Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hylozoism - Hülphers, Abraham - Hülphers, Walter - Hülphers, Gustav - Hülsen, Bothon von - Hülsen (Huelsen), Christian - Hylte bruk - Hylteen, von, ätter - Hylteen, 1. Anders von - Hylteen, 2. Samuel von
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HYLOZOISM
HylozoFsm (till grek, hyle, stoff, materia och
zoè’, liv), fil., åsikten, att materien är levande
och besjälad. Hos de joniska naturfilosoferna,
hos Paracelsus, Giordano Bruno, Diderot,
Ro-binet, Buffon och E. Haeckel framträder en
sådan uppfattning, vilken av Kant stämplades
ss. döden för all naturfilosofi. — Termen h.
förekommer redan hos Ralph Cudworth. Adj.:
Hylozoistisk. — Litt.: H. Spitzer,
”Ursprung und Bedeutung des H.” (1881). A.N.
HUlphers, Abraham Abrahamsson,
topografisk samlare (1734—98), till yrket köpman,
assessors titel, företog resor till Danmark och
genom Finland till Ryssland, men i sht inom
olika delar av Sverige. H:s’ reseanteckningar
och topografiska samlingar, skrivna efter
mönster av Linnés resor (ehuru H. hyser föga
intresse för biologien) äro av stort värde:
”Dagbok öfwer en resa igenom .... Dalarne” (1762;
nytryck 1921), ”Samlingar til en beskrifning
öfwer Norrland” (6 saml., 1771—97, nytr. av
1—3, 1910—12; d. 5:3, ”Lappmarken”, utgavs
först 1922) och ”Samling til korta beskrifningar
öfwer swenska städer”, 1—3 (1778—97). H.
utgav även genealogiska arbeten, beskrivningar
av Sveriges mineralbrunnar (1770) och
orgelverk (”Historisk afh. om musik och
instrumenter”, 1773) samt tillfällighetsdikter. Hans
värdefulla boksaml. •— rik på sv. småtryck — och
handskrifter (bl.a. H:s outg. resedagböcker)
finnas i Västerås lärov.-bibi. C.V.J.
HUlphers, Ernst Walter, journalist och
förf. (f. 29/t 1871), har utg. en rad noveller och
romaner, med motiv vanl. hämtat från H:s’
norrländska fädernebygd, några skådespel
(”Carolus Rex”, uppfört på Stadion 1913), och
några diktsaml., bl.a. inspirerade av H:s’
deltagande i finska inbördeskriget 1918. H.E.
HUlphers, Gustav Bernhard, veterinär (f.
12/2 1884), veterinärexamen 1908, efter några
års tjänstgöring vid Stockholms slakthus
utnämnd till förste innehavare av den
nyinrättade professuren i födoämneshygien,
helmin-tologi och bakteriologi vid Veterinärhögsk.
1923. V.M-r.
Hülsen, B o t h o von, tysk teaterledare (1815
—86), 1851 avsked som officer, utnämndes till
kammarherre och blev samtidigt chef för de
kungl. teatrarna i Berlin, från 1853 ss.
generalintendent. Då Hannover, Kassel och
Nas-sau 1866 förenades med Preussen, övertog H.
även högsta ledningen av hovteatrarna i
Hannover, Kassel och Wiesbaden. Som
teaterledare var H. en förträfflig administratör och
tillgodosåg med särsk. intresse den klassiska
repertoaren. Hans son, Georg v. H.-H
æ-seler (f. 1858), var kungl. teaterchef, först
i Wiesbaden och 1903—18 i Berlin. G K-g.
Hülsen (Huelsen), Christian, tysk
klassisk arkeolog (f. 1858), 2:e sekreterare vid
tyska arkeologiska inst. i Rom 1887—1909,
honorärprof. i Heidelberg 1917. H. har bl.a.
utg. ”Corpus inscriptionum Latinarum”, 6:
2—5 (1882—1902), ”Forum Romanum” (2 Aufl.
1905), ”Neueste Ausgrabungen auf dem Forum
Romanum” (1910), ”Formæ urbis Romæ
an-tiquæ” (jämte H. Kiepert, 2 Aufl. 1912),
”Ther-men des Agrippa” (1910), ”Römische
Antiken-gärten” (1916) och ”Forum und Palatin”
(1926). H.Sj.
Hylte bruk, brukssamhälle i Färgaryds och
Långaryds socknar, Jönköpings län, vid Nissan:
c:a 1,200 inv. H. har växt upp kring
pappersbruket, som äges av Hyltebruks a.-b. (grundat
1908, omslutning 1930 9,538,000 kr., därav
aktiekapital 5 mill. kr.). Vid bruket tillverkas
årl. c:a 15,000 ton papper och 15,000 ton
sulfitmassa. Arbetarantal 400. Bolaget äger R y d ö
bruks- och fabriks a.-b., som vid Ry
dö bruk tillverkar c:a 15,000 ton sulfitcellulosa
pr år. Tillsammans äga bolagen skogs- och
jordbruksfastigheter på o. 7,750 har.
Aktiemajoriteten innehaves av Sv. handelsbanken.
T.E-r.
Hylteen, von, ätter stammande från
kyrkoherden i Ölmestad, Växjö stift, Andreas Jonæ
Hyltenius (d. 1666), av vars söner en adlades
Silfverskiöld (se d.o.), en annan Silfvercrantz,
en tredje blev far till H.l), adlad 1714, vars
ätt utdog 1783, och H.2), adlad 1714, friherre
1719, vars ätt utdog 1740. C.
1) Anders von H., ämbetsman (1669—
1721), blev efter jur. studier i Uppsala 1693
riddarhusfiskal, 1704 stadssekreterare och 1705
juslitieborgmästare i Stockholm. Ss. sådan
självskriven ordf, i borgarståndet, tillhörde H.
vid riksdagen 1713—14 oppositions- och
fredspartiet men blev det oaktat strax därpå
adlad. Vid riksdagen 1719 blev H. dock åter
borgarståndets talman och utövade ett stort
inflytande; han var med i kommissionen över
Görtz, skall ha tillhört den krets, som i
förväg överläde om en ny regeringsform, och
bestred Ulrika Eleonoras arvsrätt. Vid 1720 års
riksdag uteslöts H. ur borgarståndet på gr. av
oviljan mot adeln. P.S.
2) Samuel von H., den föregåendes bror,
ämbetsman, (1671—1738), blev efter jur.
studier i Uppsala och några års tjänstgöring i
kansliet 1710 hovrättsråd, 1716 lagman, 1719
landshövding i Kristianstad. Politiskt stod H.
brodern nära och utövade även han ett stort
inflytande vid 1719 års riksdag men var även
väl sedd av Ulrika Eleonora och uppsatte det
brev, vari hon avsade sig arvsrätten. 1723
åtalades H. för ämbetsfel och 1728 för att ej ha
— 575 —
— 576 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
