Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hydrastis - Hydrat - Hydratcellulosa - Hydratocarbonas plumbicus, Plumbi subcarbonas - Hydraulik - Hydraulisk - Hydraulisk ackumulator - Hydraulisk broms, vätskebroms - Hydraulisk domkraft - Hydraulisk kraftöverföring - Hydraulisk press - Hydrauliskt murbruk - Hydrauliskt tryck - Hydraulisk vädur - Hydraulisk växel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HYDRAT
na och för rikliga menstruationsblödningar.
Verkan är ofta osäker. — Synnerligen
tvivelaktigt är medlens värde vid användning,
invärtes el. lokalt, mot andra inre el. yttre
blödningar. A. V-e.;J.G.A.
Hydra’t, kem., ett ämnes förening med vatten.
Hydra’tcellulo’sa, se Cellulosa, sp. 1081.
Hydratocarbo’nas plu’mbicus, P 1 u m b i
subcarbonas, blyvitt, se Blyfärger
och Blysalvor.
Hydrauli’k, detsamma som hydrodynamik
(se d.o.).
Hydraulisk [-dråu’-], vattenkrafts-, driven
med vattenkraft.
Hydraulisk ackumula’tor, anordning vid
stora hydrauliska pressar, nitmaskiner o.d. för
ackumulering av tryckenergien. Kraftbehovet
vid dylika maskiner är i allm. sådant, att
under korta tidsmoment föreligger mycket
stort behov och dessemellan intet alls. Det
elektriskt drivna pumpmaskineriet låter man
det oaktat gå kontinuerligt och leder den
tryckvätska, som pumpen avger och som för
tillfället ej mottages av pressen, till en
ackumulator. Denna består av en stor, vertikalt
ställd kolv och en på denna rörlig cylinder,
belastad med stora vikter. Då pressen åter
sättes i arbete, kunna pumpen och
ackumulatorn gemensamt avge tryckvätska med
avsevärt större effekt än pumpen ensam. v.S.
Hydraulisk broms, vätskebroms,
användes vid art.-pjäser med eldrörsrekyl i kom-
Vätskebroms med fjäderframföring.
bination med fjäder- el. luftframförare.
Eld-rörets rekylrörelse hejdas småningom genom
det motstånd, som uppstår, då vätskan
(gly-cerin och vatten) i h. tvingas passera genom
små genomströmningsöppningar (se fig.). Jfr
Rckylbroms. R.Sbg.
Hydraulisk domkraft, se Hydraulisk
press.
Hydraulisk kraftöverföring, se H y d r a u
lisk växel.
Hydraulisk press, maskin för överföring och
mångdubbling av en mekanisk kraft. Dess
verkningssätt är byggt på Pascals upptäckt,
att en vätskas tryck fortplantar sig likformigt
till alla delar av ett slutet kärl. I princip
består den av en kolvpump med liten kolvarea,
därifrån en liten verkande kraft fortplantar
sig till en större arbetskolv och på denna
åstadkommer en kraft lika många gånger
större än den primära som förhållandet
mellan de båda kolvareorna. Den första praktiskt
användbara h. konstruerades av J. Bramah
1796. H. begagnas bl.a. till pressning av hö-,
halm- el. bomullsbalar, till domkrafter, till
lyftning av bilar för eftersyn underifrån samt
till bearbetning av metaller m.m. Pressar för
sistn. ändamål konstrueras för en tryckkraft
av 100-tals ton och användas på skeppsvarven
till kallbockning av grov fartygsplåt, joggling
av spant etc., i ångpanneverkstäder till
nit-ning av mycket grova nitnaglar (se N i
t-press) och i smidesverkstäder till
bearbetning av grova smiden (se S m i d e s p r e s s).
Som tryckvätska användes vatten el. olja. v.S
Hydrauliskt murbruk, se C e m e n t, sp. 1098.
Hydrauliskt tryck. Om en vätskemassa är
i vila inom ett kärl, utövar den på varje punkt
av väggen ett tryck, som är riktat vinkelrätt
mot väggen, det hydrostatiska trycket
(se H y d r o s t a t i k). Borrar man
någonstä-des ett hål i kärlväggen, börjar vattnet att
strömma ut. Det tryck, som utövas av den i
rörelse stadda vätskan, kallas h.t. A.B.L.
Hydraulisk vädur, se Vädur.
Hydraulisk växei, anordning för
kraftöverföring mellan två maskinaxlar med en vätska
som kraftöverförande medium. På den
drivande el. primära axeln är en centrifugalpump
kopplad, vilken pumpar vätska till en
hydraulisk motor kopplad på sekundära axeln, som
därigenom sättes i rotation. Metoden
möjliggör en elastisk kraftöverföring samt utväxling
och variation av sekundäraxelns varvtal, utan
att drivmotorns behöver ändras. För
motorvagnar i järnvägsdrift och automobiler ha ett
flertal konstruktioner utförts, alla med olja
som kraftöverföringsmedium. — För
ångtur-bindrivna fartyg är en konstruktion, benämnd
F ö 11 i n g e r-transformatorn, mycket känd.
Ängturbinen är direkt kopplad till en spec
konstruerad centrifugalpump, som lämnar
vatten till en vattenturbin, vilken i sin tur är
direkt kopplad till propelleraxeln. Ångturbinens
varvantal och rörelseriktning kan hållas kon-
— 551 —
— 552 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
