Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hunger - Hungerkur - Hungertyfus - Hung Siu-tsüan - Huningue - Hunneberg - Hunnebergs revir - Hunnebostrand - Hunner - Hunnestad (Hunestad, Hallands län)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HUNNESTAD
komma stötvis. Orsakerna härtill äro kraftiga,
ofta krampartade sammandragningar av
magsäckens muskulatur, varigenom en retning
utövas på i densammas vägg liggande
känselnerver. De impulser, som på detta sätt
uppkomma, ledas till hjärnan och utlösa h.-känslorna.
Dessa kontraktioner kunde iakttagas
därigenom, att man studerade tryckvariationerna i
en nedsväljd gummiballong, som stod i
förbindelse med ett tunt gummirör.
Försökspersonerna angåvo regelbundet h., omedelbart efter
det att under fasta på detta sätt en serie
kontraktioner av magsäcken registrerats. Vid
sidan om den genom dylika försök framkomna
uppfattningen av h. ss. beroende av mag
säckens rörelser har man även ansett h. ss.
en allmänkänsla, uppkommande så snart
blodets el. vävnadernas näringshalt minskas. Man
har också iakttagit, att blod från en svältande
hund, insprutat på en välnärd, omedelbart
utlöser kontraktioner av magsäckens vägg. Wk
Hungerkur, se Avmagringskur.
Hungertyfus, se Fläckfeber.
Hung Siu-tsiian, initiativtagare och ledare av
del s.k. Tai-ping-upproret (se d.o.) i Kina.
Huningue [yna’g] (ty. Hüningen), stad i dep.
Haut-Rhin (Elsass), Frankrike, vid Rhen, 4 km.
n. om Basel; 3,685 inv. (1926). I närheten finns
en stor fiskodlingsanstalt. O.P.
Hunneberg, se Halle- och Hunneberg.
Hunnebergs revir, adr. Lilleskog, tillhör V.
distriktet och omfattar Åre, Viste, Barne och
Laske hd av Skaraborgs län, Sundals, Väne,
Bjärke, Flundre och Ale samt delar av Valbo,
Nordals och Vättle hd av Älvsborgs län. Areal
(1929): statsskogar 16,799 har, varav 12,248 har
produktiv mark, övriga allmänna skogar 5,024
resp. 3,527 har. 1929 års avverkning å
statsskogar 25,725 kbm. Reviret är delat i 5
be-vakningstrakter, varjämte 1 kronoskogvaktare
finnes anställd. E.S.-P.
Hunnebostrand. 1) Kapellförsamling i
Tosse-ne s:n, Bohuslän, n.n.v. om Lysekil, omfattar
H.2) med omnejd; 7,os kvkm.; 2,632 inv. (1932).
J.C.
2) Municipalsamhälle i H.l); l,os kvkm.;
1,810 inv. (1932). H. är ett av Sveriges äldsta
fisklägen; numera har fisket mindre betydelse i
H:s näringsliv (58 yrkes- och 25
binärings-fiskare 1930). Det är i stället stenindustrien,
som gjort H. till Bohusläns största samhälle
näst städerna. Huvudsaki. hugges byggnadssten
men även gatsten och kantsten. Hamnen är
byggd med statsunderstöd 1928 och har en
kajlängd av 100 m. och ett djup av 2—4,5 m.
Taxeringsvärde å fastighetsskattepliktig
fastighet 1,621,100 kr.; till kommunal inkomstskatt
taxerad inkomst 1,215,188 kr. (1931). H.Bm.;Fr.E.
Gammal gård i Hunnebostrand, förebilden till
”Ett köpmanshus i skärgården” av E.
Fly-gare-Carlén.
Hunner, sammanfattande beteckning för ett
konglomerat av folkstammar, som spelade en
roll under de stora folkvandringarna vid
övergången mellan forntiden och medeltiden. De
omnämnas i den kinesiska litteraturen under
namnformen hiung-nu (se d.o.), varur
benämningen h. ytterst härleder sig. 53 f.Kr. började
den första h.-framstöten mot v., vilken ledde
till grundandet av ett stort h.-välde från
Kaspiska havet till Tarymbäckenet. Detta välde
un-derlades 36 f. Kr. Kina. Det var därifrån den
stora, genom uppkomsten av det
centralasiatiska avarriket (se A v a r e r 1) föranledda
expansion utgick, som ledde först till
ala-nernas (se d.o.) kuvande o. 350 e.Kr. och
störtandet av Ermanariks östgotiska välde (o. 375).
Den hunniska expansionen över Europa ägde
sedan rum under Uldis, Uptar och Rua och
fullbordades under Attila (434—453); efter dennes
död bröt väldet snart samman, då en ny
folkbölja o. 460—465 kom från ö., sabirerna (se
d.o.). Av de återstående h. slogo sig en del
under ledning av Attilas son Dengesich ned i
Pannonien, där de snart förlorade sin folkliga
egenart; de övriga torde ha uppgått i bulgarerna
(se d.o.). — H. framställas av de klassiska
förf. ss. ett rått och grymt barbarfolk; det är
ovisst, om denna uppfattning motsvarar den
historiska verkligheten. — Under sin
storhetstid på stäpplanden voro h. visserligen ett
nomadfolk utan skrift el. mera invecklat statsliv
men ägde en högt stående materiell kultur,
särsk. utmärkt av en bronskonst, som utgör en
gren av den ”nordasiatiska djurstilen” (se J. G.
Andersson i ”The Museum of Far Eastern
anti-quities. Bulletin”, 5, 1932). C.F.;B.K.
Hunnestad (Hunestad), s:n i Himle hd,
Hallands län, ö. om Varberg; 14,92 kvkm.,
därav 14,82 land; 568 inv. (1932; 38 inv. pr kvkm.):
11,02 kvkm. åker (1927; 74,4% av landarealen),
— 469 —
— 470 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
