Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Härnösands domprosteri - Härnösand—Sollefteå järnväg - Härnösands-posten - Härnösands stift - Härold - Härordning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HÄRNÖSANDS DOMPROSTERI
Härnösands domprosteri, Härnösands stift,
omfattar 4 pastorat: Härnösand; Säbrå;
Stig-Mö och Viksjö; Häggdånger; 20,631 inv.
(1932). S.
Härnösand—Sollefteå järnväg löper längs
Ängermanälvens v. strand, äges av Härnösand—
Sollefteå järnvägs-a.-b., har 1,435 m. spårvidd
och 102 km. längd. Järnvägen är i Sollefteå
förenad med statsbanenätet och i Härnösand
med Ostkustbanan samt berör Nylands
lastage-plats och de stora sågverken vid
Ångermanälven. Fr.E.
Härnösands-posten, konservativ morgontidn.,
utg. i Härnösand, grundad i maj 1842 av Ingiald
Ritzén, daglig sedan 1894. Red. är sedan 1927
Arvid Bjerking (f. 23/s 1887). H.E.
Härnösands stift, bildat 1647, omfattar sedan
1905 Västernorrlands och Jämtlands län;
77,419,09 kvkm.; 414,711 inv. (1932). H. består
av 13 kontrakt: Domprosteriet; Ådalens;
Ramsele; Sollefteå; Nätra; Örnsköldsviks;
Sundsvalls; Ljunga; Ströms; Östersunds; Ragunda;
Härjedalens; Undersåkers; 90 pastorat, 129
lands- (därav 4 s. k. lappförsamlingar), 4
stads-samt 1 gemensam lands- och stadsförsamling.
I H. ingick före 1904 även Västerbottens och
Norrbottens län, d.v.s. nuv. Luleå stift. S.
Härold (från mlty. herolt, av fra. heralt,
ytterst av germ. harja-walSa med grundbety-
Rikshärold. 1800-talets början. Bild i
Liv-rustkammaren.
Häroldskåpa av blå sammet med broderat
riks-vapen, från 1600-talets förra hälft.
Livrustkam-maren.
delsen ”härbehärskare” och etymologiskt =
Harald). H. förekom redan hos grekerna som
utropare och överbringare av budskap om krig
och fred. I mytologien var Hermes gudarnas
h. och utstyrd med attribut som sådan.
Största betydelsen fick h. under
riddarväsen-det, särsk. i Frankrike under Filip August.
Varje provins hade sin vapenkonung, roi
d’armes, under vilken h. stodo, och dessa hade
i sin tur under sig medhjälpare, pour-suivonts-,
endast män av adlig börd antogos till h.;
deras uppdrag var att känna alla adliga släkters
märken och genealogier; de voro domare i
deras tvister och granskade vid torneringar deras
sköldemärken. Härav utvecklade sig den
vetenskap, som kallas heraldik (se d.o.). I
England upprätthålles ännu det 1360 bildade
h.-kollegiet. Under nyare tiden blev h:s uppgift
mera att vara ceremonimästare och utropare
av krigsförklaringar etc. De hade h.-dräkt med
riksvapnet på bröst och rygg och förde en
kort h.-stav. I Sverige in- och avblåstes
ståndsriksdagarna av h. Vid de kungl. sv.
riddarord-narna äro förutom rikshärolden, som är
ordensofficiant vid K.m:t orden, två h.
anställda. Riks-h. bär ännu vid riksdagens
öppnande rikshäroldsstaven jämte ett bandolär;
honom tillkommer att ombesörja
serafimerring-ning samt upphängande av serafimerriddarnas
vapen i Riddarholmskyrkan. G.W.F
Härordning kallas sammanfattningen av de
lagar och bestämmelser, enl. vilka en stats
lant-militära försvar är organiserat. I flera stater
är h. grundad på en försvarslag (kaderlag
o.s.v.), som angiver försvarets ändamål och
omfattning. I Sverige utformas h. av
värnpliktslagen och de av statsmakterna fastställda
— 719 —
— 720 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
