HÖGFJÄLL turmålningar och vildmarkssagor” (1906), ”Ka-rin-kejsarinna” (1908), ”Gammel-Ante” (1923). O.C-n. Högdjur, urspr. villebråd, huvudsaki. hjortdjur, vars fällande var monarken el. särsk. privilegierade förbehållet. Redan i Östgötalagen (upptecknad q. 1290) förklarades rådjuret vara ”konungens djur”, och samma stadgande återkom i Landslagen. Under senare delen av medeltiden började älg och hjort att räknas till denna grupp. Särsk. strängt upprätthöllos förbuden mot fällande av dessa djur under senare hälften av 1600-talet, då även rapphönsjakten förbehölls de privilegierade. Först 1789 upphävdes inskränkningarna i den enskildes jakträtt. I 1808 års jaktstadga bibehölls dock benämningen h. för älg, hjort, rådjur, vildren och svan, för vilkas fällande i förbjuden tid el. å olovlig mark strängare straff stadgades. I 1912 års jaktstadga kvarstå strängare straff endast för olovlig jakt å älg. F.A.Bn. Högeffe'ktpanna, ångpanna med stor av-dunstningsförmåga, 30—35 kg. ånga pr tim. (pr kvm. eldyta) vid normal belastning, 40— 45 kg. vid forcering. v-S. Höger, politisk term, uppkommen under franska revolutionen. Då i nationalförsamlingen anhängarna till den bestående ordningen togo plats på plenisalens högra, revolutionens tillskyndare på dess vänstra sida, blevo h. och vänster rätt snart beteckningar för ung. ”konservativ”, resp, ”radikal”. I denna nya betydelse har begreppet h. blivit allmängods inom den internationella politiska terminologien; dess reella innehåll växlar liksom den reella innebörden av begreppet ”vänster” i olika länder och vid olika tider. Ytter-ligtgående h.-partier benämnas stundom h.-radikala. Av dem kunna dock många, t.ex. nationalsocialisterna (se d.o.), icke räknas till h. i eg. mening. Även inom samma parti talas det om h.- och v.-grupper, angivande deras plats inom partiet å den ena el. andra flygeln. I England kallas h:s anhängare konservativa el. unionister, i Frankrike ha h.-fraktionerna olika namn: demokrater, republikaner o.d.; i Tyskland finnas två verkliga h.-partier: Deutsch-nationale Volkspartei och Deutsche Volkspar-tei. I Finland heter den finska h. Nationella samlingspartiet, i Danmark Konservative Fol-keparti. I Sverige har h. en landsorganisation, Allmänna valmansförbundet, under det att Första kammarens nationella parti och Lantmanna- och borgarpartiet äro namn för h.-par-tierna inom riksdagens F.k. och A.k. B. Höger, Fritz, tysk arkitekt (f. 1877), utbildades i Hamburg, där han från 1905 utövat en mycket framgångsrik arkitektverksamhet i en förenklad, storslagen tegelstil. Bland hans tidigare arbeten märkes Hamburg-Amerika-linjens förvaltningsbyggnad; så tillkommo Chi-lehaus (1922 ff.) och Sprinkenhof (1927—29), väldiga kontors- och byråbyggnader, uppförda med kraftig ”saklighet”. En kyrka i Berlin-Wilmersdorf visar också hans monumentalstil, vari på sistone enkla ornamentsformer upptagits. E.W. Högertrafik säges råda, då den färdregel för fordon gäller, att vid möte skall hållas till h. och omkörning skall ske till v. Denna regel gäller i de flesta länder. De viktigaste undantagen äro Sverige, Storbritannien, Tjeckoslovakien, Ungern, delar av Österrike, Japan, Kina och Argentina. v.S. Högerud, s:n i Gillbergs hd, Värmlands län, mellan Glavsfjorden och Värmeln; 71,97 kvkm., därav 49,34 land; 608 inv. (1932; 12 inv. pr kvkm.); 7,82 kvkm. åker (1927; 15,8% av landarealen); 36,52 kvkm. skogsmark. — Pastorat: Stavnäs, Värmskog och H., Gillbergs kontrakt, Karlstads stift. S. Högestad, s:n i Herrestads hd, Malmöhus län, s.v. om Tomelilla; 13,62 kvkm., därav 13,50 land; 384 inv. (1932; 28 inv. pr kvkm.); 9,62 kvkm. åker (1927; 71,3% av landarealen), 1,92 kvkm. skogsmark. Egendom: Högestad, till vilken nästan hela socknen hör. — Pastorat: H. och Baldringe, Ljunits och Herrestads kontrakt, Lunds stift. J.C. Högestad, gods i H. s:n, Malmöhus län, 10 km. n. om Ystad; utgör med underlydande 1,276 Högestad. har, varav 958 åker; taxeringsvärde 1,077,000 kr. Huvudbyggnaden är ett stenhus i 2 vån. med trappgavlar, byggt 1635, restaurerat 1881. H. är från medeltiden och tillhörde bl.a. Lunds ärkebiskopsstol och ätten Rosencrantz. 1706 inköptes H. av riksrådet greve C. Piper, vars änka 1747 gjorde det till fideikommiss inom denna ätt. Nuv. innehavare är greve G. v. Haff-ner-Piper. Th.P. Högfjäll, se Fjäll 2). — 773 — — 774 —