HUGHES djur, som huvudsaki. äro i rörelse om natten och leva av rov, smärre ryggradsdjur, framförallt gnagare och fågelungar, vilka dödas genom bett. Äggen kläckas i regel, när de läggas, varför h. sägas föda levande ungar. Fam. indelas i 2 underfam.: Näsgropormar (se d.o.) och eg. huggormar (Viperi'næ). De senare sakna näsgrop i olikhet med de förra och räkna o. 10 släkten med 58 arter, alla tillhörande Gamla världen, de flesta, 39 st., förekomma i Afrika; Europa och Asien räkna endast 8 vardera. Mest bekant är huggormsläktet, puffadern, hornormarna och sandrasselormen (se d.o.). H.W. Huggormsläktet, Vi'pera, av fam. huggormar (se d.o.), omfattar 12 arter, av vilka en, huggormen, V. berus, är utbredd över Europa Huggorm. Efter Marshall. och n. Asien och i Sverige går upp till polcirkeln. Den varierar starkt i färg, från ljusgrått till svart, men har alltid ett mörkt sicksackband längs ryggen och på vardera sidan om detta en rad mörka fläckar. Hannen blir 60, honan, vilken ss. ung är mera röd och kallas ä s p i n g, 80 cm. H. håller gärna till på hedmarker och mossar och lever av möss och sor kar. Vintern tillbringar den i dvala, ofta många tillsammans. Dess bett är, även om det blott sällan dödar en människa, farligt (se Giftiga djur och Ormgifter). Vid ormbett bör ett hårt förband strax läggas ovanför såret och detta tvättas med en lösning av överman-gansyrat kali, jodtinktur el. salmiaksprit samt läkare snarast möjligt tillkallas; på apotek finnes ett verksamt serum mot giftet. V. aspis, v i p e r a n, som bebor s. Europa, liknar till utseende och levnadssätt h. men har på rygg och sidor smala, mörka tvärband. Längd 60 cm. V. ammody'tes, sandormen, blir 85 cm. lång och kännetecknas av ett vårtlikt utskott på nosen och av ryggens mörka sicksackband; den förekommer i s. Europa och Mindre Asien.. H.B-n Huggpipa, rörformig stålmejsel, som användes vid stansning av hål i tunnbleck, läder etc. Huggtänder benämnas ofta hos däggdjuren starkt utvecklade hörntänder. Huggvapen, blanka vapen, avsedda till hugg (stridsyxa, svärd, huggsabel, huggare o.s.v.). Hughes [hjöz], Thomas, engelsk jurist och förf. (1823—96), har i ”Tom Brown’s school days” (1857; sv. övers. 1878) skildrat livet i en engelsk public school (se d.o.). Boken, som bygger på H:s’ egna minnen från Rugby under Th. Arnolds rektorstid, åtnjuter alltjämt en vidsträckt popularitet och brukar betraktas som den klassiska engelska skolskildringen. A.Km. Hughes [hjöz], Charles Evans, nordamerikansk politiker (f. 1862), advokat i New York 1884—91, univ.-prof. 1891—93, sedan åter praktiserande advokat. Ss. sådan vann H. stort anseende, och han valdes 1906 av republikanerna till guvernör i staten New York, visade stor duglighet, var 1910—16 medl. av unionens högsta domstol, nominerades 1916 till republikansk presidentkandidat men besegrades med knapp majoritet av W. Wilson. Efter det republikanska genombrottet 1920 blev H. 1921 utrikesminister; han spelade ss. sådan en viktig roll vid de betydelsefulla underhandlingar efter kriget, bl.a. vid Washingtonkonferensen. I jan. 1925 avgick han i samband med en tvistefråga med representanternas hus; han utnämndes 1930 av Hoover till president i unionens högsta domstol, vilken utnämning föregicks av en våldsam strid i senaten, då H. ansågs alltför lierad med storfinansiella intressen. B. Hughes [hjöz], William Morris, australisk politiker (f. 1864). F. i Wales, emigrerade H. vid unga år till Australien, där han efter växlande öden ägnade sig åt arbetarrörelsen, inom vilken han gjorde sig känd som en god organisatör. Från Australiska statsförbundets grundande satt H. i parlamentet och blev redan 1904 led. av den första Labour-party-ministären., Se dan dess hörde han till förgrundsfigurerna och var från 1915 premiärminister i arbetarpartiets ministär; ss. sådan verkade han energiskt för Australiens kraftiga ingripande i världs kriget. Vid Labour-party’s sprängning 1916— 17 bildade han ny ministär, stödd på en koali Uppslagsbok. XIII. __ 417 ___ 14 — 418 —