Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hypochæris - Hypochnus - Hypocykloid - Hypoderm - Hypoderma (svampsläkte) - Hypoderma (styngflugor) - Hypodermella - Hypofys - Hypogastrium - Hypogéer - Hypogeisk - Hypoglykemi - Hypogyn - Hypoklorit - Hypokondri - Hypokondriker - Hypokotyl - Hypokrisi - Hyponasti - Hypophysis cerebri - Hypoplasi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HYPOPLASI
Hypochæ’ris, se
Slåtterfibblasläk-t e t.
Hypo’chnus, till ordn. Hymenomyce’tes, fam.
Hypochna’ceæ, hörande svampsläkte med
fruktkroppen bildad av löst hopvävda,
färgade hyfer, bärande basidier, vilka icke äro
förenade till något sammanhängande sporlager.
H.-arterna bilda filtartade, mögelliknande
överdrag på bark, ved, rötter m. m.; så
förorsakar H. (Rhizocto’nia) viola’ceus
rotfilt-sjuka å betor (se Betsjukdomar) och H.
sola’ni filtsjuka (se d.o.) å potatis. O.Gz.
HypocykloUd kallas en plan kurva, som
be-skrives av en punkt P (se fig.) på periferien
till en cirkel, som rullar (utan glidning) på
insidan av en annan, fast cirkels periferi. H.
består av kongruenta bågar, som hänga
samman medelst utåtvända spetsar på den fasta
cirkelns omkrets. Om förhållandet mellan
cirklarnas radier är kommensurabelt, är
antalet bågar ändligt, och h. blir en sluten kurva.
Om detta förhållande är 1:2, urartar h. till en
diameter i den fasta cirkeln, en egenskap,
som kan användas i maskiner för att
överföra en roterande rörelse till en rätlinjig. H-r.
Hypode’rm, bot., under överhuden belägna
cellskikt, vilka förstärka överhudens
skydds-funktion. H.-celler bilda i bladen stundom en
vattenvävnad (B eg o’nia, Ficus), i andra fall en
tjockväggig skelettvävnad (barrträd, vissa gräs
m.fl.), i stammen ofta ävenledes en mekanisk
vävnad av kollenkym- (se d.o.) och bastceller.
I roten utgöres h. av den s.k. exodermis (se
d.o.). O.Gz.
Hypode’rma, svampsläkte av fam.
Hypoder-mata’ceæ, gruppen Hysterii’nce av
säckspor-svamparna, innefattar ett 30-tal arter, vilka
bilda små, svarta fläckar på växtdelar.
Sporsäckarna äro skaftade och innehålla 8
spol-och stavformiga sporer. H. brachy’sporum
förorsakar barrsjuka hos Weymouthstallen och
förstör ofta hela bestånd. — Hos släktet
Hypo-derme’lla, som likaledes åstadkommer
barrsjuka, H. la’ricis å lärkträd och H. sulci’gena
på Pinus-arter, äro sporsäckarna nästan
oskaf-tade, innehålla 4 sporer och äga ett slemartat
hölje. O.Gz.
Hypode’rma, ett släkte styngflugor (se d.o.).
Hypoderme’lla, bot., se Hypoderma.
Hypofy’s. 1) Bot., hos tvåhjärtbladiga växter
benämning på embryobärarens ändcell (se
Embryologi, växter), hos bladmossor
liktydigt med apofys (se d.o.). O.Gz.
2) Zool., se Hjärnbihang.
Hypoga’strium, anat., se Epigastrium.
Hypogéer, underjordiska gravkamrar, som
bilda ett system av rum och gångar; jfr
Katakomber.
Hypoge’isk, bot., om hjärtblad, vilka under
groningen förbli inneslutna inom fröet.
Utbreda sig hjärtbladen vid groningen utanför
fröet, sägas de vara e p i g e i s k a. Jfr G r
o-n i n g. O.Gz.
Hypoglykemi’, med., se Blodsocker.
Hypogy’n, se Blomma, sp. 221.
Hypoklori’t, kem., se Klor.
Hypokondri’ (eg.: [sjukdom] under
revbens-brosken, till grek, hypo’, under, och
chon-dros, brosk), ett sjukligt stegrat
uppmärksammande av det egna hälsotillståndet. Den
hypokondriske iakttager med ängslan alla sin
kropps funktioner, och varje liten företeelse,
som han tror avvika från det normala, tyder
han som tecken på någon svår sjukdom, vilken
blir föremål för oändliga bekymmer och
omsorger. En lätt grumling i urinen kommer
honom att misstänka ett svårartat njurlidande,
en liten förhårdnad under huden uppfattar
han som en ”kräftknöl”, några små hudfläckar
giva honom anledning att oroa sig för syfilis
etc. H. förekommer såväl vid lättare nervösa
rubbningar som vid verkliga sinnessjukdomar;
vanligast torde den vara vid den tillbakagång
av själsförmögenheterna, som åtföljer
åldrandet. Vid utpräglade sinnessjukdomar taga
hy-pokondriska idéer icke sällan de mest
orimliga och barocka former. Den sjuke tror t.ex.,
att hans hjärna runnit bort, hjärtat har
stannat, tarmen är tillsnörd, så att födan ej kan
passera, hela hans inre är förstenat. I dylika
fall talar man om hypokondriska
vanföreställningar. T. V.Sn.
Hypoko’ndriker, person som lider av
hypokondri (se d.o.).
Hypokoty’1, bot., se E p i k o t y 1.
Hypokrisi’ (till grek, hy po’krisis, eg.:
skådespelarkonst), förställning, hyckleri,
skenhelighet. — Hypokrit, hycklare.
Hyponasti’, bot., se E p i n a s t i.
Hypophy’sis ce’rebri, se Hjärnbihang.
Hypoplasi’. En bristande, svag utbildning
av en kroppsdel, vävnad el. ett organ kallas h.
och beror på en utvecklingshämning, ofta
embryonalt betingad. En helt utebliven
utbildning kallas a p 1 a s i. T.H-n
— 593 —
— 594 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
