Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Högdahl, Thor - Högdjur - Högeffektpanna - Höger - Höger, Fritz - Högertrafik - Högerud - Högestad (socken) - Högestad (gods) - Högfjäll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HÖGFJÄLL
turmålningar och vildmarkssagor” (1906),
”Ka-rin-kejsarinna” (1908), ”Gammel-Ante” (1923).
O.C-n.
Högdjur, urspr. villebråd, huvudsaki.
hjortdjur, vars fällande var monarken el. särsk.
privilegierade förbehållet. Redan i Östgötalagen
(upptecknad q. 1290) förklarades rådjuret vara
”konungens djur”, och samma stadgande
återkom i Landslagen. Under senare delen av
medeltiden började älg och hjort att räknas till
denna grupp. Särsk. strängt upprätthöllos
förbuden mot fällande av dessa djur under senare
hälften av 1600-talet, då även rapphönsjakten
förbehölls de privilegierade. Först 1789
upphävdes inskränkningarna i den enskildes
jakträtt. I 1808 års jaktstadga bibehölls dock
benämningen h. för älg, hjort, rådjur, vildren
och svan, för vilkas fällande i förbjuden tid
el. å olovlig mark strängare straff stadgades.
I 1912 års jaktstadga kvarstå strängare straff
endast för olovlig jakt å älg. F.A.Bn.
Högeffe’ktpanna, ångpanna med stor
av-dunstningsförmåga, 30—35 kg. ånga pr tim.
(pr kvm. eldyta) vid normal belastning, 40—
45 kg. vid forcering. v-S.
Höger, politisk term, uppkommen under
franska revolutionen. Då i
nationalförsamlingen anhängarna till den bestående
ordningen togo plats på plenisalens högra,
revolutionens tillskyndare på dess vänstra sida,
blevo h. och vänster rätt snart beteckningar
för ung. ”konservativ”, resp, ”radikal”. I
denna nya betydelse har begreppet h. blivit
allmängods inom den internationella politiska
terminologien; dess reella innehåll växlar
liksom den reella innebörden av begreppet
”vänster” i olika länder och vid olika tider.
Ytter-ligtgående h.-partier benämnas stundom
h.-radikala. Av dem kunna dock många, t.ex.
nationalsocialisterna (se d.o.), icke räknas till
h. i eg. mening. Även inom samma parti talas
det om h.- och v.-grupper, angivande deras
plats inom partiet å den ena el. andra flygeln.
I England kallas h:s anhängare konservativa
el. unionister, i Frankrike ha h.-fraktionerna
olika namn: demokrater, republikaner o.d.; i
Tyskland finnas två verkliga h.-partier:
Deutsch-nationale Volkspartei och Deutsche
Volkspar-tei. I Finland heter den finska h. Nationella
samlingspartiet, i Danmark Konservative
Fol-keparti. I Sverige har h. en landsorganisation,
Allmänna valmansförbundet, under det att
Första kammarens nationella parti och
Lantmanna- och borgarpartiet äro namn för
h.-par-tierna inom riksdagens F.k. och A.k. B.
Höger, Fritz, tysk arkitekt (f. 1877),
utbildades i Hamburg, där han från 1905 utövat
en mycket framgångsrik arkitektverksamhet i
en förenklad, storslagen tegelstil. Bland hans
tidigare arbeten märkes
Hamburg-Amerika-linjens förvaltningsbyggnad; så tillkommo
Chi-lehaus (1922 ff.) och Sprinkenhof (1927—29),
väldiga kontors- och byråbyggnader, uppförda
med kraftig ”saklighet”. En kyrka i
Berlin-Wilmersdorf visar också hans monumentalstil,
vari på sistone enkla ornamentsformer
upptagits. E.W.
Högertrafik säges råda, då den färdregel för
fordon gäller, att vid möte skall hållas till h.
och omkörning skall ske till v. Denna regel
gäller i de flesta länder. De viktigaste
undantagen äro Sverige, Storbritannien,
Tjeckoslovakien, Ungern, delar av Österrike, Japan, Kina
och Argentina. v.S.
Högerud, s:n i Gillbergs hd, Värmlands län,
mellan Glavsfjorden och Värmeln; 71,97 kvkm.,
därav 49,34 land; 608 inv. (1932; 12 inv. pr
kvkm.); 7,82 kvkm. åker (1927; 15,8% av
landarealen); 36,52 kvkm. skogsmark. — Pastorat:
Stavnäs, Värmskog och H., Gillbergs kontrakt,
Karlstads stift. S.
Högestad, s:n i Herrestads hd, Malmöhus län,
s.v. om Tomelilla; 13,62 kvkm., därav 13,50 land;
384 inv. (1932; 28 inv. pr kvkm.); 9,62 kvkm.
åker (1927; 71,3% av landarealen), 1,92 kvkm.
skogsmark. Egendom: Högestad, till vilken
nästan hela socknen hör. — Pastorat: H. och
Baldringe, Ljunits och Herrestads kontrakt,
Lunds stift. J.C.
Högestad, gods i H. s:n, Malmöhus län, 10
km. n. om Ystad; utgör med underlydande 1,276
Högestad.
har, varav 958 åker; taxeringsvärde 1,077,000
kr. Huvudbyggnaden är ett stenhus i 2 vån.
med trappgavlar, byggt 1635, restaurerat 1881.
H. är från medeltiden och tillhörde bl.a. Lunds
ärkebiskopsstol och ätten Rosencrantz. 1706
inköptes H. av riksrådet greve C. Piper, vars
änka 1747 gjorde det till fideikommiss inom
denna ätt. Nuv. innehavare är greve G. v.
Haff-ner-Piper. Th.P.
Högfjäll, se Fjäll 2).
— 773 —
— 774 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
