HYPNOS Hyperoxi'd, detsamma som superoxid el. p e r o x i d, se Oxider. Hyperplasi', biol., se Hypertrofi. Hypersekretion [-fo'n], abnormt stor avsöndring från en körtel. Uttrycket användes oftast beträffande endokrina körtlar samt mag-saftavsöndringen. Motsatsen är hyposek-r e t i o n. Wk. Hypersensibilise'ring, behandling av pankro-matiska plåtar el. filmer, avsedd att öka ljuskänsligheten. H. utföres genom badning av plåten i en lösning, som kan innehålla silver-nitrat, ammoniak, alkohol och ett cyaninfärg-ämne. Genom h. kan känsligheten ökas till det flerdubbla, men på samma gång minskas hållbarheten, så att dylikt negativmaterial måste användas inom 1—2 dygn. Szl. Hyperste'n, ett rombiskt kristalliserande py-roxenmineral (se d.o.), innehållande järn och magnesia, (FeMg)SiO3, av svart till svartbrun färg, med glasglans och tydliga genomgångar. Förekommer i basiska eruptivbergarter, ss. h.-gabbro, norit och hyperit. K.A.G. Hypersveci'sm, felaktig ordform, som tillskapats i avsikt att åstadkomma en vårdad, ”fin” form, t.ex. blada för blåa, floder för flor, folkvisans fästermöd för fästmö; jfr Frödmgs parodiska fadervädel för farväl. E.H. Hypertermi', abnormt ökad kroppstemp., feber (se d.o.). Hypertoni', abnormt högt blodtryck (se d.o.). Hyperto'nisk lösning, kem., är en lösning, som vid jämförelse med en annan äger ett högre osmotiskt tryck. Hypertrofi', biol., är en likformig volymökning av en vävnad el. ett organ utan ändring i strukturen. Man har skilt mellan h. i eg. mening, ren hypertrofi, då volymökningen betingats av en förstoring av de enskilda, förut förefintliga vävnadselementen, och hyperplasi, då den betingats av en ökning genom nybildning av dessa element. Vid de allra flesta h. finner man dock båda dessa processer samtidigt. En h. kan framkallas av medfödda anlag, t.ex. partiell jätte-växt, av stegrade funktionella anspråk, ss. h. av armmuskulaturen hos t.ex. atleter (s.k. ar-bets-h.), av en till övermått gående regeneration efter en defekt, t.ex. kallusbildning vid benbrott (se d.o.), av en kompensatorisk tillväxt i ett organ el. en vävnad, då partier av dessa borttagas el. av andra orsaker sättas ur funktion, t.ex. h. av den kvarvarande njuren, när den andra borttagits, samt slutl. av mekaniska, termiska, kemiska och infektiösa ret ningar. T.H-n. Hypestesi', se Hyperestesi. Hyphæ'ne, Hyphe'ne, palmsläkte, se Dumpalm. Hypholo'ma, svampsläkte, se S 1 ö j s k i v-ling. Hyphomyce'tes, bot., se Hyfomyceter. Hypidiomo'rf, om mineralkorns utbildning i en bergart, när dessa delvis ha sin egen kristallografiska utbildning (idiomorf, se d.o.) och delvis ha allotriomorf begränsning, betingad av mineral, som redan tidigare kristalliserat ut (se Struktur). K.A.G. Hypna'ceæ, hypnacéer, bladmossfam. av ordn. Brya'les med talrika över hela jorden Hylocomium triquetrum (t.v.) och Hypnum Schreberi. utbredda arter, vilka, tidigare samtliga hänförda till släktet Hypnum, numera helt el. delvis fördelats på ett flertal undersläkten. H., vilka innefatta övervägande storvuxna mossor med mattliknande växtsätt, sakna utlöpare och utmärka sig därigenom, att bladen, vilka ha samma form såväl å huvudskottet som å grenarna, äro glatta, spiralställda och allsidigt riktade samt ofta försedda med ensidigt böjda spetsar. Kapselskaftet är glatt, sporkapseln långsträckt och vanl. starkt krökt, locket trubbigt el. utdraget i en kort spets. Bland arterna och de olika släktena, vilka skilja sig genom bladens ställning, form och nervering, lockets form m.m., må nämnas Amblyste'gium (se d.o. och Flytmossa), Hyloco'mium (se d.o.), Hypnum Schre'beri (parieti'num) och crista castre'nsis (kammossa), Stere'odon cupressi-fo'rmis (cypressmossa) m.fl. Arter av särsk. Amblystegium och Hypnum bidraga väsentligen till bildningen av bruntorv. O.Gz. Hypnago'ga medel, sömnmedel (se d.o.). Hy'pnos, grek, myt., sömnens gud, son till Nyx (Natten), tvillingbror till Thanatos (se d.o.), försänkte i sömn genom beröring med sitt trollspö el. genom ur ett horn utgjuten — 589 — — 590 —