- Project Runeberg -  Svensk uppslagsbok / Första upplagan. 13. Hiller - Irkutsk /
597-598

(1929-1955) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hypoteksbank, Hypoteksförening - Hypoteksförsäkring - Hypotekskassa - Hypotekslån - Hypotenusa - Hypotes

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

HYPOTES

gångar ej skulle räcka till för fullgörandet av
dess förbindelser till obligationsinnehavarna.
— Fastighetskrediten för städerna är ordnad
efter grunder liknande dem, som gälla för
jordbruksfastigheter — med föreningar och en
centralorganisation för dessa. 1871 hade
Allmänna hypotekskassan för
Sveriges städer börjat sin verksamhet som ett
privat företag, men dess rörelse blev alltför
begränsad för att kunna möta de växande
behoven. Efter en av Riksdagen föranstaltad
utredning om fastighetskreditens ordnande
bildades 1910 Konungariket Sveriges
stadshypoteks kassa, i vilken Allmän
na hypotekskassan samtidigt uppgick. Som
grundfond har Staten tillskjutit ett belopp av
80 mill. kr.; den tillhör fortfarande Staten,
som ”dock ej äger för annat ändamål
disponera över densamma, så länge kassans alla
förbindelser icke äro fullgjorda”. Grundfonden
är överlämnad i form av Sv. statens 3V2 °/o
obligationer, ouppsägbara från innehavarens
sida, och får tagas i anspråk med högst V10
för utlåning till hypoteksföreningarna el. för
fullgörandet av kassans förbindelser samt
ytterligare endast i fall av kassans likvidation
Kassan äger rätt att för anskaffande av
erforderliga medel upptaga obligationslån till
högst 10 gånger beloppet av grundfond och
reservfond tillhopa och skall för dylika lån
ställa den säkerhet i inteckningar, som av
föreningarna lämnats som pant för deras lån hos
kassan. Stadshypoteksföreningarna äro
ansvariga för kassans förbindelser på samma sätt
som jordbrukets hypoteksföreningar gentemot
Allmänna hypoteksbanken. Lånegränsen för
delägarna i stadshypoteksförening utgör i allm.
50 °/o av belåningsvärdet men kan i de större
städerna i vissa fall höjas till 60 °/o. Lånen
äro ant. amorteringslån, som årl. avbetalas
med minst V2 % för stenhus och minst 1 °/o
för andra hus, el. fasta lån på 10—20 år utan
amortering. Fasta lån beviljas endast till %
av belåningsvärdet för stenhus och till % för
andra hus. Antalet stadshypoteksföreningar
utgör f.n. 22, vartill komma 3 föreningar, som
kvarstå från tiden före 1910. — Genom den
gemensamma överbyggnad, som de olika
hypoteksföreningarna äga i sina
centralorganisationer, ha betydande fördelar vunnits. De
obligationslån, som behöva upptagas, kunna
nu ställas på betydligt större belopp än tidigare
och ändå placeras både lättare och med mindre
kostnader, än vad de enskilda föreningarna
förut förmådde, såväl på den inhemska som
på den utländska kapitalmarknaden. Därtill
har fördelningen av låneriskerna blivit
jämnare. Det har också visat sig, att hypoteks-

bankerna ej behövt göra förlust på utlåningen
till föreningarna. — Vid utgången av 1931
upp-gingo de i Sveriges allmänna hypoteksbank
utestående lånen till 402 mill. kr., varemot
svarade en obligationsskuld på 400 mill. kr. Hos
stadshypotekskassan utgjorde de utelöpande
lånen 682 mill. samt obligationsskulden 697
mill. kr. Sedan 1910 ha inga obligationslån
placerats på utländsk marknad, och genom
återköp har den löpande skulden till utlandet
betydligt nedgått. — Utom
hypoteksföreningarna bedriva även 7 inteckningsbolag som
privata företag låneverksamhet mot säkerhet av
inteckning i fastigheter men ej endast
begränsad till bottenlån utan även till sekundärlån
och byggnadskreditiv. De förnämsta av dessa
äro Stockholms inteckningsgaranti a.-b. (se
d.o.) och Göteborgs inteckningsgaranti a.-b., av
vilka det förstn. dessutom bedriver fullst.
bankrörelse. K.W-B.

Hypoteksförsäkring är till sin natur
närmast ett slag av kreditförsäkring (se d.o.). H.
torde knappast förekomma i Sverige. H.
närstående är hypotekslivförsäkringen,
där vid en låntagares frånfälle återstående
skuld automatiskt amorteras genom ett
utfallande livförsäkringsbelopp. I Sverige ha
dylika försäkringar praktiserats bl.a. till tjänst
för egnahemslåntagare. Th.Dn.

Hypotekskassa, se Hypoteksbank.

Hypotekslån, lån mot säkerhet av hypotek
(se d.o. och Hypoteksbank).

Hypotenu’sa (a å fig.) kallas den största
sidan (som står mot
den räta vinkeln) i
en rätvinklig
triangel. De övriga
sidorna (b, c) kallas
k a t e t e r. I en
sådan triangel gäller
den s.k. pytago-

reiska satsen: a2 = b2 + c2, en av den elementära
geometriens viktigaste satser. H-r.

Hypote’s (till grek. hypo’thesis),
förutsättning, antagande; ss. filosofiskt och
vetenskap-ligt-metodologiskt begrepp: det provisoriska,
rent försöksmässiga antagandet av en viss
förklaringsgrund el. orsak till en i erfarenheten
given företeelse el. grupp av företeelser. En
h. måste icke blott framställa en tankemöjlig
het utan en faktisk möjlighet, något
sannolikt. Den uppställes alltid med anspråk på
el. i förhoppningen, att vad den utsäger skall
kunna bekräftas, visas överenstämma med
verkligheten och med en fortgående
forsknings upptäckter. Består den detta prov och
medgiver den följaktligen verifikation (se d.o.),
övergår den därmed till teori (se d.o.); består

— 597 —

— 598 —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 15 19:56:34 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svupps/1-13/0343.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free