Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hydraulisk växel - Hydrazin - Hydremi - Hydrering - Hydria - Hydriatri - Hydrioter - Hydro- - Hydroaeroplan - Hydrobates - Hydrobiologi - Hydrobromid - Hydrocefalus - Hydrocele, vattenbråck - Hydrocellulosa - Hydrocharis - Hydrocharitaceæ - Hydrochœrus - Hydrocotyle - Hydrodictyon - Hydrodynamik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HYDRODYNAMIK
stant, under det att propelleraxelns varvantal
kan godtyckligt regleras och omkastning till
back äga rum. Anordningen har emellertid
relativt dålig verkningsgrad och kan därför
icke anses som den ideala lösningen av
problemet utväxling mellan snabbgående drivmotor
och långsamt gående propelleraxel. v.S.
Hydrazi’n, H„N-NH2, som upptäcktes av
Curtius 1889, är en färglös, i luften starkt
rykande vätska med basiska egenskaper och kan
framställas genom oxidation av ammoniak med
natriumhypoklorit. H:s salter användas som
reduktionsmedel. Ersättes en väteatom i h
med organiska kolväteradikaler, erhållas
hyd-r a z i n e r, av vilka fenylhydrazin (se d.o.) är
den viktigaste. Lj.
Hydremi’, abnorm ökning av blodets
vattenhalt; förekommer vid njur- och
hjärtsjukdomar.
Hydre’ring, kem., anlagring av väte till
omättade organiska föreningar. H. har på senare
tid fått stor teknisk betydelse, därigenom att
man genom h. kunnat överföra billiga
flytande fettarter till fasta värdefulla sådana (se
Fetthärdning) samt kol till flytande
bränsle, syntetisk bensin. H. utföres vanl. så,
att man låter väte vid hög temp. i närvaro
av en katalysator inverka på det ämne, som
skall hydreras. Lj.
Hy’dria (till grek, hydor, vatten),
forngre-kiskt vattenhämtningskärl, bukigt, med kort
hals och 3 handtag, 2 vågräta på sidorna och
1 lodrätt vid halsen. H.Sj.
Hydriatri’, med., kallvattenbehandling.
Hydrio’ter, inv. på ön Hydra.
Hydro- (till grek, hydor, vatten), i
sammansättningar: vatten-.
Hydroaeropla’n, med flottörer försedda
flygplan (se d.o.), avsedda för start och landning
å vatten.
Hydroba’tes, ett släkte stormsvalor (se d.o.).
Hydrobiologi’, läran om de i vatten
levande organismerna.
Hydrobromi’d, farm.f se Homatropin.
Hydroce’falus, se Hjärnvattusot.
Hydroce’le, vattenbråck, med., är ej
något eg. bråck, ehuru det har ett härom
påminnande utseende och är beläget som ett
pungbråck. H. betingas av en klar el.
bärn-stensgul utgjutning i ett normalt förefintligt
springrum omkr. testikeln, begränsat av en
hinna, tu’nica vagina’lis, som under fosterlivet
varit en utstjälpning av bukhinnan, proce’ssus
vaginalis, vars förbindelse med bukhålan
normalt växer samman och försvinner. Vid en
medfödd form av h. uteblir denna
samman-växning, så att h. står i öppen förbindelse med
bukhålan och dess innehåll kan pressas upp i
Hydria. München.
denna genom en mer el. mindre fin kanal,
h. commu’nicans. Vid det senare förvärvade h
är bildningen avstängd uppåt och kan ej
komprimeras. H. är en äggformad, jämn, av
innestängd vätska spänd och oöm bildning, som
kan nå en betydlig storlek. H. är en vanlig
åkomma, som vanl. utvecklar sig kroniskt utan
påvisbar orsak. En form uppkommer
hastigare på gr. av retning från den av en el.
annan orsak inflammerade testikeln, h.
sym-toma’tica. Åkomman behandlas operativt efter
olika metoder. Vid blödning i håligheten
uppstår ett hematocele (se d.o.). P.M.S.
Hydrocellulo’sa, se Cellulosa, sp. 1083.
Hydro’charis [-ka-], växtsläkte, se Dyblad.
Hydrocharita’ceæ, växtfam., se D y
bladsväxter.
Hydrochæ’rus, se Skogssvin.
Hydroco’tyle, släkte av fam. flockblomstriga
växter med 50—60, mest krypande, 1—fleråriga
örter i tropiska och delvis tempererade
områdena. I s. Sverige förekommer täml. allmänt
i kärr, vid stränder o.d. H. vulga’ris, spikblad,
en liten, späd, flerårig ört med nedliggande,
trådlik, 1—3 dm. lång stjälk, sköldformiga
blad, vanl. 5-blommig flock och små, vita el.
rödlätta blommor. Bild se sp. 555. A.V-e.
Hydrodi’ctyon, se G r ö n a 1 g e r, sp. 1059.
Hydrodynami’k (till grek, hydor, vatten, och
dy’namis, kraft), läran om vätskors (och
gasers) rörelser. Den matematiska bild, som h.
ger av vätskerörelsen, måste arbeta med vissa
idealiseringar, ss. antagandet av en
obegränsat delbar vätskemateria, som ant. är fullkom-
— 553 —
— 554 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
