HUSHÄLLSBUDGET slöjd. Det växande intresset för jordbruksnäringen under 1700-talet föranledde flera försök att skapa organisationer för jordbrukets främjande. Redan 1725 års ekonomikommission föreslog tillsättandet av ombud i socknarna, vilka skulle verka för jordbrukets utveckling, och denna tanke upptogs i ett k. br. 1742, där även skapandet av länsorganisationer förordades. Även om dylika på åtskilliga håll inrättades, fingo de mindre betydelse än väntat, och deras verksamhet upphörde snart. 1769 stiftades Patriotiska sällskapet (se d.o.), som blev ett slags h. för hela riket. Tanken på h. inom de skilda länen blev förverkligad i slutet på 1700- och i början på 1800-talet: Gotlands läns h. bildades 1791, Finska h. i Åbo 1797, Värmlands och Örebro 1803, Väs-ternorrlands 1805, Skaraborgs 1807, Hallands 1811, Kalmar s.å., Älvsborgs 1812, Kristianstads 1813. En allmän plan för h:s organisationer utarbetades av den 1811 stiftade Sv. lantbruksakad. och vann K.m:ts godkännande 1813, varefter h. omedelbart bildades i Kronobergs, Östergötlands, Malmöhus, Västmanlands, Jönköpings, Södermanlands, Gävleborgs, Västerbottens, Göteborgs och Bohus, Uppsala, Blekinge och Norrbottens län. Jämtlands län erhöll h. 1817 och Stockholms 1847, Kopparbergs 1850. H. i Norrbottens län upplöstes 1824 men återupprättades 1850. Genom delning av h. i Älvsborgs och Kalmar län blevo sällskapens antal 26. H:s verksamhet var till en början starkt begränsad på gr. av deras små ekonomiska resurser. Sedan sällskapen 1855 erhållit ‘/s av brännvinsförsäljningsmedlen, blev deras ekonomiska ställning tryggare. Visserligen ned-sattes deras andel 1885 till Vio, men ända fram till 1913 erhöllo sällskapen betydande belopp. Sedan 1913 erhålla h. vanliga statsanslag. Förutom dessa medel ha h. även erhållit anslag från landstingen och upptaga dessutom medl.-avgifter av sina medl. 1929 utgjorde sällskapens inkomster 7,168,872 kr., därav allmänt statsanslag 3 mill. och statsbidrag för särsk. ändamål 2,438,273 kr. Deras tillgångar voro 17,861,857 kr. Enl. de allmänna grunder för h:s organisation, som fastställts genom k.k. 1923, äger varje kommunalt röstberättigad, som idkar sådan näring, som skall främjas av h., vinna inträde i sällskapen. H:s beslutanderätt utövas å sammanträden av lantbruksombuden, vilka i regel väljas till samma antal som antalet landstingsmän inom länet. H:s styrelse utgöres av ett förvaltningsutskott, bestående av dess ordf., v. ordf., sekreterare jämte högst 9 medl. Förutom h:s direkta verksamhet för jordbrukets främjande, utövad bl.a. genom anställda tjänstemän, ss. konsulenter, vandrings- rättare och dikningsförmän, har åt h. anför-trotts fördelningen av vissa statsanslag. Sålunda förmedlas huvudparten av Statens egnahemslån av h. (se Egnahem, sp. 19). H. sortera sedan 1889 under Lantbruksstyrelsen, tidigare under Lantbruksakad. För samarbetet mellan de olika h. infördes 1869 gemensamma ombudsmöten,lantbruksriksdagar, vilka sedan 1908 hållas årl. — Litt.: E. Kempe, ”Studier ang. de sv. h.” (1923). De flesta h. ha utg. minnesskrifter. T.E-r Hushållsbudget är en sammanställning av ett hushålls utgifter och inkomster. Vid sv. levnadskostnadsundersökningar har man sökt erhålla kännedom om h:s karaktär hos typiska hushåll inom vissa inkomstgrupper genom att i ett antal hushåll hushållsböcker förts, vari hushållets inkomster och utgifter bokförts. T.E-r. Hushållsost, även kallad s m å o s t, är av varierande typ och form och endast utmärkt genom sin vikt, o. 2 kg., vilken gör den lämplig för dem, som önska inköpa mindre mängd ostyckad och därigenom mera hållbar och lätthanterlig ost. H. beredas ofta i hemmen, företrädesvis i lantbrukarhemmen för eget bruk el. där endast mindre mjölkmängd står till buds. L.F.R Hushållsskola, vanl. enskild el. på vissa villkor statsunderstödd utbildningsanstalt för hus-hållsgöromål. Undervisning meddelas vanl. i matlagning och husligt arbete och kan stundom omfatta även sömnad och barnavård. De första h. öppnades på 1860-talet och hade till huvudsaklig uppgift att utbilda tjänarinnor. Undervisningstiden varierar mellan några mån. och 1 år. EN-y Husie, s:n i Oxie hd, Malmöhus län, gränsar i v. intill Malmö; 12,83 kvkm., därav 12,75 land; 3,933 inv. (1932), därav c:a 225 i Dal vik, 350 i Hallstorp, 300 i Hohög, 600 i Kungs-hälla, 250 i Kvarnby, 580 i Nya Hallstorp, 190 i Trollängen och 700 i Virentofta, förorter till Malmö; 10,28 kvkm. åker (1927; 80,6% av landarealen), ingen skogsmark. Kritbrott, bl.a. vid Kvarnby, stora handelsträdgårdar. — Pastorat: S. Sallerup, H., Bjärshög och Oxie, Oxie kontrakt, Lunds stift. J.C. Husi'ter, anhängare till J. Hus (se denne), vars martyrdöd väckte oerhörd förbittring i Böhmen, där adelsförbund bildades mot biskoparna och påven. Då konung Venceslav (Wen-zel) ingrep, bröt revolutionen ut i Prag. Till sin egen skada splittrades h. snart i 2 partier, de moderatare calixtinerna (se d.o.) el. utrakvisterna och de radikala t a b o riter n a (efter deras högkvarter, staden Taborl. — 495 — — 496 —