Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hunnestad (Hunestad, Hallands län) - Hunnestad (Skåne) - Hunsrück - Hunt, Leigh - Hunt, Holman - Hunt, Arthur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HUNNESTAD
0,27 kvkm. skogsmark. — Pastorat: H. och
Gödestad, Varbergs kontrakt, Göteborgs stift.
J.C.
Hunnestad, by i Skårby s:n, c:a 9 km. n.v.
om Ystad. Vid H. befann sig i sitt urspr. läge
ännu in på 1800-talet ett av Skånes ansenligaste
runminnesmärken, det s.k. H.-m o n u m e
n-t e t, bestående av 2 runstenar och flera
bildstenar. Numera förvaras i Lunds hist. museum,
vad som återstår: de 2 runstenarna (den större
sönderslagen) och 1 av bildstenarna. Samtliga
dateras till slutet av 900-talet. Inskrifterna äro
ej synnerligen märkvärdiga. Viktigare för
kulturhistorien är den bevarade bildstenen, som
visar en häxa, ridande på en ulv, det hela
svarande till Edda-föreställningarna
(Hyrrok-kin). l.Lqt.
Hunsrück [ho’nsryk], s.v. delen av Rhenska
skifferbergen, mellan Rhen, Mosel, Saar och
Nahe, i preussiska Rhenprovinsen. H. är en
v. forts, på Taunus och bildar en 400—500 m.
hög, av paleozoiska skiffrar och gråvacka
uppbyggd platå, över vilken höja sig skogbeväxta
kvartsithöjder; från v. till ö. Irrwald (695 m.
ö.h.), Hochwald (816), Idarwald (765) och
Soonwald (653). På platåerna drives jordbruk
och boskapsskötsel, i dalgångarna på solsidan
vin- och fruktodling. F.Ss.
Hunt [hunt], James Henry L e i g h, engelsk
förf. (1784—1859), framträdde först som
journalist och blev 1808
red. för den inf lyte)
serika tidskr. ”The
Examiner”. Sitt
rykte som skald befäste
han med ”The story
of Rimini” (1816), av
betydelse i den
engelska litteraturens
historia både genom
sitt ämne (från den
italienska
renässansen) och sin form, i
det H. här
över
givit den härskande alexandrinen och
upptagit versformer från Chaucer och Spenser.
Därefter följde ”Foliage” (1818) o.a. diktsaml.
H. blev nu medelpunkten i en liten krets unga
romantiker, som samlades kring honom i
Hampstead, däribland Keats, på vilken han
utövat ett starkt inflytande, Shelley, Hazlitt,
Lamb o.a. 1822 flyttade H. till Italien för att
jämte Byron och Shelley utge en tidskr., ”The
Liberal”, varav dock endast 4 n:r utkommo
(1822—23). Efter återkomsten till England
(1825) drog sig H. fram med stor möda,
grundade efter varandra olika tidskr., som han
själv nästan ensam fyllde, och utgav flera band
ypperliga kritiska essayer. Sina bästa dikter,
vilka alla äro berättande, samlade han under
titeln ”Stories in verse” (1855). — Litt.:
Auto-biografi (3 bd 1850, ny uppl. reviderad av H.
själv, utg. av hans son 1859; senare uppl. av
R. Ingpen 2 bd, 1903). Monografier av C.
Monkhouse (1893); R. B. Johnson (1896); E.
Blunden (1930). A.Km.
Hunt [hunt], William H o 1 m a n, engelsk
målare (1827—1910). Jämte J. E. Millais och
H. Hunt: Dödens skugga.
G. C. D. Rossetti grundade H. efter studium
av Ruskins ”Modern painters” 1848 det
prera-faelitiska brödraskapet, vars program var att,
med undertryckande av den med Rafael
inträdande förkonstlingen, verka för trogen
natur-avbildning och sant andlig prägel i konsten.
H. företog flera resor till Palestina och
målade på grundval av där gjorda iakttagelser
efter årslånga, trägna studier scener ur den
heliga historien samt landskap. Från o. 1850’
tyngas hans tavlor alltmera av litterär
symbolik. Huvudarbeten: ”Rienzi” (1848),
”Clau-dio och Isabella” (1853), ”Världens ljus” (1854),
”Finnandet av Jesus i templet” (1860),
”Dödens skugga” (1873), ”De saligas triumf”
(1877). 1905 utkom hans delvis
självbiografiskabok: ”Pre-raphaelitism and the pre-raphaelite
brotherhood”. — Litt.: O. v. Schleinitz, ”W.
H. H.” (1907). G.S.
Hunt [hent], Arthur Surridge, engelsk
papyrolog (f. 1871), prof, i papyrologi i Oxford
— 471 —
— 472 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
