Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Huggormar - Huggormsläktet - Huggpipa - Huggtänder - Huggvapen - Hughes, Thomas - Hughes, Charles Evans - Hughes, William Morris
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HUGHES
djur, som huvudsaki. äro i rörelse om natten
och leva av rov, smärre ryggradsdjur,
framförallt gnagare och fågelungar, vilka dödas genom
bett. Äggen kläckas i regel, när de läggas,
varför h. sägas föda levande ungar. Fam. indelas
i 2 underfam.: Näsgropormar (se d.o.)
och eg. huggormar (Viperi’næ). De senare
sakna näsgrop i olikhet med de förra och räkna
o. 10 släkten med 58 arter, alla tillhörande
Gamla världen, de flesta, 39 st., förekomma i
Afrika; Europa och Asien räkna endast 8
vardera. Mest bekant är huggormsläktet,
puffadern, hornormarna och
sandrasselormen (se d.o.). H.W.
Huggormsläktet, Vi’pera, av fam. huggormar
(se d.o.), omfattar 12 arter, av vilka en,
huggormen, V. berus, är utbredd över Europa
Huggorm. Efter Marshall.
och n. Asien och i Sverige går upp till
polcirkeln. Den varierar starkt i färg, från ljusgrått
till svart, men har alltid ett mörkt
sicksackband längs ryggen och på vardera sidan om
detta en rad mörka fläckar. Hannen blir 60,
honan, vilken ss. ung är mera röd och kallas
ä s p i n g, 80 cm. H. håller gärna till på
hedmarker och mossar och lever av möss och sor
kar. Vintern tillbringar den i dvala, ofta många
tillsammans. Dess bett är, även om det blott
sällan dödar en människa, farligt (se Giftiga
djur och Ormgifter). Vid ormbett bör
ett hårt förband strax läggas ovanför såret
och detta tvättas med en lösning av
överman-gansyrat kali, jodtinktur el. salmiaksprit samt
läkare snarast möjligt tillkallas; på apotek
finnes ett verksamt serum mot giftet. V. aspis,
v i p e r a n, som bebor s. Europa, liknar till
utseende och levnadssätt h. men har på rygg
och sidor smala, mörka tvärband. Längd 60
cm. V. ammody’tes, sandormen, blir 85
cm. lång och kännetecknas av ett vårtlikt
utskott på nosen och av ryggens mörka
sicksackband; den förekommer i s. Europa och Mindre
Asien.. H.B-n
Huggpipa, rörformig stålmejsel, som
användes vid stansning av hål i tunnbleck, läder etc.
Huggtänder benämnas ofta hos däggdjuren
starkt utvecklade hörntänder.
Huggvapen, blanka vapen, avsedda till hugg
(stridsyxa, svärd, huggsabel, huggare o.s.v.).
Hughes [hjöz], Thomas, engelsk jurist och
förf. (1823—96), har i ”Tom Brown’s school
days” (1857; sv. övers. 1878) skildrat livet i en
engelsk public school (se d.o.). Boken, som
bygger på H:s’ egna minnen från Rugby under
Th. Arnolds rektorstid, åtnjuter alltjämt en
vidsträckt popularitet och brukar betraktas som
den klassiska engelska skolskildringen. A.Km.
Hughes [hjöz], Charles Evans,
nordamerikansk politiker (f. 1862), advokat i New
York 1884—91,
univ.-prof. 1891—93, sedan
åter praktiserande
advokat. Ss. sådan
vann H. stort
anseende, och han
valdes 1906 av
republikanerna till guvernör
i staten New York,
visade stor duglighet,
var 1910—16 medl.
av unionens högsta
domstol, nominerades
1916 till republikansk
presidentkandidat men besegrades med knapp
majoritet av W. Wilson. Efter det
republikanska genombrottet 1920 blev H. 1921
utrikesminister; han spelade ss. sådan en viktig roll
vid de betydelsefulla underhandlingar efter
kriget, bl.a. vid Washingtonkonferensen. I jan.
1925 avgick han i samband med en tvistefråga
med representanternas hus; han utnämndes
1930 av Hoover till president i unionens högsta
domstol, vilken utnämning föregicks av en
våldsam strid i senaten, då H. ansågs alltför
lierad med storfinansiella intressen. B.
Hughes [hjöz], William Morris,
australisk politiker (f. 1864). F. i Wales, emigrerade
H. vid unga år till
Australien, där han
efter växlande öden
ägnade sig åt
arbetarrörelsen, inom vilken
han gjorde sig känd
som en god
organisatör. Från
Australiska statsförbundets
grundande satt H. i
parlamentet och blev
redan 1904 led. av
den första
Labour-party-ministären., Se
dan dess hörde han till förgrundsfigurerna och
var från 1915 premiärminister i
arbetarpartiets ministär; ss. sådan verkade han energiskt
för Australiens kraftiga ingripande i världs
kriget. Vid Labour-party’s sprängning 1916—
17 bildade han ny ministär, stödd på en
koali
Uppslagsbok. XIII. __ 417 ___
14
— 418 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
