- Project Runeberg -  Svensk uppslagsbok / Första upplagan. 13. Hiller - Irkutsk /
445-446

(1929-1955) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Humle, humlesläktet - Humlebæk - Humlebagge - Humleblommor, hymenopterblommor - Humleblomster - Humleflugor - Humlegården - Humleluzern - Humlemal - Humlemott, humlemal - Humlesmäre - Humlesuga - Humlor

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

HUMLOR

Humleodling.

unga rotskott ätas ss. sparris, bladen kunna
användes ss. kreatursfoder och stammarna till
flätverk och grövre vävnadsmaterial. —
Japansk h., H. japo’nicus, i Ostasien, saknar
lu-pulinkörtlar; odlas ss. prydnadsväxt. A.V-e.

Humlebæk, fiskläge och badort på n.ö.
Själlands kust, 7 km. s.s.v. om Helsingör; 483 inv.
(1930). H. är en mycket omtyckt
sommaruppehållsort. O.P.

Humlebagge, skalbaggsart, se
Guldbaggar.

Humleblommor, hymenopterblo
m-mor, se Biblommor.

Humleblomster, växtart, se G e u m.

Humleflugor, flugsläkte, se V o lu c e 11 a
och Humlor.

Humlegården, se Stockholm.

Humleluze’rn, växtart, se L u z e r n s 1 ä
k-t e t.

Humlemal, se Humlemott.

Humlemott, humlemal, Apho’mia
socie’l-la, fjäril av fam. Pyrali’didæ. Hannen har
vit-aktiga, vid framkanten och i yttre hälften
gulbruna framvingar med mörk diskfläck och
tan-dade, rödbruna tvärlinjer. Honan är rödaktigt
brungrå med samma teckning. Spännvidd 24
—36 mm. Larverna leva i bon av humlor och
getingar, vilkas yngel de förtära. H. är allmän
i s. delen av Sverige. E.W-n.

Humlesmäre, växtart, seLuzernsläktet.

Humlesuga, Beto’nica (Stachys) officina’lis,

av fam. läppblommiga växter, är en i Skåne och
Uppland i skogsbryn och på backar mera
sällsynt förekommande, 0,5—1 m. hög, ogrenad,
flerårig ört med avlångt hjärtlika, grovsågade
blad och till tätt ax samlade blomkransar med
rödgredelina blommor. En närstående art B.
(St.) grandiflo’ra, med stora, rödvioletta
blommor, odlas ss. prydnadsväxt. A.V-e

Humlor, en med tambiet nära besläktad
grupp bland gaddsteklarna, lätt igenkännliga
på sin stora, tjocka och tätt ludna samt oftast
med vita, gula, röda el. svarta band tecknade,
sällan enfärgad kropp. H. uppdelas i två
släkten: Bombus, de i samhällen levande, och
Psi’thyrus, parasit-h.

1. Släktet Bombus (sociala h.) Samhället
består liksom hos tambiet av tre slags
individer: hannar, honor och arbetare, men
därjämte ett mindre antal s.k. små honor el.
större arbetare, vilka skiljas från de eg.
honorna endast genom den olika storleken.
Hannarna äro vanl. mindre, ha slankare kropp och
brokigare teckning samt sakna gadd och
in-samlingsapparat för frömjölet. — H:s
mundelar äro i väsentliga drag lika tambiets, men
tungan är längre, varför h. kunna nå ned till
djupare i blommorna liggande honungssaft.
För insamling av frömjöl och dettas
hemfors-ling finnes en liknande apparat som hos bina
(se d.o., sp. 1093). — H:s gadd saknar i
motsats till tambiets hullingar och stannar
därför efter stinget ej kvar i såret. Vaxet, varav
själva boet uppbygges, utsvettas ss. tunna blad
på i sht ryggsidan mellan
bakkroppssegmen-ten. Humlevaxet är mjukare och mera
plastiskt än bivaxet och har en mörkare brun färg;
vidare finnas däri inblandade främmande
beståndsdelar, i sht ståndarmjöl, varigenom det
förutom som byggmaterial också får betydelse
som näringsämne för ynglet. — H:s samhällen
äro i likhet med getingarnas 1-åriga. Om
hösten dö alla dess medl. utom de nya,
befruktade honorna, vilka uppsöka lämpliga platser,
ss. under stenar, i mossa o.d., där de
övervintra. Om våren vakna de till nytt liv, och
varje hona grundar ett nytt samhälle. — Boet
(fig. 1) anlägges av somliga arter ovan jord,
av andra under jord, varvid gamla sork- och
mullvadsbon med deras ofta rikliga
bomaterial gärna tagas i besittning. Bona bestå ytterst
av grövre och mera löst hopat växtmaterial
och innerst av fint material, ofta sammanhållet
av vax. Sedan boets yttre blivit färdigt, fäster
honan i dess botten en av frömjöl och honung
sammanknådad klump, på vilken hon lägger
ett antal (o. 12) ägg, varefter det hela täckes
med ett tunt vaxlager. Den så bildade
ägg-kammaren el. ”cellen” är vanl. av en ärtas

— 445 —

— 446 —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 15 19:56:34 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svupps/1-13/0261.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free