Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Huzuler el. huculer - Huzvaresch - Hv- - Hvaler - Hwang-chow - Hwang-ho - Hvar 8 dag - Hwass, Tora - Hwasser, 1. Israel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HWASSER
Typisk huzulsk träkyrka.
dial. och äro nära besläktade med de västerut
boende bojkerna (se d.o.) och lemkerna (se
d.o.). De äro urspr. herdar och befinna sig
i ett slags övergångsstadium till åkerbruk
men utföra numera även mycket skogsarbete.
H. äro de mest konstfärdiga, högst stående och
intressantaste av de rutenska folken i
Kar-paterna. Deras hus äro knuttimrade, med
brutna gavlar och tak av bräden, och
gårdarna omges av palissadliknande stängsel.
Röken från ugnen, som ofta användes till
sovplats, går ut genom ett rökfång i taket.
Skorsten användes ej. Ute i skogarna uppföras
primitiva rundhyddor av uråldrig typ, avsedda
för mera tillfällig vistelse. H. bära alltjämt
rikt utstyrda dräkter, männen broderad
päls-väst, rysk skjorta och röda el. blå byxor,
kvinnorna linne, pälsväst och två skört i
stället för kjol. Gifta kvinnor ha håret — som
förr avskars vid bröllopet — täckt av en duk;
ogifta måste gå barhuvade sommar och vinter,
Boskapen drives sommartid upp till fäbodarna,
varifrån produkterna föras ner, klövjade på de
små härdiga h.-hästarna. Sur mjölk, ost, gröt
•och bröd av majsmjöl utgöra de viktigaste
födoämnena. H. äro synnerligen konstfärdiga.
De äro alltjämt mycket skickliga i
textilarbeten, framförallt broderier, medan den förr
blomstrande träsniderikonsten tyvärr håller på
att dö ut. Läderarbeten — breda bälten och
väl arbetade väskor — tillverkas ännu, medan
■däremot gjutkonsten å cire perdue (se d.o.)
•nu är bortglömd. Den synnerligen vackra
hu-zulska keramiken tillhör också en förgången
tid. I den huzulska konsten är det
orientaliska inflytandet tydligt. H:s seder äro i många
anseenden märkliga, och vanlig europeisk
rättsuppfattning och moral äro i dem mångt och
mycket främmande. Den sexuella friheten är
mycket stor, och h:s ideal är rövarlivet. På
det hela taget äro de emellertid ett gästfritt,
hövligt och ärligt folk. Handel förstå de sig
icke på och överlåta den åt judar, som slagit
sig ner bland dem. Ordnad skolundervisning
bedrives nu bland h., vilka till största delen
äro analfabeter. Inom h:s område finnas,
liksom i karpatiska området i övrigt,
karakteristiska och intressanta träkyrkor, vilkas
dekora-tionsdetaljer, utförda av folkliga konstnärer,
ofta äro mycket vackra. — Litt.: R. F. Kaindl,
”Die Huzulen” (1894); G. Bolinder, ”Underliga
folk” (1928). G.B-r.
Huzva’resch (pehlevi uzvärisn, zavärisn,
för-modl. till zuväridan, åldras, alltså ung.
”arkaism”), det inhemska namnet på de
ara-meiska beståndsdelarna i medelpersiskan, vilka
vid läsningen utbyttes mot fastslagna iranska
ekvivalenter, t.ex. aram. kalbä, hund, läs det
iranska sag, ”hund”. Jfr Ideogram och
Pehlevi. — Namnet h. har av Fr. Spiegel
och efter honom stundom senare använts som
beteckning för det språk, vars numera
vedertagna benämning är pehlevi (se d.o.). C.F.
Hv-, äldre stavning för v-,
Hvaler, hd i östfold fylke, Norge, omfattar
den i Oslofjorden s. om Fredrikstad belägna
ögruppen H. (H v a 1 ö e n e); 86,42 kvkm.; 3,802
inv. (1930). S.
Hwang-chow, se H u a n g-c h o u.
Hwang-ho, se H u a n g-h o.
Hvar 8 dag, ill. veckotidn., grundad 1899 i
Göteborg, efter mönster av den danska ”Hver
8 Dag”, av Hjalmar Bratt (f. 25/» 1861), flyttad
1931 till Stockholm. 1932 ändrades namnet till
”Pressjournalen Var 8 dag”, och i nov. s.å.
sam-manslogs tidn. med ”Idun”. Den innehåller
bilder till dagskrönikan, biografier och
noveller. H.E.
Hwass, Tora Kristina, pianist och
pianopedagog (1861—1918), efter 1900 verksam som
prof, i pianospelning vid konservatoriet i
Hamp-stead, Lpndon, där hon även som utövande
konstnär vann högt erkännande. På 1890-talet
medverkade II. ofta vid kammarmusikaftnar
samt gav egna konserter i Sverige och
Danmark. G.M.
Hwasser. 1) Israel H., läkare och
universitetslärare (1790—1860), med. lic. i Uppsala
1812, med d:r 1813, deltog ss. läkare i fält
tåget i Tyskland 1813—14, prof, i praktisk
medicin i Åbo 1817, i Helsingfors 1827, erhöll
begärt avsked 1829 och blev 1830 prof, i
praktisk och teoretisk medicin i Uppsala, avsked
1850; en av de aderton i Sv. akad. 1854;
stiftare av Uppsala läkareförening 1832. H., som
redan vid 16 års ålder började sina medicinska
— 533 —
— 534 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
