HLMBOLDT ningen till arbetet ”Ueber die Kawisprache auf der Insel Java” (3 bd, 1836—40; nytr. i Steinthals kommenterade uppl. av ”H:s sprach-philosophische Werke”, 1883) väckte uppseende. En kritisk uppl. av H:s ”Gesammelte Werke” utgavs av preussiska vetenskapsakad. (15 bd, 1903—18). Ur hans omfattande korrespondens ha publicerats bl.a. ”Briefwechsel mit Schiller” (1830; ny uppl. av A. Leitzmann, 1900), ”Briefwechsel mit Goethe”, utg. av F.Th. Bratranek (1876), ”Wilhelm und Karoline v. H. in ihren Briefen”, utg. av Anna v. Sydow (7 bd, 1906—16), ”W. v. H. in seinen Briefen”, urval av K. Sell (1924). — Litt.: R. Haym, ”W. v. H.” (1856); B. Gebhardt, ”W. v. H. als Staatsmann” (2 bd, 1896—99); J. Schubert, ”W. v. H.” (1907); E. Spränger, ”W. v. H. und die Humanitäts-idee” (1909), ”W. v. H. und die Reformation des Bildungswesens” (1910); O. Harnack, ”W. v. H.” (1913); A. Leitzmann, ”W. v. H.” (1919); G. Gloege, ”W. v. H. und die Reformversuche der preussischen Unterrichtsverwaltung” (1920). A.Bd. 2) Alexander von H., friherre, den föregåendes bror, naturvetenskapsman (1769— 1859). H. studerade naturvetenskap och teknologi vid flera av Tysklands mest kända högsk. och akad., bl.a. mineralogi och geologi i Freiberg under A. G. Werner. 1792 blev han preussisk bergsassessor och verkade 1792—97 som överbergmästare. Vid moderns död blev han ägare till en större förmögenhet och kunde tillfredsställa sina vetenskapliga intressen. Han lämnade nu statstjänsten och for 1797 till Paris. Vintern 1797—98 reste han med botanisten N. Bonpland (se denne) genom Pyreneiska halvön. På H:s bekostnad företogo de båda forskarna 1799—1804 en exp. till Amerika. Pico de Teydes krater på Teneriffa övertygade H., att basalt var en stelnad bergart. Under sjöresan studerade han havsvattnets kemiska sammansättning och dess växt- och djurliv. Efter landstigningen i Cumanå i Venezuela studerades kustens mangroveskogar, Caråcastraktens tropiska regnskogar och Lla-nossavannerna. Från Orinoco gick exp. vidare över Cassiquiare till Rio Negro, men portugisiska regeringen gav ej tillstånd att besöka Brasilien. Man återvände landvägen till Cumanå. Dec. 1800—mars 1801 vistades H. på Cuba, varefter han reste till Colombia, följde Magdalenadalen uppåt och besökte därefter Bogotå. Härifrån gick färden till Quito. I omgivningarna studerades vulkanbergen Anti-sana, Pichincha och Chimborazo, vilket senare berg 1802 bestegs till 5,882 m.ö.h. Exp. fortsatte sedan sjöledes från Callao til' Anapulco i Mexiko, i vilket land H. också studerade näringslivet jämte naturen, över Habana, Phila-delphia och Washington återvände H. till Europa 1804, varefter han till 1827 var bosatt huvudsaki. i Paris. Fredrik Vilhelm III av Preussen, som i H:s sällskap tidigare besökt England, Italien och Ryssland, övertalade honom emellertid att flytta till Berlin, vid vars univ. han 1827—28 föreläste om fysisk geografi. Jämte zoologen C. G. Ehrenberg och kemisten G. Rose företog H. 1829 en forskningsresa till Ural, Altai, Dsungariet och Kaspiska havet, under vilken huvudsaki. de geologiska och klimatiska förhållandena studerades. H. hade en skarp iakttagelse- och kombinationsförmåga och kunde på ett mästerligt sätt i skrift framlägga sina vetenskapliga resultat. Han var en av samtidens främsta föreläsare och naturskildrare. Han har utfört en stor mängd noggranna ortsbestämningar och baro-metriska höjdmätningar. Främst genom sina studier över jordytans reliefförhållanden står H. som grundläggare av den fysiska geografien och genom sina forskningar rörande vegetationens beroende av klimat, höjdförhållanden och markbeskaffenhet som skapare av växtgeografien. Han gav åt klimatologien en ny grafisk framställningsmetod genom införandet av isotermerna. H. har också haft sina uppmärksamhet riktad på jordskalv och jordmag-netism. H. och C. F. Gauss organiserade de magnetiska stationerna. Av stort intresse äro också hans forskningar rörande indianernas forna och dåv. kultur. — Bland H:s viktigaste arbeten äro: ”Voyage aux regions équinoxiales du Nouveau continent, fait en 1799—1804” (30 bd, 1805—29, delvis förf, av A. Bonpland, F. Oltmanns och C. S. Kunth), ”Ansichten der Natur” (2 bd, 1808), ”Des lignes isothermes et de la distribution de la chaleur sur le globe” (1817), ”Fragments de géologie et de climato-logie asiatiques” (2 bd, 1832), ”Reise nach dem Ural, dem Altai und dem Kaspischen Meer” (2 bd, 1837—42, jämte C. G. Ehrenberg och G. Rose), ”Asie centrale. Recherches sur les chaines de montagnes et la climatologie com-parée” (3 bd, 1843), ”Kosmos. Entwurf einer physischen Weltbeschreibung” (4 bd, 1845— 58). H:s ”Gesammelte Werke’ äro utg. bl.a. 1889 i 12 bd. Ur hans brevväxling äro utg. breven till bl.a. H. Berghaus (3 bd, 1863) — 439 — — 440 —