HWASSER Typisk huzulsk träkyrka. dial. och äro nära besläktade med de västerut boende bojkerna (se d.o.) och lemkerna (se d.o.). De äro urspr. herdar och befinna sig i ett slags övergångsstadium till åkerbruk men utföra numera även mycket skogsarbete. H. äro de mest konstfärdiga, högst stående och intressantaste av de rutenska folken i Kar-paterna. Deras hus äro knuttimrade, med brutna gavlar och tak av bräden, och gårdarna omges av palissadliknande stängsel. Röken från ugnen, som ofta användes till sovplats, går ut genom ett rökfång i taket. Skorsten användes ej. Ute i skogarna uppföras primitiva rundhyddor av uråldrig typ, avsedda för mera tillfällig vistelse. H. bära alltjämt rikt utstyrda dräkter, männen broderad päls-väst, rysk skjorta och röda el. blå byxor, kvinnorna linne, pälsväst och två skört i stället för kjol. Gifta kvinnor ha håret — som förr avskars vid bröllopet — täckt av en duk; ogifta måste gå barhuvade sommar och vinter, Boskapen drives sommartid upp till fäbodarna, varifrån produkterna föras ner, klövjade på de små härdiga h.-hästarna. Sur mjölk, ost, gröt •och bröd av majsmjöl utgöra de viktigaste födoämnena. H. äro synnerligen konstfärdiga. De äro alltjämt mycket skickliga i textilarbeten, framförallt broderier, medan den förr blomstrande träsniderikonsten tyvärr håller på att dö ut. Läderarbeten — breda bälten och väl arbetade väskor — tillverkas ännu, medan ■däremot gjutkonsten å cire perdue (se d.o.) •nu är bortglömd. Den synnerligen vackra hu-zulska keramiken tillhör också en förgången tid. I den huzulska konsten är det orientaliska inflytandet tydligt. H:s seder äro i många anseenden märkliga, och vanlig europeisk rättsuppfattning och moral äro i dem mångt och mycket främmande. Den sexuella friheten är mycket stor, och h:s ideal är rövarlivet. På det hela taget äro de emellertid ett gästfritt, hövligt och ärligt folk. Handel förstå de sig icke på och överlåta den åt judar, som slagit sig ner bland dem. Ordnad skolundervisning bedrives nu bland h., vilka till största delen äro analfabeter. Inom h:s område finnas, liksom i karpatiska området i övrigt, karakteristiska och intressanta träkyrkor, vilkas dekora-tionsdetaljer, utförda av folkliga konstnärer, ofta äro mycket vackra. — Litt.: R. F. Kaindl, ”Die Huzulen” (1894); G. Bolinder, ”Underliga folk” (1928). G.B-r. Huzva'resch (pehlevi uzvärisn, zavärisn, för-modl. till zuväridan, åldras, alltså ung. ”arkaism”), det inhemska namnet på de ara-meiska beståndsdelarna i medelpersiskan, vilka vid läsningen utbyttes mot fastslagna iranska ekvivalenter, t.ex. aram. kalbä, hund, läs det iranska sag, ”hund”. Jfr Ideogram och Pehlevi. — Namnet h. har av Fr. Spiegel och efter honom stundom senare använts som beteckning för det språk, vars numera vedertagna benämning är pehlevi (se d.o.). C.F. Hv-, äldre stavning för v-, Hvaler, hd i östfold fylke, Norge, omfattar den i Oslofjorden s. om Fredrikstad belägna ögruppen H. (H v a 1 ö e n e); 86,42 kvkm.; 3,802 inv. (1930). S. Hwang-chow, se H u a n g-c h o u. Hwang-ho, se H u a n g-h o. Hvar 8 dag, ill. veckotidn., grundad 1899 i Göteborg, efter mönster av den danska ”Hver 8 Dag”, av Hjalmar Bratt (f. 25/» 1861), flyttad 1931 till Stockholm. 1932 ändrades namnet till ”Pressjournalen Var 8 dag”, och i nov. s.å. sam-manslogs tidn. med ”Idun”. Den innehåller bilder till dagskrönikan, biografier och noveller. H.E. Hwass, Tora Kristina, pianist och pianopedagog (1861—1918), efter 1900 verksam som prof, i pianospelning vid konservatoriet i Hamp-stead, Lpndon, där hon även som utövande konstnär vann högt erkännande. På 1890-talet medverkade II. ofta vid kammarmusikaftnar samt gav egna konserter i Sverige och Danmark. G.M. Hwasser. 1) Israel H., läkare och universitetslärare (1790—1860), med. lic. i Uppsala 1812, med d:r 1813, deltog ss. läkare i fält tåget i Tyskland 1813—14, prof, i praktisk medicin i Åbo 1817, i Helsingfors 1827, erhöll begärt avsked 1829 och blev 1830 prof, i praktisk och teoretisk medicin i Uppsala, avsked 1850; en av de aderton i Sv. akad. 1854; stiftare av Uppsala läkareförening 1832. H., som redan vid 16 års ålder började sina medicinska — 533 — — 534 —