HÄRADSHÖVDING terier, dekanat). H:s självständiga förvaltningsuppgifter fortlevde i betydande omfattning intill riksstyrelsens starka maktökning i slutet av 1600-talet och kvarstå ännu i ett begränsat hänseende, vägväsendet. Inom den statliga förvaltningen ingå h. alltjämt som viktiga Häradsfana för Grums härad i Värmland från Karl XII:s uppbåd 1710. Grums kyrka. enheter (se Häradsskrivare och Fogde). Som kommuner äga åtskilliga sv. h. fortfarande en viktig uppgift i övervakning och tillgodogörandet av häradsall-männingarna (se d.o.). Främst kvarstår dock h:s rättsliga betydelse ss. domskrets (tingslag) el. del av domskrets för underdomstolarna å landet. Nu (1932) är Sverige delat i 297 h., tingslag el. däremot svarande områden. 1240 ägde det dåv. Danmark, inkl. Skåne m.m., o. 200 h. (da. Herred); vid sidan av h. funnos redan då s.k. birker (se d.o.), vilkas betydelse med tiden ökades. Särsk. splittrades h. genom adliga birker. Vid rättegångsreformen 1916 i Danmark ha många h. jämte birker el. småstäder sammanförts i större domskretsar. I Norge nådde endast på östlandet h. en fastare organisation med h.-ting. Dessa upphörde dock under medeltidens sista årh., och först 1863 återupplivades namnet h., men som beteckning å de självstyrande kommunerna över hela Norge. Även Finland delas sedan äldre tid i h., vilka dock numera endast bibehållit sin betydelse som enheter för den statliga förvaltningen, medan rättsskipningen nu icke bygger på h. som geografiskt underlag för domsagorna utan på socknarna. Jfr H u n d a r e och där anförd litt. — Litt.: C. G. Styffe, ”Skandinavien under unionstiden” (3 uppl. 1911); E. Bull, ”Studier over Norges administrative indeliag i middelalderen” (i [Norsk] ”Hist. Tidskr.”, R. 5: Bd 4, 1918), J. Steenstrup, ”Nogle undersögelser over Danmarks ældste Inddelning” (i ”Oversigt over... Videnskabernes Selskabs Forhand-linger”, 1896); N. Herlitz, ”Självstyrelsen i sv. författningshistoria” (i ”Statsvetenskaplig tidskrift”, 1921); S. Aakjær, ”Om det olddanske Herred og Sogn” (i ”Festskrift til K. Erslev”, 1927). E.H.;E.K. Härad, s:n i Äkers hd, Södermanlands län, v. om Strängnäs; 63,17 kvkm., därav 61,10 land; 920 inv. (1932; 15 inv. pr kvkm.); 15,22 kvkm. åker (1927; 24,9% av landarealen), 36,42 kvkm. skogsmark. Egendom: Näsbyholm. — Pastorat: Vansö och H., Domprosteriet, Strängnäs stift. J.C. Häradsallmänning, allmänning, som tillhör samtliga ägare av i mantal satt jord inom häradet el. av fastigheter, med vilka enl. bestämmelse vid jorddelning förenats dylik delaktighet i h., se Allmänning samt C. G. Ihr-fors, ”Om h.” (1916). För h. gäller nu eu särsk. lag av 13/s 1932. E.K. Häradsdomare kallades från 1400-talets början en av häradshövdingen åt sig utsedd ersättare till biträde i domsutövningen. H. intog som ledare av häradsrätten och nämnden en inflytelserik ställning, tills häradshövdingarna genom domstolsreformen 1680 tvingades att själva tjänstgöra. Snart därefter förlorade nämndemännen sin personliga rösträtt vid domsavkunnandet (fastslaget 1734), och h. är sedan dess den främste i nämnden, utsedd av häradshövdingen bland nämndemännen och med uppgift att biträda vid fördelningen av tjänstgöringen i nämnden. E.K. Häradshammar, s:n i östkinds hd, Östergötlands län, ö. om Norrköping; 90,77 kvkm., därav 89,92 land; 1,317 inv. (1932; 15 inv. pr kvkm.); 24,78 kvkm. åker (1927; 27,e % av landarealen), 44,12 kvkm. skogsmark. Egendomar: Lönö och Sörby. — Pastorat i Vikbolands kontrakt, Linköpings stift. J.C. Häradshäkte, arrestlokal å häradets tingsställe; bekostas av tingshusbyggnadsskyldige. Häradshövding kallas i Götalandskapen på 1200-talet den av häradets tingsmenighet valde ledaren för häradet. Motsvarande ledaruppgift utövades i Svealandskapen av s.k. domare, 2 i varje härad. Från de danska häraderna kännes icke någon h., men i förhistorisk tid hai säkerligen en dylik ledare funnits där (jfr centena'rius i de tyska hundarna). Enär sv. landslagen o. 1350 upptog götalagarnas beteck-ningssätt, spred sig h.-ämbetet därefter över hela Sverige. Enl. landslagen tillsattes h. sålunda, att konungen inom ett av häradet uppgjort förslag å 3 lämpliga, i häradet bosatta — 697 — — 698 —