HYMANS ingripit mot överstelöjtnant Dagström vid dennes beskyllning mot Fredrik I för delaktighet i Karl XII:s mord. Han suspenderades s.å. men återinsattes 1731 i sitt ämbete genom ständernas ingripande. P.S. Hyltén-Cava'llius, släkt av samma ursprung som släkten Cavallin (se d.o.). 1) Gustaf Eric H.-C., sjömilitär (.1815 —88), sekundlöjtnant vid flottan 1835, var 1841 —44 i engelsk, 1844—45 i fransk och 1850— 52 i österrikisk örlogstjänst samt gick sistn. år i preussisk tjänst ss. kommendörkapten, blev kommendör 1854, avsked 1857. H. var 1852— 55 chef för preussiska marinens generalstab och nedlade därunder ett betydelsefullt arbete på preussiska flottans organisation. Efter avskedet bosatte han sig ss. godsägare i Sverige. E.Bz. 2) Gunnar Olof H.-C., den föregåendes bror, folkminnesforskare, förf. (1818—89), fil. d:r i Uppsala 1839, anställd vid Kungl. bibi., där han 1852 blev 1 :e amanuens. H:s’ intresse för allmogeforskning, som redan under studenttiden tagit sig uttryck i sam lingsresor, eggades ytterligare genom G. Stephens (se denne), tillsammans med vilken han utgav ”Sv. folksagor och äfventyr” (1844—49; nya uppl. 1853 och 1915—16) samt ”Sveriges historiska och politiska visor”, 1 (1853). H. deltog i stiftandet av Sv. fornskriftsällskapet (1843), Konstnärsgillet i Stockholm (1845) samt Sv. fornminnesföreningen (1869). 1846 utgav han ett historiskt skådespel, ”Dackefejden”, som s.å. uppfördes å Kungl. teatern. 1856 blev H. direktör för Kungl. teatern, vars affärer och organisation han under stora svårigheter ordnade. 1860 blev han sv. chargé d’affaires vid brasilianska hovet men måste av hälsoskäl återvända hem 1864. Han utgav då ”Wärend och wirdarne” (2 bd, 1863— 68; ny uppl. 1921 —22), ett i sitt slag epokgörande verk om sv. allmogekultur. Sina saml. av allmogeföremål och fornsaker skänkte han till Smålands forn-sal i Växjö och grundläde därmed vårt första allmogemuseum, som gav Hazelius idéen till Nordiska museet. Sina handskrivna saml. av folkminnen skänkte han till Kungl. bibi. H. har efterlämnat en handskriven självbiografi, ”Ur mitt framfarna liv”, som i något förkortad form utgivits (1929). v.S-iv. 3) Ragnar Gösta H.-C., den föregåendes sonson, regissör (f. 27/n 1885), 1909 jur. kand, i Uppsala, 1916—20 skådespelare och regissör vid Sv. teatern i Helsingfors, 1922—23 regissör vid Stadsteatern i Hälsingborg och från 1929 vid Kungl. teatern. H. har sedan 1920 också verkat som manuskriptförf. hos Sv. filmindustri. Hans iscensättningar präglas av kultur och smak. G.K-g. Hyltén-Cavallius-stiftelsen, eg. ”Gunnar Olof Hyltén-Cavallius’ stiftelse för sv. folkminnesforskning”, stiftades 1920 vid Lunds univ. och trädde 1921 i verksamhet. För en professur i folkminnesforskning till 100-årsminnet av Hyltén-Cavallius’ födelse hade 1918 insamlats medel, som dock ej räckte utom till grundfond för H., vilken av riksdagen erhöll ett årligt anslag av 9,000 kr. med villkor att fonden skulle lämna minst 1,500 kr. Verksamheten består i vetenskaplig undervisning, utbildande av samlare samt utforskning av allmogekulturen särsk. i s. Sverige. 1932 ökades statsanslaget, varjämte H. åtnjutit lotterimedel för sitt samlingsarbete. v.S-w. Hylte'nius, se Hylteen och S i 1 f v e r-s k i ö 1 d. Hyltinge, s:n i Villåttinge hd, Södermanlands län, ö. om Flen, 80,90 kvkm., därav 65,94 land; 1,674 inv. (1932), därav 666 i Sparreholms mu-nicipalsamhälle vid statsbanelinjen Stockholm -—Katrineholm; 14,72 kvkm. åker (1927; 22,s°/o av landarealen), 39,55 kvkm. skogsmark. Egendom: Sparreholm. ■—- Pastorat: Helgesta och H., Villåttinge kontrakt, Strängnäs stift. J.C. Hymans [imä's]. 1) Henri H., belgisk konstlärd (1836—1912), ägnade sig först åt litografien, sedan åt bibl.-verksamhet och fick sin berömmelse genom arbeten om Rubens och kop-parstickarna av hans skola, utgav en bok om ”Belgische Kunst des 19. Jahrhunderts” (1908) samt en monografi över Antonio Moro (1910). Hans samlade skrifter utkommo 1922. E.W. 2) P a u 1 H., den föregåendes son, politiker (f. 1865), advokat i Bryssel 1885, prof, vid univ. där i jämförande parlamentarisk historia 1898—1914, liberal deputerad sedan 1900, numera sitt partis främste man. Vid världskrigets utbrott en av förgrundsfigurerna i belgisk politik, spelade H. då och senare en framträdande roll vid förhandlingarna med entente- Uppslagsbok. XIII.___577 ____ 19 — 578 —