Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Händel, Georg Friedrich - Händene - Händl (Handl) - Hänel, 1. Gustaf - Hänel, 2. Albert - Hängande trädgårdar - Hängask - Hängbana - Hängbjörk - Hängbok - Hängbro - Hängbuk - Hängdal, Hängande dal - Hänge - Hängeväxter - Hängfärja - Hängglaciär - Hänghopp - Hängkläde - Hänglager - Hängmatta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HÄNGMATTA
lorier av H. stå på gammaltestamentlig grund,
är ”Messias” skapad utifrån N. T:s text och
tecknar i veka linjer en gripande och känslig
bild av Frälsaren. H:s verk är utg. av Fr.
Ghrysander 1859—94 i 100 bd och 5 Erg. bd.
— Litt.: F. Chrysander, ”G. F. H.” (3 bd, 1858
—67); R. Rolland, ”H.” (1910; sv. övers. 1919):
H. Leichtentritt, ”H.” (1924). E.A.
Händene, s:n i Skånings hd, Skaraborgs län,
närmast n.v. om Skara; 23,07 kvkm., därav 23,oi
land; 526 inv. (1932; 23 inv. pr kvkm.); 11,54
kvkm. åker (1927; 50,2 °/o av landarealen), 8,25
kvkm. skogsmark. — Pastorat: Skara
stads-och landsförsamlingar, Härlunda, Bjärka och
H., Domprosteriet, Skara stift. J.C.
Händl (Han dl), tysk tonsättare, se
Jaco-bus G a 11 u s.
Hänel. 1) Gustaf Friedrich H., tysk
rätts-lärd (1792—1878), prof, i Leipzig 1821, utgav
kritiska uppl. av ”Codex Theodosianus” (1837
—42), ”Lex romana visigothorum” (1849),
”Juliani epitome” (1873). E.K.
2) Albert H., den föregåendes brorson,
rättslärd (1833—1918), prof, i Königsberg 1860,
i Kiel 1863, deltog 1866 vid bildandet av det
liberala partiet i Schleswig-Holstein, var 1867
—88 medl. av preussiska deputeradekammaren,
1867—93 och 1898—1903 i riksdagen. Då det
tyskfrisinnade partiet 1893 rämnade, inträdde
H. i frisinnade föreningen. H. har utg. ”Das
Beweissystem des Sachsenspiegels” (1858),
”Studium zum deutschen Staatsrecht” (2 bd,
1873—88), ”Deutsches Staatsrecht” (bd 1 i
Bin-dings ”Systematisches Handbuch der deutschen
Rechtswissenschaft”, 1892), ”Das Kaisertum”
(s.å.) m.fl. Arrh.
Hängande trädgårdar voro ett slags i det
gamla Babylonien förekommande planteringar,
anordnade på terrasser, som uppförts högt
ovan markens naturliga yta. I vissa fall
utgjorde de verkliga takträdgårdar. För att hålla
växtligheten i dessa planteringar vid liv måste
man pumpa upp stora mängder vatten till
byggnadsverkets krön, varifrån det leddes 1
rännilar till varje terrass. Drottning
Semira-mis’ h.t. ha omtalats som ett av världens sju
»nderverk. C.G.D.
Hängask, bot., se Ask.
Hängbana, järnväg, vars fordon framföras
hängande under skenor, uppburna av
järnkonstruktioner i höjd över gator och vattendrag,
varvid den drivande motorn är anbringad och
manövreras å fordonen. En elektrisk h. med
2 enskenspår enl. Eugen Langens system
utfördes 1898—1901 å sträckan Elberfeld—Bar
men—Vohwinkel i Rhenprov.; större delen av
banan framföres längs och över floden
Wup-per; banlängd 13,3 km. E.R.S.
Hängbjörk, en form björk (se d.o.) med
hängande grenar.
Hängbok, bot., en form av bok (se d.oj.
Hängbro, se Bro, sp. 1195.
Hängbuk, ett svårt exteriörfel hos de större
husdjuren, bestående i en stark nedåtböjning
av bukens undre kontur. Flanken blir vanl.
tom, d.v.s. insjunken i sin övre del, den s.k.
hungergropen. H. är tecken på slapphet i
djurets kroppskonstitution. H.Fqt.
Hängdal, Hängande dal, se Dal, sp.
869.
Hänge, se Blomställning, sp. 231.
Hängeväxter, Amenta’ceæ, fam., tillhörande
underklassen Monochlamy’deæ inom klassen
tvåhjärtbladiga växter och utmärkta genom i
hängen anordnade blommor. Fam., vilken
innefattar våra viktigaste skogbildande lövträd,
ss. ek, bok, hassel, björk, al, asp och vide,
är numera oftast uppdelad i ett flertal fam.,
som skilja sig från varandra huvudsaki. genom
blommornas och fruktens beskaffenhet. De
viktigaste fam. äro Faga’ceæ el. Cupuli’feræ
(ekväxter), Coryla’ceæ (hasselväxter),
Betala’ceæ (björkväxter), Juglanda’ceæ
(valnötväxter), Myrica’ceæ (porsväxter) och
Salica’-ceæ (pilväxter). O.Gz.
Hängfärja, bro, vars rörliga del utgöres av
en under en brobana av segelfri höjd medelst
gallerverksstolpar uppburen färja. Stolparnas
övre ändar vila å på skenor rullande fordon.
Första h. byggdes för fotgängare i Bilbao över
floden Nervion; senare ha h. anordnats även
för annan trafik. Brons pelare äro vanl.
försedda med hissar för användning, när h. ej är
igång. E.R.S.
Hängglaciä’r, se Glaciär, sp. 391.
Hänghopp, gymnastiskt hopp med delad el.
samlad sats, varvid endera el. båda händerna
för att underlätta hoppet fatta i ett redskap
(bom, lina), så att kroppen under del av
hoppet kommer i hängande ställning. O.K-gh.
Hängkläde, textil., se Drätt 1).
Hänglager, bot., se Lager.
Hängmatta var okänd i Europa före
Amerikas upptäckt. Det är en indiansk uppfinning
och vida spridd bland låglandsstammarna i
det tropiska Amerika. Arowak-indianernas
benämning på h., hamaca, har också upptagits i
flera europeiska språk (spa. hamaca, eng.
ham-mock, fra. hamac). H. är en praktisk bädd i
tropikerna. Den är sval att sova i och lätt att
medföra, den sovande är skyddad mot kryp
och ormar, liksom mot markens fukt. Trol.
är h. som kulturelement yngre än den
ävenledes i Sydamerika använda plattformsbädden
(se d.o.). Denna har kvarlevat förnämligast 1
— 693 —
— 694 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
