Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häradshövding - Häradsnämnd - Häradshövdingeränta - Häradskär - Häradsrätt - Häradsskrivare - Häradssyn - Häradsting - Häradsväg - Härberga - Härbre - Härbärget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HÄRADSNÄMND
män utnämnde ”den han vill och vet därtill
fallen vara”. Bestämmelsen följdes dock ej,
utan regeringen utnämnde snart h. efter
gott-finnande utom förslaget. Då h.-ämbetet var
förenat med avsevärda inkomster i
bötesande-lar och s.k. h.-ränta, blev h.-sysslan begärlig,
och till h. utsågos ofta riksråd el. andra
uppsatta män utom orten, på 1600-talet t.ex.
hov-rättsjurister, vilka läto h.-göromålen skötas av
vikarier, s.k. lagläsare el. lagförare.
Dessa saknade — liksom f.ö. h. före 1600-talet
— teoretisk juridisk utbildning men stodo
desto bättre i beröring med folkets rättsliga
uppfattning, vilket hindrat den romerska
rätten att tränga igenom i Sverige. Emellertid
saknade lagläsarna h:s auktoritativa ställning,
och därmed stärktes nämndens betydelse inom
häradsrätterna. En ändring skedde o. 1680, då
Karl XI ålade h. att själva sköta sitt ämbete
och vara bosatta i domsagan. Vid inträffad
ledighet å h.-sysslan skulle hovrätten redan
tidigare upprätta förslag till återbesättandet.
H:s ställning inom domstolen höjdes nu, så
att enl. 1734 års lag endast enhällig nämnd
kan överrösta h. H:s geografiska
ämbetsområde kallas domsaga, därav f.n. 119 finnas i
Sverige. H. utnämnes av K.m:t efter förslag
av resp, hovrätt; för behörighet fordras att
ha avlagt viss jur. akad. examen samt, enl.
praxis, en lång tids utbildning vid häradsrätt
och i hovrätt. H:s ämbetsåligganden regleras
indirekt genom 1925 års domsagostadga. —
Titeln vice h. tilldelades av hovrätterna
sedan 1700-talet och till 1894 som titel utan
motsvarande ämbetsställning åt personer, som
efter avlagd jur. examen hållit ett visst,
mindre antal tingssammanträden. 1918
återupplivades titeln för personer, som efter längre
tids förordnanden ss. t.f. h. och i hovrätt
därtill utnämndes, och medförde företrädesrätt
att ss. vikarie för h. förvalta domsaga. Sedan
1925 har emellertid någon ny vice h. icke
utnämnts, och inst. är avsett att försvinna. E.K.
Häradsnämnd, se Häradsrätt och
Nämnd.
Häradshövdingeränta, efter mantal
1483–1841 utgående skatt till häradshövdings
underhåll.
Häradskär, lots- och fyrplats i s. delen av
Östergötlands skärgård, 11 km. s.ö. om Gryt.
E.Hg.
Häradsrätt, allmän underrätt på
landsbygden och i åtskilliga städer, som ”lyda under
landsrätt”. H. består av häradshövding och
nämnd (se d.o.). För att h. skall vara
domför (jfr Domförhet) måste i regel minst 7
nämndemän vara närvarande i rätten.
Nämnden deltager i prövningen av målen i deras
helhet (meddomarsystem) men har endast
kollektiv rösträtt: alla dess tjänstgörande led
måste vara ense, för att häradshövdingen skall
kunna överröstas. Varje h. har ett, vanl. inom
dess rättskipningsdistrikt (tingslag, se d.o.) be
läget, fast tingsställe, där h. sammanträder.
Ang. sammanträdesordningen se Ting. Jfr
Domsaga, Domstol och Härad. G.L.
Häradsskrivare, titel på den under
Länsstyrelsen lydande tjänsteman, som handhar
förvaltningen av ett fögderi (se d.o.). H:s
huvudsaki. uppgift är att förrätta mantalskrivning,,
att upplägga fastighetslängder för
fastighetstaxeringen, att ombesörja debitering av
krono-utskylder, att upprätta röstlängd för val till A.k.
och för prästval samt listor över
inskrivnings-skyldiga värnpliktiga ävensom att föra
jorde-boken. I samband med en förestående
omorganisation av uppbördsväsendet planeras även
förändringar av h:s ställning och verksamhet,
och i avvaktan härpå tillsättas h. numera blott
på förordnande. E.Spr.
Häradssyn, syn, som häradshövding jämte
häradsnämnden enl. häradsrättens beslut
avhåller ute å marken till slitande av tvist
mellan jordägare om ägor el. ägogränser. I
överensstämmelse med äldre rätt, då h. var ett
särsk. rättsligt förfarande, avkunnas dom å
syneplatsen, ej å vanliga tingsstället. E.K.
Häradsting, se Ting.
Häradsväg, föråldrad benämning på vissa
allmänna vägar inom ett härad, härrörande
från den tid, då häradsrätten ägde bestämma
om vägs indelning till allmänt underhåll. Jfr
Väg. Fr.E.
Härberga, sedan 1928 Herrberg a, s:n i
Vifolka hd, Östergötlands län, n.n.ö. om
Mjölby; 11,70 kvkm., därav 11,4« land; 437 inv.
(1932; 38 inv. pr kvkm.); 7,25 kvkm. åker (1927;
63,3% av landarealen. — Pastorat: Normlösa
och H., Vifolka och Valkebo kontrakt,
Linköpings stift. J.C.
Härbre (av härbärge), i dial.: handkammare,
gästrum, nattstuga, visthus; jfr F a t b u r.
Härbärget, en fri sammanslutning av (urspr.)
yngre akademiker under den Tegnérska tiden
i Lund. O. 1808 uppväxte ett kotteri litterärt
intresserade akad. lärare och äldre studenter,
vilka samlades hos akad.-adjunkten H.
Stenström. Dit hörde främst Tegnér, vidare
bröderna Bolmeer och Lindfors, P. H. Ling, Chr.
I. Heurlin, C. A. Agardh, J. A. Engeström,
Jonas Palm m.fl. Några av univ:s prof, besökte
också gärna (under en tidigare period)
sam-kvämen, ss. C. P. Hagberg, J. Holmbergson
och A. Lidbeck. Sammanslutningen var
opolitisk och hade inga ordensceremonier utan fria
former för de enkla samkvämen, som torde ha
— 699 —
— 700 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
