Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hyposekretion - Hypospadi - Hypostas - Hyposteni - Hypostyl - Hyposulfit - Hypotek - Hypoteksbank, Hypoteksförening
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HYPOSEKRETION
Hyposekretion [-fo’n], se
Hypersekre-tion.
Hypospadi’, medfödd missbildning,
bestående i en defekt av urinrörets undersida hos
mannen, så att detta ej mynnar på toppen av
manslemmen utan någonstädes på undersidan.
H. kan ofta operativt botas. P.M.S.
Hyposta’s (till grek. hypo’stasis, grundval,
underlag). 1) Fil., väsen. — Hypostase’ra,
förtingliga något; förvandla något rent ab
strakt, begreppsligt el. ideellt till ett
självständigt bestående väsen — ett inom äldre
metafysik ytterst vanligt missgrepp, beivrat av bl.a.
Kant. A.N.
2) Med. H. el. sänkningshyperemi
uppkommer vid försvagad hjärtverksamhet, i
det blodet av sin tyngd samlas i lägre
liggande kropps- och organdelar. H. i lungan för
lätt till lunginflammation, varför längre
sängläge i samma ställning för åldringar bör
undvikas. Jfr Dödstecken 3). T.H-n.
3) Religonsv., ett gudaväsen, som delvis
betraktas ss. självständigt, delvis ss. en
uppenbarelseform av en högre gudom,
representerande en viss egenskap, verksamhet el. dyl. hos
denna. Inom kristen teologi har h.-läran särsk.
utformats ifråga om treenigheten och
kristo-logien (se d.o.). S.N.
Hyposteni’, med., kraftlöshet.
Hyposty’1, ”betäckt pelargång”, en i den
klassiska arkitekturen stundom förekommande
överbyggnad på ett tempel med ett mittparti
av korta kolonner, som bära taket. Redan i
egyptisk konst (se d.o., sp. 60) finnes denna
anordning, som lämnar möjlighet till
belysning genom öppningarna mellan de låga övre
kolonnerna. E.W.
Hyposulfi’1, undersvavelsyrlighetens salter,
se Hydrosvavelsyrlighet. Tiosulfat
kallas ofta, ehuru felaktigt, för h. Lj.
Hypote’k (grek. hypothe’ke, pant), jur., eg.
pant, som ej är i panthavarens besittning utan
behållits av ägaren och brukas av denne.
Motsatsen är handpant (se d.o.), vanligare än h.
i fråga om lösören. I nutida sv. — liksom
annan modern — rätt kan egendom göras
till h., allenast under villkor av inskrivning el.
registrering i offentlig myndighets minnesbok
(se Inteckning). Den till h. avsedda
egendomen måste härvid noga individualiseras. I
denna ordning kan enl. sv. rätt dels fast
egendom (även enskild järnväg), dels tomträtt och
vattenfallsrätt, dels fartyg å minst 5
registerton, dels spannmål göras till h. Huruledes i
vart särsk. fall den säkerhet, h. innebär för
panthavaren, må realiseras, därom gälla
utförliga bestämmelser. Jfr Ägarehypotek.
— En annan betydelse har ordet h., då det
be
gagnas om värdepapper, vilket lämnats som
handpant till säkerhet för
betalningsförpliktelse på gr. av skuldebrev. Enär ett sådant
värdepapper, som kan vara ett annat, med
borgens- el. inteckningssäkerhet försett skuldebrev,
ofta inneslutes i det pappersark, varå det förstn.
skuldebrevet är skrivet, är det vanligt att kalla
detta ”omslagsrevers” i motsats till
”hypoteks-reversen” (handpanten). C.G.Bj.
Hypoteksbank, Hypoteksförening,
penning-inst. med uppgift att utlämna lån mot
säkerhet av inteckning i fast egendom. Lånen äro
ant. återbetalningslån med en viss årlig
amortering el. stående (fasta) lån utan
avbetalningsskyldighet under lånetiden. Finansieringen av
låneverksamheten sker vanl. genom emittering
av obligationer. Den första mera betydande
hypoteksbanken bildades 1852 i Frankrike (se
Crédit foncier de Franc e). Efter
mönster av denna ha sedan
hypoteksinrätt-ningar grundats i de flesta kulturländer. 1
Sverige är hypoteksväsendet av gammalt
datum och numera ordnat efter två huvudlinjer,
en för jordegendomars och en för
stadsfastigheters kreditbehov, vartill komma en del spec.
organisationer för bostads- och fartygskredit
m.m. 1836 bildades den första
hypoteksför-eningen för jordbrukskredit, Skånska h
y-poteksföreningen, vilken följdes av ett
flertal andra med arbetsområden inom ett el.
flera landskap. Genom olika k.f. — den
senaste av 1930 — ha dessa föreningars
verksamhet reglerats. Delägarskap i förening kan
vinnas av ägare till självständig jordlägenhet,
och medlems ansvarighet bestämmes efter
oguldna beloppet av lån, som från föreningen
erhållits. Lån beviljas till högst 55 °/o av den
brandförsäkrade egendomens belåningsvärde,
vilket fastställes av föreningsstyrelsen. Före
1861 arbetade var och en av föreningarna
självständigt och anskaffade sina rörelsemedel
genom utgivande av obligationer i in- el.
utlandet. Härigenom uppstod ofta en
besvärande konkurrens dem emellan, men nämnda år
bildades Sveriges allmänna
hypoteksbank med uppgift att vara en
gemensam central för hypoteksföreningarna. Dessa,
till antalet 10, äro medl. i banken på ung.
motsvarande villkor som de enskilda jordägarna
äro medl. i föreningen, således efter oguldna
beloppet av sina hos banken erhållna lån, dock
med minimum av 1 mill. kr., och ansvara för
bankens förbindelser efter enahanda grunder.
Som grundfond för banken har Staten
överlämnat ett belopp av 60 mill. kr. i statsobligationer,
förskrivna med 4% °/o årlig ränta och
ouppsäg-bara å innehavarens sida. Dessa kunna av
banken försäljas el. belånas, om bankens tili-
— 595 —
— 596 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
