HYFASIS fit användes som reduktionsmedel, t.ex. vid färgning enl. det s.k. kypförfarandet. Lj. Hydroterapi', vattenbehandling vid sjukdomar. Hydroterma'l, om mineral, som bildats ant. genom avsättning från varma källor el. genom ombildning av annat mineral under påverkan av överhettad vattenånga ur jordens inre, i båda fallen en vulkanisk efterverkan. K.A.G. Hydrotho'rax, med., se Bröstvattusot. Hydrotio'nsyra, detsamma som vätesvavla. h2s. Hydrotropi'sm, biol., se T r o p i s m. Hydro'us, skalbaggsläkte, Vattenbagge. Hydroxi'd, kem., metalloxidernas hydrat, t.ex. uatriumhydroxid, natriumoxidhydrat, NaOH, som i vattenlösning avspjälkar hydroxyljoner OH. Lj. Hydroxy'1, kem., atomgruppen, radikalen —OH. H. förekommer i baser (se d.o.) ss. NaOH, KOH, vilka i vattenlösning dissocieras och därvid avklyva hydroxyljon OH , som ger föreningen dess baskaraktär. Organiska föreningar, som innehålla h., bundet vid kolväteradikaler, äro alkoholer el. fenoler; här kan h. icke avdissocieras. Ett ämne, som uppkommer ur ett annat genom införandet av h., kallas hydroxylderivat. Lj. Hydroxy'lami'n, kem., HoNOH, har basiska egenskaper och ger med syror salter, som verka starkt reducerande, ger med aldehyder och ketoner oximer (se d.o.). Den fria basen, som i rent tillstånd är svår att framställa, sönderfaller lätt explosionsartat. Lj. Hydroxy'ljon, se H y d r o x y 1 och Vätejonkoncentration. Hydrozo'a, klass av nässeldjur, omfattar hydroider och rörmaneter (se d.o.). Hydrus (lat.), Lilla Vattenormen, liten stjärnbild, strax intill s. himmelspolen. Hye'na, se Hyenor. Hye'nhund, stäpphund, jakthyena, Lyca'on pictus, tillhör fam. hunddjur (se d.o.) och skiljer sig från övriga former genom att blott ha 4 tår på varje fot. Nosen är kort, öronen stora och fällen brokig i svart, gult och vitt. Längd, svansen inberäknad, 1,5 m., mank-höjd 75 cm. H., som bebor stäppområdena s. om Sahara, är kraftig och uthållig, jagar i flock och anfaller antiloper o.a. stora däggdjur. H.B-n. Hye'nor, fam. Hyce'nidce av rovdjuren, bilda en föreningslänk mellan hund- och kattsläktet. Kroppen är kort, huvudet kraftigt med avsatt nos, ögonen skevt ställda, öronen nästan nakna, halsen tjock, frambenen mycket längre än bakbenen, så att ryggen kommer att slutta bakåt, Strimmiga hyenor, Hyæna hyæna, vid ett åsnekadaver. tårna på frambenen 4, sällan 5, på bakbenen 4, svansen starkt behårad, mer el. mindre busklik, pälshåren långa, särsk. på halsen och längs ryggen, där de stundom bilda en man. H. äro fega men ytterst glupska nattdjur, som huvudsaki. leva av as men även vid stark hunger angripa mindre husdjur, den fläckiga h. t.o.m. barn. H. uppträda först under plio-cenperioden i Europa och Asien, i diluvium också i hela Mellaneuropa (grotthyenan). Hit höra den fläckiga, 1,3 m. långa, h., Hyæ'na cro-cu'ta, som saknar ryggman och förekommer i s. och ö. Afrika upp till 17° n.br., den strimmiga, med man försedda h., H. hyæ'na, vars utbredningsområde sträcker sig över n. och ö. Afrika, Asien i s. till Bengalen och i n. till Kaukasus, samt schabrak-h., H. bru'nnea, med mera enfärgad kropp, stark ryggman och tvärstrimmiga ben; den lever i Sydafrika till s. Angola. O.C-n. Hyères [iä'r], stad i dep. Var, Frankrike, 4 km. från Medelhavet; 19,816 inv. (1926). Betydande fruktodling. På gr. av sitt milda klimat är H. en livligt besökt vinterkurort och badort. Militärflygplats. H.Bm. Hyf, hos svampar och lavar förekommande typ av celler, vilka utgöra trådformiga, i regel mer el. mindre greniga element med utpräglad spetstillväxt och av kitin bestående cellvägg. En h. kan sakna skiljeväggar och innehåller då en sammanhängande protoplasmamassa med många cellkärnor (algsvampar), el. ock består den av flera från varandra skilda celler, var och en med 1, 2 el. flera cellkärnor (eg. svampar). En h. innehåller aldrig stärkelse, men ofta glykogen. Särskilda slag av h. äro basi-dier, cystider, parafyser m.fl. (se d.o.). O.Gz. Hy'fasis (rättare Hy'pasis\ sanskr. Vipäs), i den antika geografien benämning på den 4:e och östligaste av Indus’ bifloder; motsvarar nuv. Bias, en biflod till Sutlej. C.F — 565 — — 566 —