HUGENOTTKRIGEN tighet att hålla gudstjänst överallt, där den då hölls, dessutom i två städer i varje sénéchaus-sée och på alla adelsgårdar; prästerna skulle avlönas av staten; i parlamenten fingo h. särsk. representation. Som säkerhet erhöllo de över 100 städer. Genom denna särställning kommo de att utgöra en fara för statsenheten. Konflikter mellan dem och kungamakten ledde till att deras särställning krossades av Richelieu, som 1628 betvang deras huvudfästning. Genom freden i Alais 1629 erhöllo de dock trosfrihet, men sedan under Ludvig XIV det katolska kleresiet nått större inflytande, blev denna frihet illusorisk, privilegierna kringskuros, de protestantiska städerna belastades med dragonader (1681 —86), och ediktet i Nantes upphävdes 1685. Detta medförde en emigration av bortåt 200,000 h., tillhörande industri- och köpmanskåren, samt i Cevennerna camisardernas uppror 1702. Under inflytande av upplysningens toleransidéer bättrades h:s läge, 1787 utfärdades ett toleransedikt, 1791 fingo h. fulla medborgerliga rättigheter. Sedan reaktionen, som vidtog efter 1815, lagt sig, följde en tid av reorganisa-tion för den protestantiska kyrkan i Frankrike. 1905 klövs h.-kyrkan i en liberal och en ortodox del: Union nationale des églises réfor-mées évangéliques och Union des églises réfor-mées unies. — Litt.: L. Romier, ”Les origines politiques des guerres de religion” (2 bd, 1913); J. Dedieu, ”Histoire politique des protestants fran^ais” (2 bd, 1925); J. Viénot, ”Histoire de la réforme fran^aise” (1926). P.N-m. HugenoTtkrigen, se Hugenotter. Hugga, sjön. 1) Ett grundstött fartyg, som till följd av sjöhävningen ligger och stöter mot grundet, säges h. — 2) Att i stropp el. kaus anbringa en vid något föremål fästad hake: h. en talja, ett skot. H.S-k. Uppifrån huggare m/1757, artillerihuggare m/1795, änterhuggare m/1851, huggare för Skeppsgossekåren. Artillerimuseum. Huggare, sidogevär med kort klinga (vanl. 50—60 cm.), började på 1700-talet ersätta inf.-värjan och infördes även vid art.; användes ännu vid flottan. R.Sbg. Huggenäs, s:n i Näs hd, Värmlands län, på Värmlandsnäs, ö. om Säffle; 36,89 kvkm., därav 36,81 land; 470 inv. (1932; 13 inv. pr kvkm.); 15,71 kvkm. åker (1927; 42,7% av landarealen); 12,92 kvkm. skogsmark. — Pastorat: By, Säffle. Bro, S. Ny och H., Nors kontrakt, Karlstads stift. 5. Huggins [In/ginz], Sir William, engelsk astronom och fysiker (1824—1910). H. byggde 1856 ett privat obser-vatorium vid Tulse hill, London, och ägnade sig där från början av 1860-talet åt att tillämpa spekt-ralanalysen på himlakropparna, inspirerad av Kirchhoffs grundläggande arbeten. H:s’ arbeten ha varit banbrytande inom astrofysiken; 1863 påvisade han, att stjärnornas spektra ha samma allmänna karaktär som solens; 1864 undersökte han för första gången en gas-nebulosas spektrum och fastställde därmed dess natur; på detta område utförde han sedan omfattande undersökningar. H. ver den förste, som (1868) lyckades mäta en stjärnas radialhastighet (se d.o.), och han har även angivit en metod att när som helst observera solprotuberanserna, vilket förut endast varit möjligt vid totala solförmörkelser. Redan tidigt insåg han fotografiens betydelse för astronomien och verkade på detta område som pioniär. G. 1875 m. M a r-garet Murray (1848—1915), fann han i henne en utmärkt medarbetare; de ha tillsammans utg. det betydelsefulla verket ”An atlas of representative stellar spectra” (1899). H:s' ”Scientific papers” utgåvos 1909. M-t. Huggkrok, ett fiskredskap fästat ant. vid ett snöre, som dragés upp och ner i vattnet för att hugga fast i en fisk, el. vid ett skaft, då det användes för att taga redan, t.ex. i en laxkista el. på backa, fångad fisk. H. får enl. fiskeri-stadgan ej användas för fångst av fisk av laxsläktet. N.R-n. Huggormar, Vipe'ridæ, fam. bland ormarna, utmärkt framförallt genom byggnaden av giftapparaten (se G i f t i g a djur, med fig.). Kroppen är tjock, glatt, huvudet trekantigt, svansen vanl. kort, överkäkarna rörliga och ögonen med lodrätt ställd pupill. H. äro tröga — 415 — — 416 —