Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hundraårskriget - Hundredweight - Hundrova - Hundseid, Jens - Hundsfott - Hundsgugel - Hundshögen - Hundskatt - Hundsläktet - Hundstjärnan - Hundsvansen - Hundtunga, munklöss, -fnat, -frat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HUNDTUNGA
döendet av capetingernas räta linje som
krigs-orsak. Stödda av borgerskapet i Flandern
under Jakob van Artevelde och av sin moderna
härorganisation, inom vilken bågskyttarna
spelade stor roll, hade engelsmännen stora
framgångar under krigets första skede,
tillintetgjorde franska adelshären vid Crécy 1346,
erövrade Calais 1347, tillfångatogo konung Johan
av Frankrike vid Poitiers 1356 och tvungo
Frankrike i freden i Brétigny 1360 bl.a. att
avstå Guyenne. Under den inre oron i
England under 1300-talets slut gick väl detta
förlorat, men när striden mellan adel och
borger-skap ånyo flammade upp i Frankrike, ingrep
Henrik V av England, krossade franska
adelshären vid Azincourt 1415 och blev genom
fördraget i Troyes 1420 erkänd tronföljare. När
engelsmännen under 1420-talet skulle
genomföra fördragets bestämmelser, kom den franska
nationella samlingen med Jeanne d’Arc (se
d.o.). De flandriska städerna, nu företrädda
av hertigen av Burgund, började också
generas av den uppblomstrande engelska
ylleindustrien. Saknande stöd på fastlandet, drevos
de engelska trupperna tillbaka. Utan formlig
fred slutade striderna 1453, då endast Calais
återstod av de engelska besittningarna. P.N-m.
Hundredweight [hE’ndradQeIt] (centweight,
förk. cwt), handelsvikt i England = 4 quarters
= 112 avoirdupoispounds=50,803 kg. Jfr
Cental och C e n t n e r. N.L.R
Hundrova, Bryo’nia alba, av fam. gurkväxter,
är en i Sverige ss. spaljéväxt odlad samt här
Hundrova, Bryonia alba.
och där vid gärdesgårdar, på vallar o.d.
förvildad, intill 4 m. lång, med bladklängen
klättrande, flerårig, monoik ört med handflikade
blad, i klasar samlade, små, gulgröna
blommor och rund, svart bärfrukt. I växtens
underjordiska delar finnas 2 glykosider, se
B r y o n i n. A.V-e.
Hundseid, Jens Falentinsen, norsk
jord
bruksexpert och politiker (f. 1883), examen
från lantbrukshögsk. 1905, folkhögsk.-lärare
1905—08, lantbruksstipendiat 1908—10, red. för
”Eidsvoll blad” 1916—18, sedan sistn. år
rektor vid Telemarkens lantbruksskola. H. har
från 1925 varit medl. av Stortinget, där han
snart framträdde som en av bondepartiets
ledande män. Vid statsminister Kolstads död i
mars 1932 blev han dennes efterträdare,
jämväl inom bondepartiets huvudstyrelse (v. ordf.
1927—32, ordf. s.å.). Th.
Hundsfott (från ty.), nu mindre brukligt
okvädinsord med urspr. obscen betydelse:
lymmel, usling, fähund; även: litet baksäte på
släde. — Hundsfotter a, oförskämt
tilltala el. behandla, hunsa, ”skälla ut”. E.H.
Hundsgugel, krigsv., se Hjälm.
Hundshögen, Oviksfjällens sydligaste och
högsta parti, skiljes från Storfjället i n. genom
sänkan vid Dörrsjöarna; 1,370,5 m.ö.h. Vid
dess fot i v. ligger Arådalens turiststation. S.
Hundskatt. Ägare av hund är i allm.
skyldig (k.f. 17/s 1923) att till den kommun, där
hunden stadigvarande innehaves, erlägga h. med
ett för varje hund lika belopp, lägst 5 och
högst 30 kr. för kalenderår. Hundägare skall
åri. i januari samt, då skattskyldighet inträder
under löpande kalenderår, inom 30 dagar
därefter till den kommunala
uppbördsmyndighe-ten anmäla innehavet av djuret. Hund skall
vanl. bära särsk. skattemärke, som erhålles
vid h:s erläggande. Eftersättes
anmälningsskyldigheten el. söker någon med oriktiga
uppgifter undandraga sig att betala h., är
påföljden, förutom böter, dubbel h. S.B.
Hundsläktet, Canis, omfattar huvudmassan
av hunddjuren (se d.o.) och uppdelades förr i
två grupper, rävgruppen, Alopecpi’dea och
varggruppen, Thooi’dea. Till den förra hänfördes
former med lodrätt pupill och utan hålighet
i pannbenen, till den senare sådana med rund
pupill och stor pannbenshålighet. Genom
mellanformer gå dock grupperna över i varandra,
varför h. nu vanl. blott indelas i undersläktena
rävar, schakaler och vargar, till vilket senare
vargen, dingon och (tam) hunden hänföras (se
d.o.). H:s stamformer, som utgått från fam.
MicTcidce bland Creodo’nta, äro kända från
Europas och Nordamerikas oligocen. Den
första verkliga hunden är C. etru’scus från Italiens
miocen. H.B-n.
Hundstjärnan, astr., se S i r i u s.
Hundsvansen, astr., se Cynosura.
Hundtunga, munklöss, -f n a t, -f r a t,
Cynoglo’ssum officina’le, av fam. strävbladiga
växter, är en i Sverige mer el. mindre allmänt
vid vägkanter, kring gårdar o.d. förekommande,
3—7 dm. hög, mjukt gråluden, 2-årig, illaluk-
— 465 —
— 466 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
