Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hylteen, 2. Samuel von - Hyltén-Cavallius, släkt - Hyltén-Cavallius, 1. Gustaf Eric - Hyltén-Cavallius, 2. Gunnar Olof - Hyltén-Cavallius, 3. Ragnar - Hyltén-Cavallius-stiftelsen - Hyltenius - Hyltinge - Hymans, 1. Henri - Hymans, 2. Paul
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HYMANS
ingripit mot överstelöjtnant Dagström vid
dennes beskyllning mot Fredrik I för delaktighet
i Karl XII:s mord. Han suspenderades s.å. men
återinsattes 1731 i sitt ämbete genom
ständernas ingripande. P.S.
Hyltén-Cava’llius, släkt av samma ursprung
som släkten Cavallin (se d.o.).
1) Gustaf Eric H.-C., sjömilitär (.1815
—88), sekundlöjtnant vid flottan 1835, var 1841
—44 i engelsk, 1844—45 i fransk och 1850—
52 i österrikisk örlogstjänst samt gick sistn. år
i preussisk tjänst ss. kommendörkapten, blev
kommendör 1854, avsked 1857. H. var 1852—
55 chef för preussiska marinens generalstab
och nedlade därunder ett betydelsefullt arbete
på preussiska flottans organisation. Efter
avskedet bosatte han sig ss. godsägare i
Sverige. E.Bz.
2) Gunnar Olof H.-C., den föregåendes
bror, folkminnesforskare, förf. (1818—89),
fil. d:r i Uppsala
1839, anställd vid
Kungl. bibi., där han
1852 blev 1 :e
amanuens. H:s’ intresse
för
allmogeforskning, som redan
under studenttiden
tagit sig uttryck i sam
lingsresor, eggades
ytterligare genom G.
Stephens (se denne),
tillsammans med
vilken han utgav ”Sv.
folksagor och äfventyr” (1844—49; nya uppl.
1853 och 1915—16) samt ”Sveriges historiska
och politiska visor”, 1 (1853). H. deltog i
stiftandet av Sv. fornskriftsällskapet (1843),
Konstnärsgillet i Stockholm (1845) samt Sv.
fornminnesföreningen (1869). 1846 utgav han ett
historiskt skådespel, ”Dackefejden”, som s.å.
uppfördes å Kungl. teatern. 1856 blev H.
direktör för Kungl. teatern, vars affärer och
organisation han under stora svårigheter
ordnade. 1860 blev han sv. chargé d’affaires vid
brasilianska hovet men måste av hälsoskäl
återvända hem 1864. Han utgav då ”Wärend
och wirdarne” (2 bd, 1863— 68; ny uppl. 1921
—22), ett i sitt slag epokgörande verk om sv.
allmogekultur. Sina saml. av allmogeföremål
och fornsaker skänkte han till Smålands
forn-sal i Växjö och grundläde därmed vårt första
allmogemuseum, som gav Hazelius idéen till
Nordiska museet. Sina handskrivna saml. av
folkminnen skänkte han till Kungl. bibi. H. har
efterlämnat en handskriven självbiografi, ”Ur
mitt framfarna liv”, som i något förkortad
form utgivits (1929). v.S-iv.
3) Ragnar Gösta H.-C., den föregåendes
sonson, regissör (f. 27/n 1885), 1909 jur. kand,
i Uppsala, 1916—20 skådespelare och regissör
vid Sv. teatern i Helsingfors, 1922—23
regissör vid Stadsteatern i Hälsingborg och från
1929 vid Kungl. teatern. H. har sedan 1920
också verkat som manuskriptförf. hos Sv.
filmindustri. Hans iscensättningar präglas av
kultur och smak. G.K-g.
Hyltén-Cavallius-stiftelsen, eg. ”Gunnar Olof
Hyltén-Cavallius’ stiftelse för sv.
folkminnesforskning”, stiftades 1920 vid Lunds univ. och
trädde 1921 i verksamhet. För en professur i
folkminnesforskning till 100-årsminnet av
Hyltén-Cavallius’ födelse hade 1918 insamlats
medel, som dock ej räckte utom till grundfond
för H., vilken av riksdagen erhöll ett årligt
anslag av 9,000 kr. med villkor att fonden
skulle lämna minst 1,500 kr. Verksamheten
består i vetenskaplig undervisning, utbildande
av samlare samt utforskning av
allmogekulturen särsk. i s. Sverige. 1932 ökades
statsanslaget, varjämte H. åtnjutit lotterimedel för
sitt samlingsarbete. v.S-w.
Hylte’nius, se Hylteen och S i 1 f v e
r-s k i ö 1 d.
Hyltinge, s:n i Villåttinge hd, Södermanlands
län, ö. om Flen, 80,90 kvkm., därav 65,94 land;
1,674 inv. (1932), därav 666 i Sparreholms
mu-nicipalsamhälle vid statsbanelinjen Stockholm
-—Katrineholm; 14,72 kvkm. åker (1927; 22,s°/o
av landarealen), 39,55 kvkm. skogsmark.
Egendom: Sparreholm. ■—- Pastorat: Helgesta och
H., Villåttinge kontrakt, Strängnäs stift. J.C.
Hymans [imä’s]. 1) Henri H., belgisk
konstlärd (1836—1912), ägnade sig först åt
litografien, sedan åt bibl.-verksamhet och fick sin
berömmelse genom arbeten om Rubens och
kop-parstickarna av hans skola, utgav en bok om
”Belgische Kunst des 19. Jahrhunderts” (1908)
samt en monografi över Antonio Moro (1910).
Hans samlade skrifter utkommo 1922. E.W.
2) P a u 1 H., den föregåendes son, politiker
(f. 1865), advokat i Bryssel 1885, prof, vid
univ. där i
jämförande parlamentarisk
historia 1898—1914,
liberal deputerad
sedan 1900, numera sitt
partis främste man.
Vid världskrigets
utbrott en av
förgrundsfigurerna i
belgisk politik,
spelade H. då och
senare en framträdande
roll vid
förhandlingarna med entente-
Uppslagsbok. XIII.___577 ____
19
— 578 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
