HYDRAT na och för rikliga menstruationsblödningar. Verkan är ofta osäker. — Synnerligen tvivelaktigt är medlens värde vid användning, invärtes el. lokalt, mot andra inre el. yttre blödningar. A. V-e.;J.G.A. Hydra't, kem., ett ämnes förening med vatten. Hydra'tcellulo'sa, se Cellulosa, sp. 1081. Hydratocarbo'nas plu'mbicus, P 1 u m b i subcarbonas, blyvitt, se Blyfärger och Blysalvor. Hydrauli'k, detsamma som hydrodynamik (se d.o.). Hydraulisk [-dråu'-], vattenkrafts-, driven med vattenkraft. Hydraulisk ackumula'tor, anordning vid stora hydrauliska pressar, nitmaskiner o.d. för ackumulering av tryckenergien. Kraftbehovet vid dylika maskiner är i allm. sådant, att under korta tidsmoment föreligger mycket stort behov och dessemellan intet alls. Det elektriskt drivna pumpmaskineriet låter man det oaktat gå kontinuerligt och leder den tryckvätska, som pumpen avger och som för tillfället ej mottages av pressen, till en ackumulator. Denna består av en stor, vertikalt ställd kolv och en på denna rörlig cylinder, belastad med stora vikter. Då pressen åter sättes i arbete, kunna pumpen och ackumulatorn gemensamt avge tryckvätska med avsevärt större effekt än pumpen ensam. v.S. Hydraulisk broms, vätskebroms, användes vid art.-pjäser med eldrörsrekyl i kom- Vätskebroms med fjäderframföring. bination med fjäder- el. luftframförare. Eld-rörets rekylrörelse hejdas småningom genom det motstånd, som uppstår, då vätskan (gly-cerin och vatten) i h. tvingas passera genom små genomströmningsöppningar (se fig.). Jfr Rckylbroms. R.Sbg. Hydraulisk domkraft, se Hydraulisk press. Hydraulisk kraftöverföring, se H y d r a u lisk växel. Hydraulisk press, maskin för överföring och mångdubbling av en mekanisk kraft. Dess verkningssätt är byggt på Pascals upptäckt, att en vätskas tryck fortplantar sig likformigt till alla delar av ett slutet kärl. I princip består den av en kolvpump med liten kolvarea, därifrån en liten verkande kraft fortplantar sig till en större arbetskolv och på denna åstadkommer en kraft lika många gånger större än den primära som förhållandet mellan de båda kolvareorna. Den första praktiskt användbara h. konstruerades av J. Bramah 1796. H. begagnas bl.a. till pressning av hö-, halm- el. bomullsbalar, till domkrafter, till lyftning av bilar för eftersyn underifrån samt till bearbetning av metaller m.m. Pressar för sistn. ändamål konstrueras för en tryckkraft av 100-tals ton och användas på skeppsvarven till kallbockning av grov fartygsplåt, joggling av spant etc., i ångpanneverkstäder till nit-ning av mycket grova nitnaglar (se N i t-press) och i smidesverkstäder till bearbetning av grova smiden (se S m i d e s p r e s s). Som tryckvätska användes vatten el. olja. v.S Hydrauliskt murbruk, se C e m e n t, sp. 1098. Hydrauliskt tryck. Om en vätskemassa är i vila inom ett kärl, utövar den på varje punkt av väggen ett tryck, som är riktat vinkelrätt mot väggen, det hydrostatiska trycket (se H y d r o s t a t i k). Borrar man någonstä-des ett hål i kärlväggen, börjar vattnet att strömma ut. Det tryck, som utövas av den i rörelse stadda vätskan, kallas h.t. A.B.L. Hydraulisk vädur, se Vädur. Hydraulisk växei, anordning för kraftöverföring mellan två maskinaxlar med en vätska som kraftöverförande medium. På den drivande el. primära axeln är en centrifugalpump kopplad, vilken pumpar vätska till en hydraulisk motor kopplad på sekundära axeln, som därigenom sättes i rotation. Metoden möjliggör en elastisk kraftöverföring samt utväxling och variation av sekundäraxelns varvtal, utan att drivmotorns behöver ändras. För motorvagnar i järnvägsdrift och automobiler ha ett flertal konstruktioner utförts, alla med olja som kraftöverföringsmedium. — För ångtur-bindrivna fartyg är en konstruktion, benämnd F ö 11 i n g e r-transformatorn, mycket känd. Ängturbinen är direkt kopplad till en spec konstruerad centrifugalpump, som lämnar vatten till en vattenturbin, vilken i sin tur är direkt kopplad till propelleraxeln. Ångturbinens varvantal och rörelseriktning kan hållas kon- — 551 — — 552 —