HÄNGMATTA lorier av H. stå på gammaltestamentlig grund, är ”Messias” skapad utifrån N. T:s text och tecknar i veka linjer en gripande och känslig bild av Frälsaren. H:s verk är utg. av Fr. Ghrysander 1859—94 i 100 bd och 5 Erg. bd. — Litt.: F. Chrysander, ”G. F. H.” (3 bd, 1858 —67); R. Rolland, ”H.” (1910; sv. övers. 1919): H. Leichtentritt, ”H.” (1924). E.A. Händene, s:n i Skånings hd, Skaraborgs län, närmast n.v. om Skara; 23,07 kvkm., därav 23,oi land; 526 inv. (1932; 23 inv. pr kvkm.); 11,54 kvkm. åker (1927; 50,2 °/o av landarealen), 8,25 kvkm. skogsmark. — Pastorat: Skara stads-och landsförsamlingar, Härlunda, Bjärka och H., Domprosteriet, Skara stift. J.C. Händl (Han dl), tysk tonsättare, se Jaco-bus G a 11 u s. Hänel. 1) Gustaf Friedrich H., tysk rätts-lärd (1792—1878), prof, i Leipzig 1821, utgav kritiska uppl. av ”Codex Theodosianus” (1837 —42), ”Lex romana visigothorum” (1849), ”Juliani epitome” (1873). E.K. 2) Albert H., den föregåendes brorson, rättslärd (1833—1918), prof, i Königsberg 1860, i Kiel 1863, deltog 1866 vid bildandet av det liberala partiet i Schleswig-Holstein, var 1867 —88 medl. av preussiska deputeradekammaren, 1867—93 och 1898—1903 i riksdagen. Då det tyskfrisinnade partiet 1893 rämnade, inträdde H. i frisinnade föreningen. H. har utg. ”Das Beweissystem des Sachsenspiegels” (1858), ”Studium zum deutschen Staatsrecht” (2 bd, 1873—88), ”Deutsches Staatsrecht” (bd 1 i Bin-dings ”Systematisches Handbuch der deutschen Rechtswissenschaft”, 1892), ”Das Kaisertum” (s.å.) m.fl. Arrh. Hängande trädgårdar voro ett slags i det gamla Babylonien förekommande planteringar, anordnade på terrasser, som uppförts högt ovan markens naturliga yta. I vissa fall utgjorde de verkliga takträdgårdar. För att hålla växtligheten i dessa planteringar vid liv måste man pumpa upp stora mängder vatten till byggnadsverkets krön, varifrån det leddes 1 rännilar till varje terrass. Drottning Semira-mis’ h.t. ha omtalats som ett av världens sju »nderverk. C.G.D. Hängask, bot., se Ask. Hängbana, järnväg, vars fordon framföras hängande under skenor, uppburna av järnkonstruktioner i höjd över gator och vattendrag, varvid den drivande motorn är anbringad och manövreras å fordonen. En elektrisk h. med 2 enskenspår enl. Eugen Langens system utfördes 1898—1901 å sträckan Elberfeld—Bar men—Vohwinkel i Rhenprov.; större delen av banan framföres längs och över floden Wup-per; banlängd 13,3 km. E.R.S. Hängbjörk, en form björk (se d.o.) med hängande grenar. Hängbok, bot., en form av bok (se d.oj. Hängbro, se Bro, sp. 1195. Hängbuk, ett svårt exteriörfel hos de större husdjuren, bestående i en stark nedåtböjning av bukens undre kontur. Flanken blir vanl. tom, d.v.s. insjunken i sin övre del, den s.k. hungergropen. H. är tecken på slapphet i djurets kroppskonstitution. H.Fqt. Hängdal, Hängande dal, se Dal, sp. 869. Hänge, se Blomställning, sp. 231. Hängeväxter, Amenta'ceæ, fam., tillhörande underklassen Monochlamy'deæ inom klassen tvåhjärtbladiga växter och utmärkta genom i hängen anordnade blommor. Fam., vilken innefattar våra viktigaste skogbildande lövträd, ss. ek, bok, hassel, björk, al, asp och vide, är numera oftast uppdelad i ett flertal fam., som skilja sig från varandra huvudsaki. genom blommornas och fruktens beskaffenhet. De viktigaste fam. äro Faga'ceæ el. Cupuli'feræ (ekväxter), Coryla’ceæ (hasselväxter), Betala'ceæ (björkväxter), Juglanda'ceæ (valnötväxter), Myrica'ceæ (porsväxter) och Salica'-ceæ (pilväxter). O.Gz. Hängfärja, bro, vars rörliga del utgöres av en under en brobana av segelfri höjd medelst gallerverksstolpar uppburen färja. Stolparnas övre ändar vila å på skenor rullande fordon. Första h. byggdes för fotgängare i Bilbao över floden Nervion; senare ha h. anordnats även för annan trafik. Brons pelare äro vanl. försedda med hissar för användning, när h. ej är igång. E.R.S. Hängglaciä'r, se Glaciär, sp. 391. Hänghopp, gymnastiskt hopp med delad el. samlad sats, varvid endera el. båda händerna för att underlätta hoppet fatta i ett redskap (bom, lina), så att kroppen under del av hoppet kommer i hängande ställning. O.K-gh. Hängkläde, textil., se Drätt 1). Hänglager, bot., se Lager. Hängmatta var okänd i Europa före Amerikas upptäckt. Det är en indiansk uppfinning och vida spridd bland låglandsstammarna i det tropiska Amerika. Arowak-indianernas benämning på h., hamaca, har också upptagits i flera europeiska språk (spa. hamaca, eng. ham-mock, fra. hamac). H. är en praktisk bädd i tropikerna. Den är sval att sova i och lätt att medföra, den sovande är skyddad mot kryp och ormar, liksom mot markens fukt. Trol. är h. som kulturelement yngre än den ävenledes i Sydamerika använda plattformsbädden (se d.o.). Denna har kvarlevat förnämligast 1 — 693 — — 694 —