Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hålahults sanatorium - Hålanda - Hålandsdal - Håle - Hålflöjt - Hålform - Hålfot - Hålfotsinlägg - Hålkamera - Hålkrabb - Hålkrus - Hålkula - Hålkäl - Håll - Hålland - Hållbotten - Hålldamm - Hållfasthet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HÅLAHULTS SANATORIUM
Hålahults sanatorium för lungsjuka, 6 km.
från Järle station å Ervalla-Otterbäckens
järnväg, byggdes 1900 och äges av ”Konung Oscar
II:s jubileumsfond” (se d.o.). T.H-n.
Håianda, s:n i Ale hd, Älvsborgs län, n.v. om
Alingsås; 78,36 kvkm., därav 73,85 land; 869
inv. (1932; 12 inv. pr kvkm.); 8,79 kvkm. åker
(1927; 11,9% av landarealen), 43,so kvkm.
skogsmark. — Pastorat: Ale-Skövde och H.,
Domprosteriets n. kontrakt, Göteborgs stift.
J.C.
Hålandsdal, hd i Hordaland fylke, s.v. Norge,
mellan Hardanger- och Samnangerfjordarna;
130,66 kvkm.; 592 inv. (1930). S.
Håle, s:n i Äse hd, Skaraborgs län, n.ö. om
Grästorp; 12,77 kvkm., därav 12,74 land; 427 inv.
(1932; 34 inv. pr kvkm.); 10,98 kvkm. åker
(1927; 86,2% av landarealen), 0,66 kvkm.
skogsmark. — Pastorat: Särestad, Bjärby, Täng, H.
och Flakeberg, Väne kontrakt, Skara stift. J.C.
Hålflöjt, i orgeln en öppen labialstämma av
vid mensur och mörk, mjuk, något ihålig klang,
vanl. om 8, men även om 4, mera sällan om
16 och 2 fot. F.S-l.
Hålform, se G j u t n i n g.
Hålfot, se F o t v a 1 v.
Hålfotsinlägg användas framförallt vid olika
former av plattfotsbesvär (se Plattfot).
Dessa orsakas av en svaghet i fotens normala
valvbyggnad, så att en sänkning inträder i
bakre el. främre valven el. bådadera. Denna
sänkning orsakar smärta och motverkas med
h., vilka ha till uppgift att stödja det sviktande
valvet. Av fullkomligt avgörande betydelse är,
att de passa väl. Fullgoda h. framställas
därför efter noggranna avtryck av foten på
ortopediska bandageverkstäder. P.M.S.
Hålkamera, med hålobjektiv (se d.o.)
försedd fotografisk kamera.
Hålkrabb, å segeljakter den konkava
övergången mellan jaktens botten och köl.
Hålkrus, fyrskaftad drällvävnad, där
mönstereffekten utgöres av gropar, ”hål”, i ytan.
H. väves vanl. med bomull i varpen och med
två slags garn för inslaget (detta ”spolkastas”),
finare bomullsgarn för ”hålens” botten och
grövre linnegarn för de markerade ränderna.
H., som anses sent (1870-talet) ha uppstått ur
äldre drällvävnader, brukades förr, särsk. i
Dalarne, till dräktdelar, särsk. kjolar; förekom
även som mönsterbårder på t.ex. underkjolar.
H. har upptagits av hemslöjdsrörelsen och
väves numera vanl. i färger till möbeltyger,
överkast o.d. /.
Hålkula, ihålig projektil (bomb, granat
o.s.v.), vanl. fylld med sprängämne el. dyl. Jfr
F u 11 k u 1 a.
Hålkrus.
Hålkäl, fortlöpande rundad urtagning i
listverk el. dyl., rundad övergång mellan två plana
ytor, t.ex. vägg och tak. Se Profil. G.W.W.
Håll kallas en huggande smärta i
bröstregionen, som uppträder vid torr
lungsäcksin-flammation (se d.o.) och vid lunginflammation
(se d.o.), vilken som regel är komplicerad med
denna förändring. H. framkallas genom de
inflammerade lungsäcksbladens rivning mot
varandra vid andningen. Liknande
hållsmärtor uppträda vid ”reumatism” i
bröstmuskulaturen. Man betecknar även de huggande
smärtor, mjälthugg, som kunna uppträda i
mjälttrakten vid hastiga rörelser, ss. springning,
för h. Däremot benämnas mera sällan de
smärtor, som uppträda vid inflammationer 1
buken, vid ischias, hjärtkramp el. ryggskott
för h. T.H-n.
Hålland, by i Undersåkers s:n, Jämtland,
station vid järnvägen Östersund—Storlien.
Besökt turistort.
Hållbotten, se Ankarplats.
Hålldamm, se Damm.
Hållfasthet är ett materials förmåga att
uthärda mekaniska påkänningar utan att brista,
i inskränkt bemärkelse detsamma som
brottgräns (se nedan). Ett materials h.- el.
mekaniska egenskaper är sammanfattningen av de
egenskaper, som känneteckna materialet i dess
förhållande till påkänningarna under vissa
enkla belastningsförhållanden. För ett riktigt
val av storleken hos den tillåtna påkänningen
vid h.-beräkning av en byggnadskonstruktion
el. dyl. kräves kännedom om dessa egenskaper,
vilken erhålles genom hållfasthetsprov.
Vid dessa undersökes materialets förhållande
till påkänningar genom dragning, tryck,
böjning, slag och utmattning m.m., medelst
dragprov, tryck- och hårdhetsprov etc. Provningen
omfattar dock t.ex. vid metaller vanl. endast
— 619 —
— 620 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
