Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hälleflinta - Hälleflintgnejs - Hälleflintskiffer - Hälleflundra, helgeflundra - Hällefors (Hellefors, Västmanland) - Hällefors (Södermanlands län) - Hällefors (Kalmar län) - Hällekis (Hellekis) - Hälleknopp - Hällesjö
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HÄLLESJÖ
mer) bestående bergarter med flintartat, skåligt
brott. Den kemiska sammansättningen är vanl.
kvartsporfyrernas, och de visa ofta för ögat
tydliga relikstrukturer, ss. fältspat- och
kvarts-strökorn- (porfyrisk h. el. porfyroid) el.
tuffstruktur. H. anses vanl. ss. ett mellanled vid
om-kristalliseringen av sura (och intermediära)
lavabergarter till leptit (ökad kornstorlek), i
vilken bergart den då i fält gradvis övergår. H.
är särsk. vanlig i Bergslagen, där den även
genom växellagring kan övergå i malmer och
urkalksten (”randig” el. ”bandad h.”). Stundom
har den massiva h. undergått en senare
tryckmetamorfos med utbildning av tydlig
skiffrig-het, s.k. h.-skiffer (Fredriksbergs
takskiffer-brott i Småland). G.Fn.
Hälleflintgnejs, se Leptit.
Hälleflintskiffer, se Hälleflinta.
Hälleflundra, helgeflundra (isl.
heilag-fiski), Hippoglo’ssus vulga’ris, tillhör flundre-
Hälleflundra, Hippoglossus vulgaris.
fiskarna (se d.o.) och utmärkes av
jämförelsevis långsträckt kropp, urringad stjärtfena,
framtill starkt böjd sidolinje, framskjutande
underkäke, ögon på högra sidan. H. förekommer i
n. Atlanten och n. Stilla havet, merendels på
djupt vatten, men om sommaren på grundare,
t.o.m. på 1—2 m. H:s lekplatser äro föga
kända; fria ägg ha ännu ej träffats; antagl.
sväva de på stort djup. H. når en längd av 2
m. och däröver; den är en synnerligen
värdefull matfisk. I de n.v. europeiska haven
fångades 1929 o. 17,5 mill. kg. med ett
förstahands-värde av o. 20 mill. kr. N.R-n.
Hällefors (H e 11efors), s:n i v.
Västmanland, omfattar n. delen av Grythytte och H.
hd, Örebro län; 455,41 kvkm., därav 405,74
land; 5,571 inv. (1932), därav c:a 2,700 vid H.
bruk; 8,20 kvkm. åker (1927; 2% av
landarealen); 308,65 kvkm. skogsmark. —
Bergshanteringen inom H. började drivas i början av
1600-talet, då silverfyndigheter upptäcktes.
Fram till 1686 var H. kronoegendom.
Huvudbyggnaden vid H. bruk uppfördes 1779 av dåv.
ägaren D. Heijkenskiöld. Bruket äges nu av
Hellefors bruks a.-b (se d.o.). Pastorat i Nora
kontrakt, Västerås stift. S.; T.E-r.
Hällefors, bruk i Lilla Mellösa s:n,
Södermanlands län, vid Hällefors station, äges av
det 1918 stiftade A.-b. Järnförädling
(aktiekapital 2 mill. kr.) och omfattar gjuteri med adu-
Disponentbyggnaden vid Hällefors.
ceringsverk, manufakturverk, mekanisk
verkstad och galvaniseringsverk. Tillverkningsvärde
c:a 2,5 mill. kr.; arbetarantal 400. H.b. erhöll
privilegier 1659 och ingick i Celsingska
fideikommissen (se C e I s i n g). T E-r.
Hällefors, pappersbruk och träsliperi i
Lön-neboda s:n, Kalmar län, äges av A.-b.
Brusa-fors-Hällefors (se d.o.). T.E-r.
Hällekis (Hellekis), gods i Medelplana
s:n, Skaraborgs län, på Kinnekulle; areal 560
har; taxeringsvärde 230,000 kr. Till godset hör
Hällekis.
kalkbrott m.m. Slottet, av sten i 3 vån. med 2
flyglar, är ombyggt 1791. H. har tillhört bl.a.
ätterna Sparre, Posse och Skjöldebrand. Ägare
sedan 1913 är Skånska cement a.-b. Th.P.
Hälleknopp, växtart, se
Fetknoppsläk-t e t.
Hällesjö, s:n i Ragunda tingslag, Jämtlands
län, kring Gimån och dess tillflöde Ljungån
samt intill gränsen mot Medelpad; 890,90 kvkm.,
därav 831,so land; 2,595 inv. (1932; 3 inv. pr
kvkm.); 8,86 kvkm. åker (1927; l,i °/o av
landarealen); 731,43 kvkm. skogsmark. — Pastorat:
— 661 —
— 662 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
