HUY in nature” (1863), ”A manual of the anatomy of vertebrated animals” (1871; sv. övers. 1874), ”Lessons in elementary physiology” (1866; sv. övers. ”Menniskokroppens byggnad och förrättningar”, 1871; 5 uppl. 1920). — I medvetandet såg H. ett epifenomen (se d.o.) till hjärnprocesserna och intog f.ö. en agnostisk hållning till metafysikens frågor. Jfr A g n osti c i s m. — H:s arbeten äro sammanfattade i ”Collected essays” (9 bd, 1893—94) och ”Scientific memoirs” (5 bd, 1898—1903). — Litt.: L. Huxley, ”Life and letters of T. H. H.” (2 bd, 1900). O.C-n;A.N. 2) A 1 d o u s Leonard H., den föregåendes sonson, förf, (f.1894), framträdde först som skald med ”The burning wheel” (1916) och några senare saml. men har sedan framförallt gjort sig känd som prosaförf. med novellsaml. ”Mortal coils” (1922), ”Little Mexican” (1924), ”Two or three graces” (1926) o.a., med romaner som ”Cro-me yellow” (1921; sv. övers. ”Kromgult”, 1926, 2 uppl. 1932),”Those barren leaves”(1925), ”Point counter point” (1928; sv. övers. ”Kontrapunkt”, 1932), ”Brave new world” (1932; sv. övers. ”Du sköna nya värld”, s.å.) m.fl. och flera band essayer, bl. a. ”Do what you will” (1929) ”Brief candles” (1930; sv. övers. ”Fyrverkeriet”, 1931) och ”Music at night” (1931). H. är en av den yngre generationens mest betydande förf.; hans alstring utmärkes av djup pessimism, vass ironi och skoningslös humor samt en glänsande karaktärsskildring och stilkonst. A.Km. Huy [üi'], flarn. Hoei, stad i prov. Liège, Belgien, vid Maas; 14,497 inv. (1928). H. har en av Belgiens mest betydande gotiska kyrkor, den s. k. Kollegiatkyrkan, byggd 1311 på grunden till en romersk byggnad. Kyrkan restaurerades helt på 1800-talet. O.P. Huydecoper [hm'daköpar], Balthasar, holländsk språkforskare och skald (1695— 1778), föregångsman inom germanistiken, förf, till en språklig avh. ”Proeve van taal- en dicht-kunde in vrymoedige aanmerkingen op Von-del’s vertaalde Heerscheppingen van Ovidius” (2 bd, 1730; ny uppl. i 4 bd 1782—88) och som utg. av Melis Stokes rimkrönika (3 bd, 1772), den första kritiska ed. av en medelnederländsk dikt. . Rth. Huy. Huygens [hoi'zans]. 1) Constantijn H.. holländsk skald (1596—1687), en av den hol ländska renässansens mera betydande diktare, kungl. sekreterare, medl. av diktarkransen i Muiden (se Holländskalitteraturen). H. ägde stor boklig lärdom; hans poesi rörde sig dock huvudsaki. om hans eget husliga och sociala liv. Han nedlade stor möda på den språkliga formen, men hans stil är ofta konstlad och urartade i maner, kännetecknande för den s.k. marinismen (se d.o.). Sina nederländska dikter — H. skrev även på latin — samlade han i ”Korenbloemen” (1658; utökad uppl. 1672). Rth. 2) Christian H. (Hugenius), den före gåendes son, matematiker, astronom, fysiker (1629—95), en av de mest betydande tänkare och naturforskare, som någonsin levat. H. ägnade sig först åt juridiska studier, som avslutades med vidsträckta utlandsresor, men jämsides härmed studerade han med stort intresse matematik och naturvetenskap. Redan 1651 utgav han ett mycket uppmärksammat matematiskt arbete, ”Theoremata quadratura hyperboles, ellipsis et circuli”, som de följ, åren följdes av ytterligare arbeten, vari han bl.a. gör en första behandling av sannolikhetskalkylen. Sedan H. 1655 konstruerat och tillverkat ett förbättrat spegelteleskop, drogs intresset alltmera över till astronomien. Sålunda gjorde han bk a. den första noggranna undersökningen av Saturnusringen, av Marsytans form och utseende och av den stora Orion-nebulosan samt — 527 — — 528 —