Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hugenotter - Hugenottkrigen - Hugga - Huggare - Huggenäs - Huggins, Sir William - Huggkrok - Huggormar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HUGENOTTKRIGEN
tighet att hålla gudstjänst överallt, där den då
hölls, dessutom i två städer i varje
sénéchaus-sée och på alla adelsgårdar; prästerna skulle
avlönas av staten; i parlamenten fingo h. särsk.
representation. Som säkerhet erhöllo de över
100 städer. Genom denna särställning kommo
de att utgöra en fara för statsenheten.
Konflikter mellan dem och kungamakten ledde till att
deras särställning krossades av Richelieu, som
1628 betvang deras huvudfästning. Genom
freden i Alais 1629 erhöllo de dock trosfrihet, men
sedan under Ludvig XIV det katolska kleresiet
nått större inflytande, blev denna frihet
illusorisk, privilegierna kringskuros, de
protestantiska städerna belastades med dragonader (1681
—86), och ediktet i Nantes upphävdes 1685.
Detta medförde en emigration av bortåt 200,000
h., tillhörande industri- och köpmanskåren,
samt i Cevennerna camisardernas uppror 1702.
Under inflytande av upplysningens
toleransidéer bättrades h:s läge, 1787 utfärdades ett
toleransedikt, 1791 fingo h. fulla
medborgerliga rättigheter. Sedan reaktionen, som vidtog
efter 1815, lagt sig, följde en tid av
reorganisa-tion för den protestantiska kyrkan i
Frankrike. 1905 klövs h.-kyrkan i en liberal och en
ortodox del: Union nationale des églises
réfor-mées évangéliques och Union des églises
réfor-mées unies. — Litt.: L. Romier, ”Les origines
politiques des guerres de religion” (2 bd, 1913);
J. Dedieu, ”Histoire politique des protestants
fran^ais” (2 bd, 1925); J. Viénot, ”Histoire de
la réforme fran^aise” (1926). P.N-m.
HugenoTtkrigen, se Hugenotter.
Hugga, sjön. 1) Ett grundstött fartyg, som till
följd av sjöhävningen ligger och stöter mot
grundet, säges h. — 2) Att i stropp el. kaus
anbringa en vid något föremål fästad hake: h.
en talja, ett skot. H.S-k.
Uppifrån huggare m/1757, artillerihuggare m/1795,
änterhuggare m/1851, huggare för
Skeppsgossekåren. Artillerimuseum.
Huggare, sidogevär med kort klinga (vanl.
50—60 cm.), började på 1700-talet ersätta
inf.-värjan och infördes även vid art.; användes
ännu vid flottan. R.Sbg.
Huggenäs, s:n i Näs hd, Värmlands län, på
Värmlandsnäs, ö. om Säffle; 36,89 kvkm., därav
36,81 land; 470 inv. (1932; 13 inv. pr kvkm.);
15,71 kvkm. åker (1927; 42,7% av landarealen);
12,92 kvkm. skogsmark. — Pastorat: By, Säffle.
Bro, S. Ny och H., Nors kontrakt, Karlstads
stift. 5.
Huggins [In/ginz], Sir William, engelsk
astronom och fysiker (1824—1910). H. byggde
1856 ett privat
obser-vatorium vid Tulse
hill, London, och
ägnade sig där från
början av 1860-talet
åt att tillämpa
spekt-ralanalysen på
himlakropparna, inspirerad av Kirchhoffs
grundläggande
arbeten. H:s’ arbeten ha
varit banbrytande
inom astrofysiken;
1863 påvisade han,
att stjärnornas spektra ha samma
allmänna karaktär som solens; 1864 undersökte
han för första gången en gas-nebulosas
spektrum och fastställde därmed dess natur; på
detta område utförde han sedan omfattande
undersökningar. H. ver den förste, som (1868)
lyckades mäta en stjärnas radialhastighet (se
d.o.), och han har även angivit en metod att
när som helst observera solprotuberanserna,
vilket förut endast varit möjligt vid totala
solförmörkelser. Redan tidigt insåg han
fotografiens betydelse för astronomien och verkade
på detta område som pioniär. G. 1875 m. M a
r-garet Murray (1848—1915), fann han i
henne en utmärkt medarbetare; de ha
tillsammans utg. det betydelsefulla verket ”An atlas
of representative stellar spectra” (1899). H:s’
”Scientific papers” utgåvos 1909. M-t.
Huggkrok, ett fiskredskap fästat ant. vid ett
snöre, som dragés upp och ner i vattnet för att
hugga fast i en fisk, el. vid ett skaft, då det
användes för att taga redan, t.ex. i en laxkista
el. på backa, fångad fisk. H. får enl.
fiskeri-stadgan ej användas för fångst av fisk av
laxsläktet. N.R-n.
Huggormar, Vipe’ridæ, fam. bland ormarna,
utmärkt framförallt genom byggnaden av
giftapparaten (se G i f t i g a djur, med fig.).
Kroppen är tjock, glatt, huvudet trekantigt,
svansen vanl. kort, överkäkarna rörliga och
ögonen med lodrätt ställd pupill. H. äro tröga
— 415 —
— 416 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
