Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hushållningssällskap - Hushållsbudget - Hushållsost - Hushållsskola - Husie - Husiter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HUSHÄLLSBUDGET
slöjd. Det växande intresset för
jordbruksnäringen under 1700-talet föranledde flera
försök att skapa organisationer för
jordbrukets främjande. Redan 1725 års
ekonomikommission föreslog tillsättandet av ombud i
socknarna, vilka skulle verka för jordbrukets
utveckling, och denna tanke upptogs i ett k. br.
1742, där även skapandet av länsorganisationer
förordades. Även om dylika på åtskilliga håll
inrättades, fingo de mindre betydelse än
väntat, och deras verksamhet upphörde snart.
1769 stiftades Patriotiska sällskapet (se d.o.),
som blev ett slags h. för hela riket. Tanken
på h. inom de skilda länen blev förverkligad
i slutet på 1700- och i början på 1800-talet:
Gotlands läns h. bildades 1791, Finska h. i
Åbo 1797, Värmlands och Örebro 1803,
Väs-ternorrlands 1805, Skaraborgs 1807, Hallands
1811, Kalmar s.å., Älvsborgs 1812,
Kristianstads 1813. En allmän plan för h:s
organisationer utarbetades av den 1811 stiftade Sv.
lantbruksakad. och vann K.m:ts godkännande
1813, varefter h. omedelbart bildades i
Kronobergs, Östergötlands, Malmöhus, Västmanlands,
Jönköpings, Södermanlands, Gävleborgs,
Västerbottens, Göteborgs och Bohus, Uppsala,
Blekinge och Norrbottens län. Jämtlands län
erhöll h. 1817 och Stockholms 1847, Kopparbergs
1850. H. i Norrbottens län upplöstes 1824 men
återupprättades 1850. Genom delning av h. i
Älvsborgs och Kalmar län blevo sällskapens
antal 26. H:s verksamhet var till en början
starkt begränsad på gr. av deras små
ekonomiska resurser. Sedan sällskapen 1855 erhållit
‘/s av brännvinsförsäljningsmedlen, blev deras
ekonomiska ställning tryggare. Visserligen
ned-sattes deras andel 1885 till Vio, men ända fram
till 1913 erhöllo sällskapen betydande belopp.
Sedan 1913 erhålla h. vanliga statsanslag.
Förutom dessa medel ha h. även erhållit anslag
från landstingen och upptaga dessutom
medl.-avgifter av sina medl. 1929 utgjorde
sällskapens inkomster 7,168,872 kr., därav allmänt
statsanslag 3 mill. och statsbidrag för särsk.
ändamål 2,438,273 kr. Deras tillgångar voro
17,861,857 kr. Enl. de allmänna grunder för
h:s organisation, som fastställts genom k.k.
1923, äger varje kommunalt röstberättigad, som
idkar sådan näring, som skall främjas av h.,
vinna inträde i sällskapen. H:s beslutanderätt
utövas å sammanträden av lantbruksombuden,
vilka i regel väljas till samma antal som
antalet landstingsmän inom länet. H:s styrelse
utgöres av ett förvaltningsutskott, bestående
av dess ordf., v. ordf., sekreterare jämte högst
9 medl. Förutom h:s direkta verksamhet för
jordbrukets främjande, utövad bl.a. genom
anställda tjänstemän, ss. konsulenter, vandrings-
rättare och dikningsförmän, har åt h.
anför-trotts fördelningen av vissa statsanslag.
Sålunda förmedlas huvudparten av Statens
egnahemslån av h. (se Egnahem, sp. 19). H.
sortera sedan 1889 under Lantbruksstyrelsen,
tidigare under Lantbruksakad. För samarbetet
mellan de olika h. infördes 1869 gemensamma
ombudsmöten,lantbruksriksdagar, vilka sedan
1908 hållas årl. — Litt.: E. Kempe, ”Studier
ang. de sv. h.” (1923). De flesta h. ha utg.
minnesskrifter. T.E-r
Hushållsbudget är en sammanställning av
ett hushålls utgifter och inkomster. Vid sv.
levnadskostnadsundersökningar har man sökt
erhålla kännedom om h:s karaktär hos typiska
hushåll inom vissa inkomstgrupper genom att
i ett antal hushåll hushållsböcker förts, vari
hushållets inkomster och utgifter bokförts.
T.E-r.
Hushållsost, även kallad s m å o s t, är av
varierande typ och form och endast utmärkt
genom sin vikt, o. 2 kg., vilken gör den
lämplig för dem, som önska inköpa mindre mängd
ostyckad och därigenom mera hållbar och
lätthanterlig ost. H. beredas ofta i hemmen,
företrädesvis i lantbrukarhemmen för eget bruk el.
där endast mindre mjölkmängd står till buds.
L.F.R
Hushållsskola, vanl. enskild el. på vissa
villkor statsunderstödd utbildningsanstalt för
hus-hållsgöromål. Undervisning meddelas vanl. i
matlagning och husligt arbete och kan
stundom omfatta även sömnad och barnavård. De
första h. öppnades på 1860-talet och hade till
huvudsaklig uppgift att utbilda tjänarinnor.
Undervisningstiden varierar mellan några mån.
och 1 år. EN-y
Husie, s:n i Oxie hd, Malmöhus län,
gränsar i v. intill Malmö; 12,83 kvkm., därav 12,75
land; 3,933 inv. (1932), därav c:a 225 i Dal
vik, 350 i Hallstorp, 300 i Hohög, 600 i
Kungs-hälla, 250 i Kvarnby, 580 i Nya Hallstorp, 190
i Trollängen och 700 i Virentofta, förorter till
Malmö; 10,28 kvkm. åker (1927; 80,6% av
landarealen), ingen skogsmark. Kritbrott, bl.a. vid
Kvarnby, stora handelsträdgårdar. —
Pastorat: S. Sallerup, H., Bjärshög och Oxie, Oxie
kontrakt, Lunds stift. J.C.
Husi’ter, anhängare till J. Hus (se denne),
vars martyrdöd väckte oerhörd förbittring i
Böhmen, där adelsförbund bildades mot
biskoparna och påven. Då konung Venceslav
(Wen-zel) ingrep, bröt revolutionen ut i Prag. Till
sin egen skada splittrades h. snart i 2 partier,
de moderatare calixtinerna (se d.o.) el.
utrakvisterna och de radikala t a b o
riter n a (efter deras högkvarter, staden Taborl.
— 495 —
— 496 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
