- Project Runeberg -  Svensk uppslagsbok / Första upplagan. 13. Hiller - Irkutsk /
393-394

(1929-1955) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hu-chou - Huchtenburgh - Huculer - Hud

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

HUD

Hu-chou, stad i prov. Chö-kiang, ö. Kina,
n. om Hang-chou; 100,000 inv. Medelpunkt i
ett betydande silkesodlingsdistrikt. S.

Huchtenburgh [hö’ztanbörz], holländska
målare, se H u g t e n b u r g.

Hucu’ler, folkstam, se H u z u 1 e r.

Hud. 1) H. hos djuren, som bildar kroppens
begränsning och skyddar underliggande
vävnader, uppbygges av två histologiskt skilda
vävnader, överhuden, epide’rmis, och 1 ä d e r h
u-d e n, cutis el. co’rium. Hos de ryggradslösa
djuren består över-h. av ett enkelt lager celler,
vilka äro beklädda med flimmerhår, el. ett
fastare skikt, kutikulan. Denna bildas ofta av
kitin, i vilket hos kräftdjuren och blötdjuren
kalksalter inlagras. Där läder-h. finnes, är den
vanl. svagt, blott hos blötdjur och
tagghu-dingar starkare, utvecklad. Hos maskarna
bildar den med underliggande muskelceller den
s.k. hudmuskelsäcken. Hos
ryggradsdjuren, med undantag av lansettfisken,
uppbygges över-h. av flera cellager, skiktat epitel.
Hos fiskarna äro samtliga celler mjuka och
protoplasmatiska, men hos övriga grupper äro
de yttre lagrens celler förhornade och döda,
varför de periodvis avstötas, hudömsning (se
Horn, Hudömsning och Hudskelett).
Fjäll, fjädrar och hår äro överhudsbildningar.
Läder-h. är väl utbildad och övergår utan gräns
i den subkutana bindväven. H.B-n.

2) H. hos människan består liksom hos
djuren av två lager, över-h. och läder-h. Den
senare förbinder sig med djupare liggande
kroppsdelar genom underhudsbindväven (fig.
1). —-Överhuden, epide’rmis, är ett lagrat
skivepitel med förhornade ytlager. Tillväxten
sker i tillväxtskiktet, epidermis’ djupaste lager,

Fig. 1. Snitt genom fingerhud.

som består av kubiska till cylindriska celler
(fig. 2), vilka dela sig. De nybildade cellerna
skjutas utåt, antaga en mera oregelbunden
form och äro förbundna med varandra genom
talrika tagglika utskott, protoplasmabryggor.

Fig. 2. Hudsnitt från fingerblomma.

Dessa s.k. tagg- och reffelceller (fig. 3) bilda
ett rätt tjockt lager, stratum Malpi’ghi. I
dettas yttersta skikt, det s.k. kornlagret, förhornas
cellerna genom inlagring av små korn,
kerato-hyalinkorn (fig. 2). Under den fortsatta
för-horningen flyta dessa korn tillsammans till en
starkt brytande substans, e 1 e i d i n, vilken
utanför kornlagret som regel bildar ett starkt
glänsande homogent skikt, stratum lu’cidum
(fig. 2). Eleidinet omvandlas snart i
hornsubstans, och epidermis’ ytlager, hornlagret, stratum
co’rneum, består av starkt tillplattade,
horn-vandlade, intorkade celler. Dessa avstötas
ständigt från ytan (se Fjällning), varför en
oavbruten cellnybildning i tillväxtskiktet är
nödvändig. Hornlagret är av betydande
tjocklek på händernas insidor och på fotbladen,
eljest mera tunt. — Läderhuden, co’rium
(fig. 1), består av korsad bindväv (se d.o.).
Ytlagret utgöres dock av mera finfibrillär
bindväv, vilken i rikliga papillformade utskott
tränger upp i över-h. och genom sina talrika
blodkapillärer tillför denna näring. Detta skikt
kallas också papillarskiktet (fig. 1 och 2). De
punktformade blödningar, man ser vid
avskrap-ning av epidermis (se E x k o r i a t i o n),
uppkomma genom skada på blodkapillärerna i de
små bindvävspapillerna. —
Underhudsvävna-den, subkutana fettväven (fig. 1), panni’culus
adipo’sus, består av lucker bindväv, rik på
stora primära fettlober, och är kroppens
förnämsta fettdepå (se Fettväv). — H å r och
naglar (se d.o.) äro starkare förhorningar
i över-h. Svett- och talgkörtlar (se d.o.)
utgöra h:s speciella körtlar. — Om man ser på
handens insida el. på fotbladet, på vilka
platser hår saknas, är h. här, kanske
tydligast på fingerblommorna, sirligt tecknad
av små i vindlar el. parallellt gående åsar

— 393 —

— 394 —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 15 19:56:34 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svupps/1-13/0233.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free