Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hyperoxid - Hyperplasi - Hypersekretion - Hypersensibilisering - Hypersten - Hypersvecism - Hypertermi - Hypertoni - Hypertonisk lösning - Hypertrofi - Hypestesi - Hyphæne - Hypholoma - Hyphomycetes - Hypidiomorf - Hypnaceæ, hypnacéer - Hypnagoga medel - Hypnos (mytologi)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HYPNOS
Hyperoxi’d, detsamma som superoxid
el. p e r o x i d, se Oxider.
Hyperplasi’, biol., se Hypertrofi.
Hypersekretion [-fo’n], abnormt stor
avsöndring från en körtel. Uttrycket användes
oftast beträffande endokrina körtlar samt
mag-saftavsöndringen. Motsatsen är
hyposek-r e t i o n. Wk.
Hypersensibilise’ring, behandling av
pankro-matiska plåtar el. filmer, avsedd att öka
ljuskänsligheten. H. utföres genom badning av
plåten i en lösning, som kan innehålla
silver-nitrat, ammoniak, alkohol och ett
cyaninfärg-ämne. Genom h. kan känsligheten ökas till
det flerdubbla, men på samma gång minskas
hållbarheten, så att dylikt negativmaterial
måste användas inom 1—2 dygn. Szl.
Hyperste’n, ett rombiskt kristalliserande
py-roxenmineral (se d.o.), innehållande järn och
magnesia, (FeMg)SiO3, av svart till svartbrun
färg, med glasglans och tydliga genomgångar.
Förekommer i basiska eruptivbergarter, ss.
h.-gabbro, norit och hyperit. K.A.G.
Hypersveci’sm, felaktig ordform, som
tillskapats i avsikt att åstadkomma en vårdad, ”fin”
form, t.ex. blada för blåa, floder för flor,
folkvisans fästermöd för fästmö; jfr Frödmgs
parodiska fadervädel för farväl. E.H.
Hypertermi’, abnormt ökad kroppstemp.,
feber (se d.o.).
Hypertoni’, abnormt högt blodtryck (se d.o.).
Hyperto’nisk lösning, kem., är en lösning,
som vid jämförelse med en annan äger ett
högre osmotiskt tryck.
Hypertrofi’, biol., är en likformig
volymökning av en vävnad el. ett organ utan ändring
i strukturen. Man har skilt mellan h. i eg.
mening, ren hypertrofi, då
volymökningen betingats av en förstoring av de
enskilda, förut förefintliga vävnadselementen,
och hyperplasi, då den betingats av en
ökning genom nybildning av dessa element.
Vid de allra flesta h. finner man dock båda
dessa processer samtidigt. En h. kan
framkallas av medfödda anlag, t.ex. partiell
jätte-växt, av stegrade funktionella anspråk, ss. h.
av armmuskulaturen hos t.ex. atleter (s.k.
ar-bets-h.), av en till övermått gående
regeneration efter en defekt, t.ex. kallusbildning vid
benbrott (se d.o.), av en kompensatorisk
tillväxt i ett organ el. en vävnad, då partier av
dessa borttagas el. av andra orsaker sättas ur
funktion, t.ex. h. av den kvarvarande njuren,
när den andra borttagits, samt slutl. av
mekaniska, termiska, kemiska och infektiösa ret
ningar. T.H-n.
Hypestesi’, se Hyperestesi.
Hyphæ’ne, Hyphe’ne, palmsläkte, se
Dumpalm.
Hypholo’ma, svampsläkte, se S 1 ö j s k i
v-ling.
Hyphomyce’tes, bot., se Hyfomyceter.
Hypidiomo’rf, om mineralkorns utbildning
i en bergart, när dessa delvis ha sin egen
kristallografiska utbildning (idiomorf, se d.o.)
och delvis ha allotriomorf begränsning,
betingad av mineral, som redan tidigare
kristalliserat ut (se Struktur). K.A.G.
Hypna’ceæ, hypnacéer, bladmossfam. av
ordn. Brya’les med talrika över hela jorden
Hylocomium triquetrum (t.v.) och Hypnum
Schreberi.
utbredda arter, vilka, tidigare samtliga
hänförda till släktet Hypnum, numera helt el. delvis
fördelats på ett flertal undersläkten. H., vilka
innefatta övervägande storvuxna mossor med
mattliknande växtsätt, sakna utlöpare och
utmärka sig därigenom, att bladen, vilka ha
samma form såväl å huvudskottet som å grenarna,
äro glatta, spiralställda och allsidigt riktade
samt ofta försedda med ensidigt böjda
spetsar. Kapselskaftet är glatt, sporkapseln
långsträckt och vanl. starkt krökt, locket trubbigt
el. utdraget i en kort spets. Bland arterna och
de olika släktena, vilka skilja sig genom
bladens ställning, form och nervering, lockets
form m.m., må nämnas Amblyste’gium (se d.o.
och Flytmossa), Hyloco’mium (se d.o.),
Hypnum Schre’beri (parieti’num) och crista
castre’nsis (kammossa), Stere’odon
cupressi-fo’rmis (cypressmossa) m.fl. Arter av särsk.
Amblystegium och Hypnum bidraga
väsentligen till bildningen av bruntorv. O.Gz.
Hypnago’ga medel, sömnmedel (se d.o.).
Hy’pnos, grek, myt., sömnens gud, son till
Nyx (Natten), tvillingbror till Thanatos (se
d.o.), försänkte i sömn genom beröring med
sitt trollspö el. genom ur ett horn utgjuten
— 589 —
— 590 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
