HYPOSEKRETION Hyposekretion [-fo'n], se Hypersekre-tion. Hypospadi', medfödd missbildning, bestående i en defekt av urinrörets undersida hos mannen, så att detta ej mynnar på toppen av manslemmen utan någonstädes på undersidan. H. kan ofta operativt botas. P.M.S. Hyposta's (till grek. hypo'stasis, grundval, underlag). 1) Fil., väsen. — Hypostase'ra, förtingliga något; förvandla något rent ab strakt, begreppsligt el. ideellt till ett självständigt bestående väsen — ett inom äldre metafysik ytterst vanligt missgrepp, beivrat av bl.a. Kant. A.N. 2) Med. H. el. sänkningshyperemi uppkommer vid försvagad hjärtverksamhet, i det blodet av sin tyngd samlas i lägre liggande kropps- och organdelar. H. i lungan för lätt till lunginflammation, varför längre sängläge i samma ställning för åldringar bör undvikas. Jfr Dödstecken 3). T.H-n. 3) Religonsv., ett gudaväsen, som delvis betraktas ss. självständigt, delvis ss. en uppenbarelseform av en högre gudom, representerande en viss egenskap, verksamhet el. dyl. hos denna. Inom kristen teologi har h.-läran särsk. utformats ifråga om treenigheten och kristo-logien (se d.o.). S.N. Hyposteni', med., kraftlöshet. Hyposty'1, ”betäckt pelargång”, en i den klassiska arkitekturen stundom förekommande överbyggnad på ett tempel med ett mittparti av korta kolonner, som bära taket. Redan i egyptisk konst (se d.o., sp. 60) finnes denna anordning, som lämnar möjlighet till belysning genom öppningarna mellan de låga övre kolonnerna. E.W. Hyposulfi'1, undersvavelsyrlighetens salter, se Hydrosvavelsyrlighet. Tiosulfat kallas ofta, ehuru felaktigt, för h. Lj. Hypote'k (grek. hypothe'ke, pant), jur., eg. pant, som ej är i panthavarens besittning utan behållits av ägaren och brukas av denne. Motsatsen är handpant (se d.o.), vanligare än h. i fråga om lösören. I nutida sv. — liksom annan modern — rätt kan egendom göras till h., allenast under villkor av inskrivning el. registrering i offentlig myndighets minnesbok (se Inteckning). Den till h. avsedda egendomen måste härvid noga individualiseras. I denna ordning kan enl. sv. rätt dels fast egendom (även enskild järnväg), dels tomträtt och vattenfallsrätt, dels fartyg å minst 5 registerton, dels spannmål göras till h. Huruledes i vart särsk. fall den säkerhet, h. innebär för panthavaren, må realiseras, därom gälla utförliga bestämmelser. Jfr Ägarehypotek. — En annan betydelse har ordet h., då det be gagnas om värdepapper, vilket lämnats som handpant till säkerhet för betalningsförpliktelse på gr. av skuldebrev. Enär ett sådant värdepapper, som kan vara ett annat, med borgens- el. inteckningssäkerhet försett skuldebrev, ofta inneslutes i det pappersark, varå det förstn. skuldebrevet är skrivet, är det vanligt att kalla detta ”omslagsrevers” i motsats till ”hypoteks-reversen” (handpanten). C.G.Bj. Hypoteksbank, Hypoteksförening, penning-inst. med uppgift att utlämna lån mot säkerhet av inteckning i fast egendom. Lånen äro ant. återbetalningslån med en viss årlig amortering el. stående (fasta) lån utan avbetalningsskyldighet under lånetiden. Finansieringen av låneverksamheten sker vanl. genom emittering av obligationer. Den första mera betydande hypoteksbanken bildades 1852 i Frankrike (se Crédit foncier de Franc e). Efter mönster av denna ha sedan hypoteksinrätt-ningar grundats i de flesta kulturländer. 1 Sverige är hypoteksväsendet av gammalt datum och numera ordnat efter två huvudlinjer, en för jordegendomars och en för stadsfastigheters kreditbehov, vartill komma en del spec. organisationer för bostads- och fartygskredit m.m. 1836 bildades den första hypoteksför-eningen för jordbrukskredit, Skånska h y-poteksföreningen, vilken följdes av ett flertal andra med arbetsområden inom ett el. flera landskap. Genom olika k.f. — den senaste av 1930 — ha dessa föreningars verksamhet reglerats. Delägarskap i förening kan vinnas av ägare till självständig jordlägenhet, och medlems ansvarighet bestämmes efter oguldna beloppet av lån, som från föreningen erhållits. Lån beviljas till högst 55 °/o av den brandförsäkrade egendomens belåningsvärde, vilket fastställes av föreningsstyrelsen. Före 1861 arbetade var och en av föreningarna självständigt och anskaffade sina rörelsemedel genom utgivande av obligationer i in- el. utlandet. Härigenom uppstod ofta en besvärande konkurrens dem emellan, men nämnda år bildades Sveriges allmänna hypoteksbank med uppgift att vara en gemensam central för hypoteksföreningarna. Dessa, till antalet 10, äro medl. i banken på ung. motsvarande villkor som de enskilda jordägarna äro medl. i föreningen, således efter oguldna beloppet av sina hos banken erhållna lån, dock med minimum av 1 mill. kr., och ansvara för bankens förbindelser efter enahanda grunder. Som grundfond för banken har Staten överlämnat ett belopp av 60 mill. kr. i statsobligationer, förskrivna med 4% °/o årlig ränta och ouppsäg-bara å innehavarens sida. Dessa kunna av banken försäljas el. belånas, om bankens tili- — 595 — — 596 —