HUNDTUNGA döendet av capetingernas räta linje som krigs-orsak. Stödda av borgerskapet i Flandern under Jakob van Artevelde och av sin moderna härorganisation, inom vilken bågskyttarna spelade stor roll, hade engelsmännen stora framgångar under krigets första skede, tillintetgjorde franska adelshären vid Crécy 1346, erövrade Calais 1347, tillfångatogo konung Johan av Frankrike vid Poitiers 1356 och tvungo Frankrike i freden i Brétigny 1360 bl.a. att avstå Guyenne. Under den inre oron i England under 1300-talets slut gick väl detta förlorat, men när striden mellan adel och borger-skap ånyo flammade upp i Frankrike, ingrep Henrik V av England, krossade franska adelshären vid Azincourt 1415 och blev genom fördraget i Troyes 1420 erkänd tronföljare. När engelsmännen under 1420-talet skulle genomföra fördragets bestämmelser, kom den franska nationella samlingen med Jeanne d’Arc (se d.o.). De flandriska städerna, nu företrädda av hertigen av Burgund, började också generas av den uppblomstrande engelska ylleindustrien. Saknande stöd på fastlandet, drevos de engelska trupperna tillbaka. Utan formlig fred slutade striderna 1453, då endast Calais återstod av de engelska besittningarna. P.N-m. Hundredweight [hE'ndradQeIt] (centweight, förk. cwt), handelsvikt i England = 4 quarters = 112 avoirdupoispounds=50,803 kg. Jfr Cental och C e n t n e r. N.L.R Hundrova, Bryo'nia alba, av fam. gurkväxter, är en i Sverige ss. spaljéväxt odlad samt här Hundrova, Bryonia alba. och där vid gärdesgårdar, på vallar o.d. förvildad, intill 4 m. lång, med bladklängen klättrande, flerårig, monoik ört med handflikade blad, i klasar samlade, små, gulgröna blommor och rund, svart bärfrukt. I växtens underjordiska delar finnas 2 glykosider, se B r y o n i n. A.V-e. Hundseid, Jens Falentinsen, norsk jord bruksexpert och politiker (f. 1883), examen från lantbrukshögsk. 1905, folkhögsk.-lärare 1905—08, lantbruksstipendiat 1908—10, red. för ”Eidsvoll blad” 1916—18, sedan sistn. år rektor vid Telemarkens lantbruksskola. H. har från 1925 varit medl. av Stortinget, där han snart framträdde som en av bondepartiets ledande män. Vid statsminister Kolstads död i mars 1932 blev han dennes efterträdare, jämväl inom bondepartiets huvudstyrelse (v. ordf. 1927—32, ordf. s.å.). Th. Hundsfott (från ty.), nu mindre brukligt okvädinsord med urspr. obscen betydelse: lymmel, usling, fähund; även: litet baksäte på släde. — Hundsfotter a, oförskämt tilltala el. behandla, hunsa, ”skälla ut”. E.H. Hundsgugel, krigsv., se Hjälm. Hundshögen, Oviksfjällens sydligaste och högsta parti, skiljes från Storfjället i n. genom sänkan vid Dörrsjöarna; 1,370,5 m.ö.h. Vid dess fot i v. ligger Arådalens turiststation. S. Hundskatt. Ägare av hund är i allm. skyldig (k.f. 17/s 1923) att till den kommun, där hunden stadigvarande innehaves, erlägga h. med ett för varje hund lika belopp, lägst 5 och högst 30 kr. för kalenderår. Hundägare skall åri. i januari samt, då skattskyldighet inträder under löpande kalenderår, inom 30 dagar därefter till den kommunala uppbördsmyndighe-ten anmäla innehavet av djuret. Hund skall vanl. bära särsk. skattemärke, som erhålles vid h:s erläggande. Eftersättes anmälningsskyldigheten el. söker någon med oriktiga uppgifter undandraga sig att betala h., är påföljden, förutom böter, dubbel h. S.B. Hundsläktet, Canis, omfattar huvudmassan av hunddjuren (se d.o.) och uppdelades förr i två grupper, rävgruppen, Alopecpi'dea och varggruppen, Thooi'dea. Till den förra hänfördes former med lodrätt pupill och utan hålighet i pannbenen, till den senare sådana med rund pupill och stor pannbenshålighet. Genom mellanformer gå dock grupperna över i varandra, varför h. nu vanl. blott indelas i undersläktena rävar, schakaler och vargar, till vilket senare vargen, dingon och (tam) hunden hänföras (se d.o.). H:s stamformer, som utgått från fam. MicTcidce bland Creodo'nta, äro kända från Europas och Nordamerikas oligocen. Den första verkliga hunden är C. etru'scus från Italiens miocen. H.B-n. Hundstjärnan, astr., se S i r i u s. Hundsvansen, astr., se Cynosura. Hundtunga, munklöss, -f n a t, -f r a t, Cynoglo'ssum officina'le, av fam. strävbladiga växter, är en i Sverige mer el. mindre allmänt vid vägkanter, kring gårdar o.d. förekommande, 3—7 dm. hög, mjukt gråluden, 2-årig, illaluk- — 465 — — 466 —