Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hästförsäkring - Hästharnesk - Hästholmen - Hästholmen, Västra - Hästhov - Hästigel - Hästkastanj - Hästkastanjväxter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HÄSTFÖRSÄKRING
Hästförsäkring, se
Kreatursförsäk-r ing.
Hästharnesk, det harnesk el. den rustning,
varmed den i stålrustning klädde krigarens
häst skyddades. Redan under medeltiden
började man söka skydda hästen med liknande
pansarbeklädnad som krigaren. Utvecklingen
av detta h. följde krigarens rustning (se d.o.)
och var vanl. i garnityr med densamma.
Huvudbetäckningen kallades häststjärna (se d.o.).
— Bild se Harnesk. G.W.F.
Hästholmen. 1) Hamnplats och
stationssamhälle i V. Tollstads s:n, Östergötland, strax
s. om Omberg, vid Mjölby—H. och Linköping
—Vadstena—Ödeshögs järnvägar; 225 inv. H.
är sedan gammalt överfartsort till
Västergötland (Hjo). Hamnen är 3,2—3,7 m. djup;
kaj-längd 73,5 m. J.C.
2) H. el. Kvarnholmen, ö i Nacka s:n,
s. om inloppet till Stockholm. På H. ligga flera
av Kooperativa förbundets industriella
anläggningar, bl.a. kvarnen Tre kronor. J.C.
Hästholmen, Västra, fort till skydd av v.
inloppet till Karlskrona (se Karlskrona
befästningar).
Hästhov, Tussila’go fa’rf ara, enda arten av
h.-släktet, Tussilago, av fam. korgblommiga
växter, förekommer i Europa, n. Afrika och
tempererade delarna av Asien och
Nordamerika. I hela Sverige uppträder h. allmänt och
blir ofta ett besvärligt och svårutrotbart ogräs.
H. är en 5—20 cm. hög, flerårig, tidig vårväxt
med starkt förgrenad rotstock (iakttagelser ha
visat rotstocksutlöpare till en sammanlagd
längd av 170 m. pr kvm. bärande tillsammans
Hästhov, Tussilago farfara.
Hästkastanj, Æsculus hippocastanum.
2,596 knoppar) och ensamma, gulblommiga
korgar i spetsarna av fjälliga stänglar. De
ro-settställda bladen, som först efter blomningen
utvecklas från särsk. knoppar, äro breda,
hjärt-likt njurlika, på undre sidan vitulliga. Under
namn av fo’lia fa’rfarce ha de medicinsk
användning; den av dem beredda saften nyttjas
ss. medel mot hosta (jfr det äldre sv. namnet
hostört och lat. Tussilago, till lat. tussis, hosta).
A.V-e.
Hästigel, Hæmo’pis sanguisu’ga (Aulo’sto
mum gul o), liknar blodigeln men är något
kull-rigare. Färgen är nästan svart utan längsstreck
på ryggen men med en gul linje på varje sida.
H. förekommer i Sverige i sjöar och dammar.
O.C-n.
Hästkastanj, Æ’sculus, släkte av fam.
h.-växter med o. 14 arter i n. tempererade bältet.
Æ. hippoca’stanum, h., ett av våra vackraste
park- och alléträd, inhemskt i Grekland, odlas
mycket i Sverige. Den blommar i maj och juni
Blommorna äro vita, rödfläckiga, starkt
luktande. Fröna användas av turkarna till
utfodring äv hästar (därav sannolikt artnamnet)
m.fl. husdjur. Även Æ. Pa’via med röda
blommor och icke klibbiga knoppar samt Æ. lu’tea
med gula blommor odlas i Sverige. A.V-e.
Hästkastanjväxter, Hippocastana’ceæ,
diko-tyledon fam. med 18 arter, huvudsaki. inom
n. tempererade området. De äro träd el. buskar
— 743 —
— 744 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
