HUSHÅLLNINGSSÄLLSKAP Från v.: husfluga, husflugans snabel och nedre delen av ett flugben. Efter ”Die Wunder der Natur”. bemängda med bakterier, i medeltal o. 1% mill. pr djur. När man vidare betänker, att en mängd av dessa flugor komma direkt från gödselhögar el. avträden, är det lätt begripligt, att flugorna kunna sprida smittosamma sjukdomar och detta icke blott genom bakterier, som fast- Flugägg. Efter ”Die Wunder der Natur”. nat på deras kropp utan även genom sådana, som passerat deras tarm och avsatts i ”flug-smutsen”. H. är utbredd över så gott som hela den bebodda delen av jorden. I Sverige har hon under senare tid, sedan de sanitära förhållandena förbättrats, starkt avtagit i antal i Fluglarv. Efter ”Die Wunder der Natur”. städerna. — Om den s.k. lilla h. se A n t horn y i i n æ. E.W-n. Husförhör, prövning av folkets kristendoms-kunskap, vilket verkställdes av prästen i sockenbornas hem. H. började hållas på 1600-talet; konventikelplakatet 12/i 1726 gjorde h. till prästerskapets tjänsteplikt, och genom k.f. 1735 och 1743 ålades folket vid vite att infinna sig. O. 1800 började man vid h. rätta och komplettera befolkningslängderna. På gr. av folkundervisningens utveckling och den tilltagande ovilligheten att underkasta sig offentligt förhör kommo h. under 1800-talet nästan överallt ur bruk. Bötesstraffet för uteblivande borttogs genom k.f. 21/s 1888. — Litt.: J. Wahlfisk, ”Den kateketiska undervisningen i Sverige intill 1811” (1889). A.M-n. Husgerådskammaren, en till konungens hov hörande inst., som handhar förvaltningen av de Staten tillhöriga, på Stockholms slott och på de kungl. lustslotten förvarade möbler, tapeter o.a. till slottens inredning hörande föremål, vilka ställts till konungens disposition. H:s chef, tillika chef för de kungl. konstsamlingarna, bär titeln överintendent. Vid sin sida har han 1 intendent, 1 kamrerare, 1 amanuens, åldfrun på Stockholms slott och en husgeråds-mästare. E.Spr. Hus, gård och tomt i staden, äldre juridisk beteckning för fastigheterna i en stad, även de obebyggda, i motsats till stadens jord utom det planlagda området. E.K. Hushållning, nationalek., planmässig och ordnad verksamhet för anskaffande och användning av medel för de materiella mänskliga behovens tillfredsställande. Jfr Behovshus-hållning och Folkhushållning. T.E-r. Hushållningssällskap, sammanslutningar med syfte att främja lanthushållning och därtill hörande binäringar ävensom fiske och hem — 493 — — 494 —