
justitieminister nov. 1929—febr. 1930 under
Tardieu. G.Lw.
Hube’rtus, helgon (d. 727). H. var son till
en hertig av Akvitanien och blev först biskop
i Maastricht (o. 709), därefter förste biskop av
Lüttich 722 och Ardennerområdets apostel. H.
blev jaktens, hundarnas och boskapens
skyddspatron, och hans kult spreds hastigt särsk. över
Den hel. Hubertus. Ur ”Livre d’heures d’Anne
de Bretagne”. Manuskript från o. 1500.
Biblio-thèque nationale, Paris.
Rhenländerna, där han hör till de mest
populära helgonen. Han anlitades mot galna
hundars bett, vilka brändes med en s.k.
H.-nyckel av järn el. koppar. Under 1400-talel
överfördes på H. den förut om S:t Eustachius
berättade legenden om mötet med en hjort
med ett strålande kors mellan hornen, vilken
syn kom H. att vända sig från världen till ett
heligt liv. Hans festdag, 3/n, är ännu i många
länder storjaktens början och firas ofta med
en parforceritt, s.k. H.-jakt. v.S-w.
Hube’rtusjakt, se Hubertus.
Hubli [eng. uttal hö’b-], stad i s.
president-skapet Bombay, Brittiska Indien, ö. om Goa,
järnvägsknut; 69,206 inv. (1921).
Bomullsspinnerier och -väverier, järnvägsverkstäder. O.P.
Hubmaier [hö’bmaiar], Balthasar, tysk
teolog (o. 1485—1528), lärare vid univ. i
Ingol-stadt, senare anställd vid domen i Regensburg,
blev 1521 präst i Waldshut (vid Rhen), där
han, efter att ha brutit med Rom, genomförde
reformationen. H. drogs in i bondeupproret
— 389 —
— 390 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
